Första förlusten för säsongen för Barça
Första nollpoängaren, och Deco skadad och borta en månad. Facit efter matchen på El Madrigal kunde ha varit bättre. Enda ljusglimten var att Bojan Krkic fick göra sitt första ligamål och därmed ta över titeln som Barcelonas yngste målskytt i serien någonsin.
Det kunde ha börjat bättre. Ingen TV-sändning och 2-0 i baken efter 11 minuters spel. Egentligen kunde/borde man ha stängt av redan där och ägnat lördagskvällen åt barnen och åt sin bättre hälft. Men fotboll är fotboll och Barça är Barça och hoppet är det sista som överger människan så jag satt troget kvar och lyssnade på en alltmer uppgiven katalansk kommentator.
Redan i veckan som gick sade någon spelare att det definitivt inte var bra att laget bara skulle komma att få en enda dags gemensam träning efterlandslagsuppehållet innan det var dags för ligaspel. Förutom trötta ben efter tuffa landskamper hade somliga dessutom långa resor och jetlag i kroppen. För Ronaldinhos del var tröttheten efter landslagsspelet med allt vad det innebär så besvärande att han måste stanna hemma i Barcelona och vila upp sig.
Matchen började chockartat. Efter en dryg minuts spel rasslade det i nätmaskorna bakom Valdés. Att Barçaförsvaret inte riktigt hade vaknat ska inte förringa Villarreals insats och deras förnämliga kombinationsspel. Utan större problem med Barcelonaspelare tog de sig fram, och efter att Cazorla väggspelat med Franco kunde han skjuta bollen förbi en maktlös Víctor Valdés. Blaugrana kämpade därefter för att försöka övervinna chocken och ta över spelet. Det lyckades väl sådär. Tio minuter efter det första målet blåste domaren straff för de gula. Radiokommentatorn tog till sig ett nytt mantra, ”crec que Abidal ha tocat la pilota” (”jag tror att Abidal rörde bollen”), vilket han upprepade ungefär lika många gånger som han brukar skrika ”gol” när FCB gör mål. Han var fullt och fast övertygad om att Abidal inte hade varit i fysisk kontakt med Pires och eftersom inte heller assisterande signalerade var nog straffen tveksam. Senna, som slog den var det inte. 2-0 efter 12 minuters spel.
Barça tog över matchen för en stund och efter 24 minuter kom det enda positiva ögonblicket i denna kamp. Messi tog sig fram på kanten, spelade suveränt fram Bojan som lika suveränt satte bollen i mål bakom Sebastian Viera. I och med framspelningen lämnade Messi även över titeln som FC Barcelonas yngste målskytt i ligan någonsin till Bojan. Det var reducerat 2-1.
Säg den lycka som varar beständigt. Inte ens det lilla hopp som tändes i och med målet fick någon längre varaktighet – sju minuter närmare bestämt - innan Pires var framme igen. När man får två straffar emot sig under en och samma halvtimma har man inte riktigt flyt. Men med ett försvar som inte funkar hundraprocentigt i kombination med en motståndarforward som har lite problem med balansen kan det inträffa. Pires tog sig den här gången förbi Puyol, och Milito såg sig tvingad att stoppa fransmannen. Jag har inte haft möjlighet att se situationen med egna ögon, men radiomannen var direkt övertygad om att denna straff var korrekt dömd. Efter att ha läst diverse tidningars olika rapporter tycker jag inte att det verkar som om alla är överens med honom. Somliga menar att händelsen skedde utanför straffområdet och andra att Milito försökte ta bollen och att Pires tog en rövare med ett magplask, och försöket gick hem. Med andra ord är det en straffsituation, som liksom de flesta sådana är svårbedömd och där meningarna är delade. Senna gjorde inget misstag den här gången heller och 3-1 var ett faktum.
60 minuter återstod av matchen, men inget av lagen lyckades förvalta de förhållandevis få chanser som uppstod. För Blaugrana var det ”just one of those days”. För att ta några exempel hade Valdés inte en sådan där match när han räddar laget från förlust, även om man inte alls kan klandra honom för något av målen. Puyol var inte hundraprocentig, utan lite långsam och inte lika stark som vanligt. Dessutom verkade han och Milito inte förstå varann helt och hållet. Henry hörde jag nämnas tre gånger tror jag och det kommentatorn hade att säga om honom var ”lent, lent, lent” (=långsamt, trögt). Att landslagsspelarna var trötta blev alltmer tydligt och Barcelona fick finna sig i sin första förlust för säsongen och Villarreal vann välförtjänt. Det konsekventa poängplockandet hittills under säsongen stannade av. Det hade varit betydligt bättre om skadeflödet hade gjort det. Deco drog på sig en skada i vänstra låret och blir borta i fyra-fem veckor. Och nu väntar CL mot Rangers på tisdag….
Matchfakta:
Villarreal: Viera, Javi Venta, Cygan, Fuentes, Capdevila, Cani (Angel, m.90), Senna, Bruno, Santi Cazorla, Pirés (Matías Fernández, m.69), Guille Franco (Tomasson, m.80).
FC Barcelona: Valdés, Oleguer (Giovani, m.46), Milito, Puyol, Abidal, Xavi, Iniesta, Deco (Gudjohnsen, m.71), Messi, Bojan (Sylvinho, m.80), Henry.
Mål: 1-0, m.2: Santi Cazorla. 2-0, m.13: Senna, p. 2-1, m.24: Bojan. 3-1, m.34: Senna, p.
Domare: Mejuto González
Varningar: Capdevila (Villarreal); Milito, Deco, Xavi (Barcelona).
Matchen spelades på El Madrigal inför 22.000 åskådare.
Källor; sport.es; avui.cat; fcbarcelona.com
