Gästkrönika: Cirkus Ronaldinho
Cirkus Ronaldinho drar in över Sverige igen. Denna gång stannar världens bästa fotbollsspelare i drygt en vecka i det kalla landet i norr. Sportjournalister studsar av glädje och fans av fotboll älskar Brasilien. Alla som älskar Brasilien gillar troligen fotbollsklubben Barcelona. Detta grundar jag på en spelare, nummer tio. Vi ska vara stolta för att fått vara med på resan som kommer ge oss världens bästa fotbollsspelare genom tiderna.
Först och främst. Grattis i förskott! Ronaldinho blir 27 år imorgon (onsdag). Jag tänker inte tråka ut er med trist information angående födelsestad, längd, vikt och klubbar etc. Det vet ni redan. Nej, som Romasupporter tänker jag ge er min syn som utomstående varför Ronaldinho är världens bästa fotbollsspelare och tillika den bästa ambassadör för det vackra spelet som vandrar i ett par skor med dobbar.
Vad gör honom så populär? Egentligen skulle ett svar räcka, hans leende. Ronaldinho kanske inte har världens vackraste nuna men det är leendet som återspeglar honom bäst. Man skrattar inte åt honom, utan med honom. Man smälter varje gång när hans tandrad visas i bild och drömmer sig bort till en värld som är lite roligare och lite bättre. Ronaldinho skulle vara en perfekt ambassadör för det goda i livet, att våga ta steget och göra vad man verkligen vill och sprida glädje runt omkring sig. I dessa sambatider så måste det vara enkelt att vara Barcelonasupporter.
Pressen på nummer tio är enorm och gör han tre magnifika matcher så skrivs det spaltmeter med texter och varje krönikör inställer sig hyllningsledet. Gör han en mindre bra match så skrivs det lika många spaltmeter men denna gång handlar det om övervikt, mättnad och överskattning. En sak som har byggt upp Ronaldinhos oerhörda popularitet är när det vankas media ställer Ronaldinho alltid upp. Nio gånger av tio. Detta kan bero på att dollartecken rullar i sponsorernas ögon och älskar varje sekund när deras gunstling visar upp sig. Trots sina fotbollsmiljoner så verkar hur som helst världens bästa ha båda fötterna på jorden. Kanske något som vår egen Zlatan borde ta efter… Nästan varje helg spelar Barca en match som sänds i Tv4+ och jag erkänner att jag tittar enbart för att Ronaldinho spelar. Jag kan slå vad om att flera andra gör likadant. Bra spelare och diverse rykten lever i symbios med varandra och om man ska tro på rykten så kanske Ronaldinho är på väg bort och då förlorar troligen Barcelona sin magik. I alla fall för oss ”låtsassupporters”.
Man skulle kunna jämföra fotboll med en förstaklass teater. Den innehåller drama, fest, spänning, komik och tragik. På teatern är det skådespelare som följer manuset och på fotbollsplanen är det spelarna som står för underhållningen. Ronaldinho står för glädje, konst och fest. Kungen av det vackra spelet har hunnit bli 27 år och det glädjer mig att jag får följa honom förmodligen i minst fem år till. Troligtvis kommer jag aldrig få se Ronaldinho spela i mitt Roma men vad gör det, jag har fått vara med på resan som kommer ge oss världens bästa fotbollsspelare genom tiderna. Om han inte redan är det så kommer han att garanterat bli det.
