Famalicao - Porto
2 - 1

CdR: En lektion och ett leende senare

Två försluter i rad mot bra motstånd är inget unikt, men när en pigg Fernando joggade in 1-0 för hemmalaget var måttet rågat. Lyckligtvis var Barça på undervisningshumör. Kvällens lektion? Konsten att vända en negativ trend på 60 minuter.

Tata Martino såg ut att ta det säkra före det osäkra och startade mer eller mindre med starkast möjliga elva av de som sjutton flugit ner längs kusten till Cartagena. Skadecomebackande Puyol och Alba var tillbaka där de hör hemma och även Song, Barta och Roberto fick möjlighet att öka på sin begränsade speltid.

Barcelonas startelva
Pinto
Adriano – Bartra – Puyol – Alba
Song – Busquets – Roberto
Alexis – Fàbregas – Pedro

Inga direkta överraskningar där Neymar på bänken självklart var utropstecknet, men visst behöver brassestjärnan vila emellanåt nu när radarkamraten Messi är långtidsskadad. Annars var det mest frågetecken inför matchstart:
Varför Mascherano på bänken? Bartra förtjänar förvisso speltid och Puyol behöver speltid, men har Mascheranos ofta avgörande misstag i de senaste matcherna hunnit ikapp honom? Song och Busquets tillsammans har inte imponerat, kan man vända även den trenden ikväll?
Samtidigt är det ingen hemlighet att Fàbregas underpresterar som falska nia, ändå fortsätter Tata envist att vänja in honom på positionen?

Första halvlek
Cartagena fick vara nöjda de få tillfällen man fick låna bollen under första kvarten, men det var ett Barcelona utan både självförtroende och felmarginal spelet. Medan Pedro var klart piggast visade backlinjen upp nerver så fort motståndarna kom rättvända mot mål. Allra värst var det för mittfältet där Busquets fortsatte tappa och slå bort bollar i farliga lägen, och varken Song eller Roberto verkade vara intresserade av att visa upp sig överhuvudtaget. Och visst finns det ibland rättvisa även i fotboll:

1-0 Cartagena, Fernando i 16:e minuten.

Efter ett av flera livsfarliga Barça-bolltapp runt mittlinjen snappar hemmalaget upp bollen och strikern Fernando hade inga problem att få Puyol och Pinto att se äldre ut än vad de egentligen är när han först joggade ifrån mittbacken och sedan rullade in bollen under målvakten. Närmaste tiden efter målet blev en mindre scenförändring där Pedro ville mest men bara sprang rakt in i motståndarna. Cartagena föll hem med en bekväm ledning även om man fortfarande på allvar satte bortaförsvaret på prövning varje gång man fick låna bollen. Alexis vaknade till slut upp och började utmana, och när Cesc la bollen på straffområdeslinjen och lyfte en frispark strax över så hängde kvittering i luften.

1-1 Barcelona, Pedro i 36:e minuten.

Cesc väntade länge med att presentera sig ordentligt, men när han gjorde det genom att vända borta en försvarare på mittplan och serva Pedro med en perfekt djupledsboll går det inte annat än att applådera. Den lilla kanariern visade en kyla som han inte haft tidigare i år när han rullade in en kvittering lika välförtjänt som ledningsmålet. Halvleken började gå mot sitt slut, men innan dess skulle Cesc visa metaforiska muskler igen.

1-2 Barcelona, Cesc i 43:e minuten

Adriano som för kvällen huserade till höger följde med upp i ett anfall och fick en bra djupledsboll att springa på. Inlägget nådde förbi första försvararna och Cesc stod kallt och väntade in läderkulan, mötte den på volley och bredsidade in Barças ledningsmål någon meter från krysset. En psykologisk dödsstöt, strax innan halvtidspausen.

Halvtid
En halvlek, och ett Barcelona, med två ansikten: Försvarsspelet började darrigt men senare delen var Bartra och Puyol helt plötsligt omöjliga att passera. Den senare var dessutom tillbaka på gammalt manér med följsamt presspel över nästan hela planen. Uppspelsfasen var genomgående usel, men helt plötsligt kom fem vassa chanser ur ingenting och det var Fàbregas som falsk nia som var nere och dominerade mittfältet. Song och Roberto var tyvärr lika bleka som tidigare under året. Pedro gjorde förvisso mål, men avslutsmässigt brände både han och Alexis flera chanser vilket inte stärkte några aktier för yttrarna.

Andra halvlek
Barcelona tog över helt direkt i andra halvlek, och Cartagena hade egentligen ingenting att sätta emot. Mittfältsspelet började flyta bättre då man jobbade ihop ytorna och även försökte få till fler djupledslöpningar när chanserna uppstod. Samtidigt visade hemmalagets spelare upp symptom på krampkänningar efter att hopplöst få jaga bollen. Det enda som saknades var en matchvinnare, och när Cartagena lyfte upp backlinjen kom också chanserna men Alexis avslut högt över ett öppet mål var signifikativt för hans insats under kvällen. Montoya och Dongou hade värmt och var på väg in, men först ville Alexis bjuda tillbaka för missen.

1-3 Barcelona, Pedro i 76:e minuten

Chilenaren drev bollen in mot mitten och slog äntligen en boll på första spelaren istället för att vänta på nästa löpning som det så ofta sett ut i Barcelona den senaste tiden. Pedro tackade och tog emot för friläget som uppstod, skott-överstegsfintade bort målvakten och rullade kyligt in sitt andra mål för kvällen. Avbytarna stretchade ut den sista spänningen och Alexis och Alba fick lämna plats för Montoya och Dongou, den sistnämnda i sin officiella A-lagsdebut för blaugrana. Och äntligen föll bitarna på plats; passningarna nådde fram, brytningarna var perfekta, motståndarna slutkörda… och debutanten, ynglingen, la masia-produkten gjorde mål i sin debut!

1-4 Barcelona, Dongou i 90:e minuten

Pedro, matchens stjärna, letade länge efter en lucka när han drev bollen centralt, vänsterskottet var bra med nådde bara stolpen och studsade ut till en välplacerad Dongou som tackade för förtroendet och gav Barcelona sin första seger i de katalanska färgerna denna säsong.

Sammanfattning
Från katastrof till underkänt, till en dag på jobbet, till ett bra resultat; idag fick vi en fullständig resa om än i rätt riktning. Frågetecknen runt Tata Martinos laguttagningar kvarstår och blir tyvärr tyngre, att Bartra fick spela med Puyol var egentligen det enda självklara ikväll. Däremot fortsätter matcherna att gå tungt med Song och Busquets, även om de liksom resten av laget lyfte sig i andra halvlek. Sergi Roberto är inte det utropstecken efter Thiago som Tata önskat, istället ser han alltjämnt vilsen ut, och när han ikväll fick ett bra skottläge passade han bollen rakt i händerna på Cartagenas målvakt och lunkade tillbaka in i den dimma han gömt sig i.

Offensivt satt jag och undrade varför, varför, varför envisas med Fàbregas i anfallet? Ett mål och en kanonassist senare erkänner mig dock inte helt besegrad: att ha en falska nia så länge Messi är på plan är brilljant, men Cesc har mycket kvar att bevisa innan det accepteras att spela utan en anfallare på plan. Yttrarna är svåra att sätta fingret på ikväll, Alexis har gått från glödhet till iskall på en handvändning och samtidigt fick Pedro äntligen ordentligt med belöning för sitt löpande ikväll. Två mål och en assist visar att högerkanten i A-laget inte på något sätt tillhör chilenaren.

Samtidigt som det går att ifrågasätta skall vi inte glömma att dubbelmötet nu är avgjort, vilket förhoppningsvis gör att en pressad Tata vågar lufta betydligt fler ungdomar i hemmamatchen.

Och sist, men viktigast för en culé:
Vid Dongous mål är det några klappar och snälla ord från lagkamraterna och den 18-årige debutanten blir knappt firad. Då kommer anledningen till att vi har en 36-årig, långsam mittback med en rödgul kaptensbindel på armen: med sitt allra största leende ger han kameruniern en stor kram, tar tag i kinderna på honom och visar att det är okey att le efter sitt första mål i sin första match. En drömdebut!

I veckan väntar avgörande Champions Leauge-matchen mot Celtic. Låt oss då hoppas på fler anledningar att le…
Visça Barça!