ADO Den Haag - Vitesse3 - 3
Chelsea FC – FC Barcelona 1-0
Mötet mellan Chelsea och Barcelona på Stamford Bridge blev inte riktigt det hatmöte som många hade förväntat sig. Efter en gedigen försvarsinsats var det till slut Chelsea som stod som segrare och känslan efteråt är att Barcelona får skylla sig själva...
Första halvlek
Matchen inleddes precis som väntat med två avvaktande lag. Barcelona tilläts hålla i bollen utan att göra några större ansträngningar att skapa målchanser, medan Chelsea backade hem och stod rätt i sina positioner.
Trots det låsta läget i matchen kändes det farligt redan efter tre minuter när Cech lyfte upp bollen mot Drogba. Puyol var inte riktigt med och Drogba kunde med en bättre mottagning ha varit helt fri med Valdés. Bara minuterna senare tog sig ivorianen förbi Mascherano med en läcker vändning och var påväg igenom, men då stod Puyol i vägen och avstyrde faran.
Barcelonas första försök till attack i matchen kom efter cirka tio minuters spel och då blev det riktigt farligt. Efter samspel med Messi lyfte Iniesta fram bollen till Sánchez som fri med Cech lobbade bollen i ribban. Kort därpå flyttade Chelsea upp mittbackarna på ett inkast och Terry och Cahill var framme och skapade viss oreda i straffområdet utan att komma till avslut.
I den 17:e matchminuten gick Iniesta på skott till vänster i straffområdet, på returen var Fábregas först, men han fick felträff och skottet träffade inte ens målramen. Minuterna senare fick Fábregas ett nytt skottläge till vänster i straffområdet. Den här gången var träffen bättre, men Cech klarade utan några större problem.
Såhär långt i matchen hade vi inte sett så mycket av Lionel Messi. En tämligen ofarlig nick på inlägg från Sánchez i den 28:e matchminuten var allt vi såg i målchansväg från argentinaren första halvtimmen.
Messi presenterade sig först minuterna före halvtidvila genom att spela fram den ständigt djupledslöpande Fábregas till ett halvt friläge till vänster i straffområdet. Avslutet från Fábregas var desto bättre den här gången när han lyckades få bollen över Cech, men då fanns Cole med och rensade undan bollen metern innan mållinjen.
I den första halvlekens absolut sista spelminut händer den som absolut inte får hända i en semifinal i Champions League. Messi tappade bollen centralt (!), vilket inte har hänt speciellt många gånger de senaste åren. I La Liga är det möjligt att Barcelona hade kunnat reda ut situationen ändå, men i Champions League straffas man direkt av den här typen av misstag. Lampard hittade ut till Ramires som fick stor yta längs vänsterkanten. Passningen från brasilianaren letade sig fram till Drogba i straffområdet som enkelt satte 1-0 till Chelsea i den 47:e matchminuten.
Andra halvlek
Drogbas mål satte sina spår i en mindre händelserik andra halvlek. Chelsea var givetvis nöjda med 1-0 och Barcelona.....ja, konstigt nog verkade de också nöjda med resultatet och fortsatte att spela runt bollen utan försök att nå målchanser egentligen under hela halvleken med några få undantag. Som i den 57:e minuten när Alexis väggspelade sig igenom med Fábregas, men det avslutet från chilenaren lämnade en hel del i övrigt att önska och bollen gick utanför målramen.
Med halvtimmen kvar av matchen försökte Messi ta sig igenom på egen hand ett par gånger, men det resulterade inte i så mycket mer än ett par helt ofarliga frisparkar alternativt att skotten täcktes till resultatlösa hörnor.
Chelsea hade ett par halvlägen, bland annat när Cahill var nära att nå bollen vid bortre stolpen efter en hörna eller när Kalou och Drogba orsakade viss oreda i Barcelonaförsvaret. I den 87:e minuten skulle Puyol få vad vi trodde var matchens sista möjlighet när Messi lyfte fram en frispark till lagkaptenen som nickskarvade bollen vidare, men Cech stod för en enastående räddning och 1-0 stod sig i matchen.
I senaste mötet på Stamford Bridge minns vi Barcelonasupportrar med glädje hur Iniesta avgjorde matchen i slutet. Samma hysteriska glädje man kände då, lika tungt var det att se bollen ta i stolpen i slutsekunden och när man inte trodde att det kunde bli värre sköt Pedro högt över när han hade mer eller mindre öppet mål. Den här gången lyckades alltså Chelsea hålla undan och vinna matchen med 1-0 efter mål av Didier Drogba.
Sammanfattning
Chelsea gör en bra match försvarsmässigt. Framåt hotade kanske Londonlaget inte Barcelona lika mycket som jag hade förväntat mig, men Chelsea har helt klart en plan som fungerar för att få Barcelonaspelarna stillastående och oengagerade. Jag tycker egentligen att Barcelona gör en ganska bra match mot tufft motstånd på en svår arena och om någon av de klara målchanserna hade resulterat hade nog de flesta hållit med om det. Däremot var känslan att Barcelona var nöjda med 1-0. Trots att Chelsea var nöjda och egentligen bara ägnade sig åt försvarsspel i andra halvlek, vilket de gjorde mycket bra, försökte Barcelona knappt att hota Chelsea ordentligt. Detta i kombination med att Chelsea givetvis gjorde det mycket svårt genom att täcka igen i stort sett varenda yta på egna planhalvan.
Barcelona brister som så många gånger förut den här säsongen på bortaplan när det gäller effektiviteten. Faktum är att laget skapade tillräckligt många bra målchanser för att göra ett, två eller kanske till och med tre mål, men när effektiviteten inte infann sig så anser jag att Barcelona får skylla sig själva när de inte vågade mer än de gjorde. 2-1 hade varit ett tio gånger bättre resultat än 1-0, så jag tycker Barcelona var i ett riktigt bra läge för att få med sig ett resultat.
Även fast det känns oerhört tungt just nu finns det ändå något slags ljus i allt mörker och det var stämningen på planen. Jag hade väntat mig en hatmatch utöver det vanliga, men istället blev det en match där fotbollen hamnade i fokus och det måste väl ändå ses någon form av seger? Stämningen mellan framförallt Puyol och Drogba värmde i hjärtat. Detta var mer en ärlig kamp, som Chelsea gick segrande ur den här gången. Personligen kanske jag anser att 0-0 hade varit det mest rättvisa resultatet, men å andra sidan hade väl 3-0 till Chelsea eller något i den stilen varit betydligt mer rättvist än 1-1 för tre år sedan, så någon typ av rättvisa skapades väl ändå på Stamford Bridge den här kvällen.
Visca el Barca!
