Krönika – Vi är nära målet och vi förtjänar det
Ibland känns allting så jävla meningslöst, vi går fram och tillbaka kors och tvärs utan att synligt visa vad vi vill. Vi går runt i cirklar som fån. Vi är fans, vi går runt en hel säsong och upplever en närmast obehaglig stark brytande smärta tätt, tätt inpå hjärtat.
Vår förbannade och halsbrytande känsla har äntligen gett med sig. Vårat hjärta har fått luft, vi kan andas och det har aldrig känts bättre. Det är nu vi får tillbaka allt i klartext för allt vad vi har lidit. Ingen förtjänar guldet hör man några från pöbeln säga, ingen är värd att få tillbaka det man tappat. Vad korkat sagt, vad idiotiskt sagt. Madrid närmar sig, vi fans har börjat gå igen. Mot toppen, vi skakar i takt och smyger oss fram på den stora inbjudande vägen. Vårt mål och det vi sett fram emot ligger längst upp på kullen. Vi har hoppat över all skit och vi tittar inte tillbaka. Varför skulle man? Vår framtid ligger framåt precis som hos alla andra, vi är inte unika även om vi vill tror det. Vi mår bara så jävla mycket bättre än de flesta andra just nu. För vår väg är städad och klar att gå på, inget kan få oss att stanna upp och fundersamt ta oss för hakan. Vi är Real Madrid och vi är mycket nära liga-titeln.
Santiago Bernabéu är vår himmel och i himmeln finns hederliga ting. Där finns inget smuts, vi fans har gått och vi fans har återvänt. Alla besöker den väldiga stadion, och ingen går hem utan att ha fått ta del av den fantastiska stämpeln, alla har tagit en bit av frukten och frukten är godast att äta tillsammans. Guldet är i allra högsta grad försvarat, vi är inte Galacticos vi är större än så. Jag har inte drabbats av hybris, jag tänker längre och djupare än vad man som supporter egentligen ska.
Ibland känns allting så jävla meningslöst, vi går fram och tillbaka kors och tvärs utan att synligt visa vad vi vill. Vi går runt i cirklar som fån. Vi är fans, vi går runt en hel säsong och upplever en närmast obehaglig stark brytande smärta tätt, tätt inpå hjärtat.
För att få bort den där onödiga smärtan i hjärtat krävs det framgång, det krävs framgång för att inte gå runt i dessa förnedrande cirklar om och om igen. Man vill ju gå rakt, man vill ju bli vägled åt rätt håll. Man vill få det bekräftat att det man gör, ska man fortsätta att göra. För vi fans, vi vill ju få en respons på att vårat lag gör saker och ting rätt. För vi vill att smärtan ska försvinna. Vi vill uppleva sommaren som fria, små oskyldiga barn. Det är då vi kan göra precis det vi känner för att göra, utan det där kvittot. Då är allt redan utrett och vi kan börja fokusera, på andra utmaningar och på nästa säsong. Man flyttar fram kraven och spänner musklerna för att kunna stå ut med den där halsbrytande smärtan. Smärtan som alltid lika hårfint kan ändras till en fantastik skön och njutbar känsla. Känslan som övergår till en närmast euforisk känsla, då man insett att dem man dittills gjort har man inte gjort förgäves. För att Real Madrid närmar sig titeln, då betyder allt annat egentligen ingenting. Alla kvällar man går ut och går, för att man är som är, är i slutändan rätt humant och naturligt.
Glöm inte, att vi gör det vi gör för att vi mår bra utav det. Glöm inte att gå med höga huvuden, det tycker jag att vi förtjänar. Vi är Real Madrid och vi är mycket nära. Ingen ska få oss att bli snuvade på titeln, för det mina kära Madridistas det är att försvinna, det är att gå runt med smärtan en hel sommar. Det kommer inte att ske, det kommer våra hjältar att se till.
