Champions League, vad jag har saknat dig!
Precis som julafton, kärlek och vänskap så har man upplevt det flera gånger om, men varje gång så är det annorlunda. Precis som med utslagsmatcherna i Champions League.
Det ska bli underbart att få höra Champions League-hymnen igen. Champions League-hymnen har så mycket historia. Den speglar drömmar, hopp, besvikelser och förluster. Trots att Champions League skänker oss glädje så skänker den oss otroligt mycket mer lidande. Jakten på segermålet, ilskan över bortamåls-regeln... men vi älskar Champions League, ändå. Champions League spelar upp våra vildaste fantasier. Att se så många världsspelare på planen, genin på tränarbänken, giriga presidenter/ägare och lojala fans blandat med krävande fans kan bara resultera ren underhållning.
Champions League är mer rättvis än ligafotboll. Champions League bryr sig inte om form, hon bryr sig inte om hur du glider dig genom din inhemska serie, hon bryr sig inte om vad du heter i efternamn. Om du för en sekund tror att ditt efternamn kommer att vinna henne, så är jag säker på att hon gör en medelmåtta utav dig. Och kom ihåg att hon lika enkelt kan göra en medelmåtta till en världsspelare. Hon är inte nådig, hon kan få dina egna att vända sig emot dig. Trots det så älskar vi henne.
Vi alla har minnen från Champions League som vi aldrig kommer att glömma.
- Milan - Deportivo: Då de små valde att säga nej
- Liverpool - Milan: När hjältar behövs som mest
- Juventus - Milan: Taktisk fotboll när den är som bäst
- Barcelona - Arsenal: Ett personligt minne
Jag minns det som det vore igår. Deportivo - Milan. Milan visade sig vara inte bara ett nummer för stora, utan tre, fyra nummer. 4-1 på San Siro. I returen på Riazor sa Deportivo: Nej! Deportivo visade upp spansk fotboll när den är som bäst och vann matchen med 4-0. Liverpool - Milan krävs ingen större presentation. Milan dansar till sig 3-0 innan paus och började redan fira. Steven Gerrard och Jamie Carragher tar sina medspelare i handen och kvitterar på 6 minuter och vinner till slut på straffar. Juventus - Milan många får det till att det var en tråkig final, men jag vill bikta mig och säga att jag tyckte det var underhållande. Taktisk fotboll när den är som bäst. Juventus och Milan väntade ut varandra tills något lag skulle göra ett misstag, båda lagen var felfria och matchen gick till straffar som Milan vann. Barcelona - Arsenal Barcelona är mitt lag och att ha sett de vinna en Champions League-titel är oslagbart.
En sak är säker - det lag som åtrår henne mest kommer hon vilja att ha. Jag har väntat, jag har längtat, jag har spelat upp scenarion i huvudet om storslagna vinster, vackra mål, fantastisk räddningar och besvikna fans. Champions League har kommit, mina damer och herrar. Hon är här!
