Krönika: Stolt och tom
Efter förlusten idag mot Manchester United och missad Champions League final så finns det oftast inte ord att förklara och beskriva känslan man har. Jag ska åtminstone göra ett försök åt detta. Hur det blir får ni själva avgöra.
Jag var inför denna mötet väldigt pessimistisk och var redan i första mötet övertygad på att katastrofsäsongen (för det är det enda vi kan kalla det!) skulle fullbordas på en övertygande borta seger för Manchester United på Camp Nou. Nu blev det inte riktigt så då Manchester inte ens försökte anfalla och valde att satsa på ett mycket defensiv spelsätt där man satsade först och främst på att ligga rätt i försvarsspelet. Klokt och smart spelat, samtidigt så tycker jag att man på detta sätt slösar bort all talang man har frammåt som Cristiano Ronaldo, Rooney, Tevéz m.fl. Man gick ifrån sin spelidé och lite av Manchesters filosofi. Så inför dagens match borta på Old Trafford var jag som alla andra hoppfull.
Efter att ha sett dagens match kan man ändå konstatera att Manchester United var inte ett dugg bättre än Barcelona överlag. Men som klyschan heter så är det små marginaler som avgör, och i detta fall blev det ett knattemisstag av Zambrotta som avgör – för visst är bland det första reglerna man får lära sig som knattespelare att man INTE får rensa bort bollen i riktning mot mitten av planen? Men jag tycker ändå att laget inte gav upp. Man försökte och försökte utan att finna sig tillrätta på plan och utan att skapa några heta chanser. Men på något sätt så är jag ändå stolt över insatsen och jag tycker ändå att vi inte borde skämmas för insatsen ikväll. Vi ska kunna vara stolta!
Det jag inte är särskilt stolt över är bytet Rijkaard gör idag när han ska ta in Henry. På något sätt så vågade han inte ta ut Deco utan valde istället att ta ut Iniesta. Iniesta som är en lagspelare ut till fingertopparna och kommer ALDRIG att klaga, var Deco hade gjort i Iniestas fall lär vi inte få svar på. Men idiotiskt byte enligt min syn. Annars så ska vi alltid ge Rijkaard en eloge för att våga spela och satsa på Barcelonas spelidé. Det är detta som är tjusningen med vårt lag, vi kommer alltid att spela på samma sätt – d.v.s. anfallsspel, bollinnehav och positiv fotboll. Vart vi spelar har ingen betydelse, heter arenan Camp Nou, Old Trafford eller potatisåker i södra Skåne spelar mindre roll. Jag tar hellre en förlust på detta sätt där man satsar på sina ideér tills man dör än att förlora utan att ens försöka spela sitt eget spel. Det är skillnaden mellan Manchester United och F.C. Barcelona. Som sagt, var stolta!
Nu kommer alla Premier League anhängarna att passa på nu, när 1:a Maj stundar för att pregonera över hela landet att Premier League och engelska ligan är bäst i världen. Kommer aldrig att hålla med! Manchester hade idag 4 engelska spelare i sin starelva: Scholes, Carrick, Brown och Ferdinand. För Hargreaves är kanadensare! I första mötet mellan Chelsea och Liverpool fanns det hela 6 engelska spelare på plan osv. Arsenal spelar utan några engelska spelare alls – om inte Walcott hoppar in sedvanlig ordning under andra halvlek osv. osv. Så det är ju inte direkt de engelska spelarna som gör Premier League bra utan alla utländska spelare som köps upp av ryska och amerikanska miljärdarer. Sen kan man även fråga sig vilka England möter om 40 dagar i Österrike – Schweiz?
Efter en sån här match så känner man sig bara tom och vet inte riktig vad man ska göra. Man for i tankar på vad som måste hända med laget och det är väl ingen hemlighet att en del ändrigar måste ske. Spelare som ska säljas, truppen skulle definitivt inte må dåligt över att höra en ny röst som kan leda dem till segrarna vi är värda. Men i såna här kvällar så ska vi inte bry oss om detta. Vi ska ta en förlust på bästa möjliga sätt, genom att gratulera Manchester United men framförallt genom att känna oss stolta. För detta är Barcelonas storhet!
Bona nit Culés!
