Stackars små marionetter
"Han samlar dem alla, och rycker han till, så niga och bocka vi som han vill..."
Det är ett par dagar kvar till El Clásico, och ingen fråga vart alla ögon har vänt sig och vad alla väntar på... med mycket spänning. Barcelona ser mycket farligare och starkare ut än på decennier, medan Madrid känns som Madrid har känts de senaste säsongerna. Stjärnspäckat, ovisst, ojämnt, skadedrabbat... med andra ord vet man inte vart man har laget. Högsta nivån alldeles underbart underhållande och effektiv, lägsta nivån en mumsbit även för nykomlingar. Ronaldo, Zidane och Helguera har precis återhämtat sig från sina skador, teoretiskt sett, och väntas gå in i startelvan och dominera, galacticos som de är. Vanliga människor, varav två passerat 30-årsåldern och en är på väg att träda in i det, är de icke i alla fall. Eller hur, Luxemburgo? Var han så naiv och godtrogen att han trodde att publiken på Chamartín skulle lyfta dem, kanske? Åskådarna var ju så tysta att man hörde läten från ett par apor från närmaste zoo i Madrid ut i burken i Sverige. Publiken på Chamartín syntes endast till när rivalerna stack nålen i hjärtat, annars var man frånvarande, lika frånvarande som Ronaldo.
Förlusten i El Clásico är resultatet av en väg klubben har tagit med Florentino vid rodret, och är knappast det första av sitt slag att inträffa. Att det sedan får störst antal supportrar att rynka på pannan, öppna ögonen, skaka på huvudet och inse de facto att någonting inte står rätt till är överraskande. Hela processen har ju för fan pågått länge utan att bli ifrågasatt av de flesta. Hela processen har fått de flesta, likt björnar, att falla i dvala och blunda för vissa beslut och förändringar. Makelele sa ifrån, så även Del Bosque och Camacho. ”Bort med er”, sa Florentino. Istället skaffade han marionetter...
Det sitter en herre i himlens sal,
och till hans åldriga händer
gå knippen av trådar i tusental,
från vart människoliv han tänder.
Han samlar dem alla, och rycker han till,
så niga och bocka vi som han vill
och göra så lustiga piruetter,
vi stackars marionetter.
Sacci, Butragueño och Luxemburgo är stackars små marionetter vars trådar Florentino håller i. Han styr dem dit han vill, så gör de det han vill, lyder ordern från sin herre och värvar den han önskar ha samt spelar den han vill se... spelar den pengarna vill se. Luxemburgo, känd för att vara ett taktiskt geni, tar ut en handfull matchotränade spelare till en match som gäller allt. Det låter inte logiskt. Beslutet verkar inte ha varit en místers, utan den allsmäktige herrens. Luxemburgo står ju oftast där, i sin tränarzon, och ser alltid bekymrad ut. Han formar sina fingerar på ett märkvärdigt sätt och försöker få laget att spela som ett lag, men förgäves. Luxemburgos fingrar är symbolen för dennes kunnande, det finns verkligen där, men det gör även tråden, walkie-talkien. I vip-området sitter Butragueño och Sacci, i salen under himlens sal, och håller i ena trådknippen som de fått av Florentino under matchen. De har även fått ordern att rycka på tråden ner till Luxemburgo och styra denna marionett. ”Byt inte ut Beckham, Ronaldo, Zidane, Raúl” lyder rycken. ”Byt ut García och Guti”. Camacho testade på att vara rebell, han gjorde inte piruetter åt Florentinos håll, då ryckte Florentino i tråden och Camacho var borta.
En efter en skadas Los Galacticos, så tidigt in i säsongen finns det endast en förklaring. Försäsongsträningen har inte givit den fysiken som krävs för att kunna spela match efter match, och ändå vara frisk. Inte konstigt med tanke på att större delen av försäsongen ägde rum i länder med en tidsskillnad på över 13 timmar. Det fick Pablo García erfara igår igen, men den gode Pablo var inte på en kommersiell färd. Han representerade endast sitt landslag i en viktig match. Vanligtvis åker Real Madrid till Nordamerika och Asien för att sälja tröjor, skriva autografer och locka nya supportrar, men även lida fysiskt för att Florentino ska få sin dröm uppfylld. Florentinos dröm att omvandla Real Madrid till Reklam Madrid.
Du åldrige herre i himlens sal,
när skall du tröttna omsider?
Se dansen på dockornas karneval
är lik sig i alla tider.
Ett ryck på tråden – och allting tar slut
och människosläktet får sova ut
och sorgen och ondskan vila sig båda
i din stora leksakslåda.
Kommer Florentino att tröttna, tro? Tiden kommer då rycket på tråden når även Floren. Marionetter kommer och går, men Madrids krävande supportrar består. Hittills har presidenten lyckats mörka spelet bakom kulisserna mycket väl, med välvalda marionetter. Högt ansedda hos folk men fortfarande dansar de efter rycken på trådknippen från herren. Det går inte att mörka mycket längre känns det som. Människor vänder kappan efter vinden (exempelvis Figo som talar ut från Milano). Den svenska vintern kändes, för en vecka sedan, att bli den mildaste någonsin, dock sitter jag här och fryser häcken av mig just nu och längtar, bort från den nuvarande bitande kylan, till sommaren. Då ska även Madrids säsong sammanfattas. Blir det ännu en säsong av sorg för oss madridistas, förda bakom ljuset i Florentinos leksakslåda?
