Krönika: Det är nu säsongen börjar
"Man betalar inte 2.3 miljarder kronor för att få vara med på förfesten och möjligtvis ta surret med en uppkäftig dörrvakt."
Lite drygt ett halvår har gott sedan Florentino Pérez iscensatte version 2.0 av sitt famösa och galaktiska spelarprojekt. Men visst har det funnits hinder på vägen, bland annat ett spanskt division 3-lag vars namn låter som en produkt på apoteket; Alcorcón.
Den spanska kungliga cupen i all ära, det är nu säsongen börjar på riktigt för Real Madrid! Det är nu Barcelona, Sevilla, Valencia och Atlético ska besegras hemma i Madrid och det är nu, en gång för alla, som Real Madrid ska gå vidare i Champions League. För misslyckas Los Blancos nu så kommer man på sin höjd minnas som ett ihåligt ”Harlem Globetrotters” som kunde showa mot lag som Xérez och Tenerife men inte mot Lyon och Sevilla.
Real Madrid har ett ypperligt slagläge i ligaspelet. Med enbart två poäng bakom FC Barcelona och med en hemmamatch kvar i ligaspelet mot just Zlatans lag (!) så är pressen helt på Manuel Pellegrinis mannskap. Barcelona har dessutom ett betydligt svårare program kvar än Real Madrid som har de ”svåra” mötena kvar på hemmaplan endast. Att det dessutom gått lite grus i det katalanska maskineriet samtidigt som Real Madrid blir bättre och bättre för varje match som går spär naturligtvis på den profetia alla madridistas har, den om spelarna som lyfter Champions League och ligapokalen på Santiago Bernabéu i Madrid.
Inför varje vår de senaste fem, sex åren så har man samma känsla. Detta är Real Madrids vår, detta är våren då Real Madrid får till det även i en åttondelsfinal. Varje år har man blivit lika besviken och varje vår har istället för en fest förvandlats till ett ångestfyllt vakuum där klubben som plåster på såren möjligtvis vinner La Primera División. Personligen anser jag att ligan är minst så viktig som Champions League men just denna säsong får faktiskt ligan ursäkta för Europas vackraste och mest prestigefyllda turnering. Anledningen till detta är otvivelaktigt det faktum att finalen spelas just i Madrid, i Real Madrids eget hem. Allt annat än en finalplats för Los Blancos lär försätta huvuden i rullning, var så säkra på den saken. Min poäng; man betalar inte 2.3 miljarder kronor för att få vara med på förfesten och möjligtvis ta surret med en uppkäftig dörrvakt. Man vill naturligtvis vara festens mittpunkt.
Spelet ser bara bättre och bättre ut, spelare som Cristiano Ronaldo, Sergio Ramos och Gonzalo Higuaín har med få undantag spelat lysande i varje match samtidigt som Karim Benzema, Esteban Granero och möjligtvis Kaká än så länge inte visat upp sig från sina bästa respektive sidor. Kritiken mot brassen Kaká känns dock överdriven, den verkar ju finnas i viss press, men en enorm prislapp har säkert satt orimliga förväntningar på en spelare som inte bara bidrar offensivt utan även defensivt ty brassen är en utmärkt tvåvägsspelare.
Den taktiska frågan är av yttersta vikt och min stora farhåga är vänsterkanten, låt oss kalla den ”Marcelo”. Utseendemässigt är han slående lik Robinho och även sett till prestationerna, mästerlig stundtals och ”Raúl Bravo-dålig” emellanåt. För att tala klarspråk; mästerlig mot Sporting Gijon hemma men magiskt usel mot storlagen borta. Real Madrid, med Marcelo i spetsen, måste även kunna leverera ett trovärdigt spel borta mot lag som Milan, Barcelona och Lyon. Mot fransmännen uppenbarade sig det smärtsamma spel vi ofta sett när Los Blancos ska ta sig an ”svårare” motstånd; inget funkar. Att mer eller mindre bli utmanövrerade av Lyon, ett Lyon som passerat sin storhetstid, håller av många logiska skäl inte. Det är ingen utopi heller att Real Madrid möter bättre lag än just Lyon i ett framtida slutspel om man nu kan slå ut fransoserna på Bernabéu.
Real Madrid står inför ett vägskäl, antigen gör man jobbet och intar med högburet huvud vinnarstigen eller så gör man som strutsarna; stoppar huvudet i sanden och hoppas att ingen ser på.
Alla förutsättningar finns för tidernas fest, motivation borde vara extremt hög. Spelarna har chansen att spela hem klubbens tionde Europa Cup/Champions League-titel och dessutom göra det i sitt eget hem inför sitt eget ”folk”. Om inte det är motivation nog så borde man inte spela fotboll och man borde verkligen inte spela i Real Madrid i sådant fall.
Vad skulle vara vackrare än att se Raúl och Guti lyfta den ”tionde” hemma på Bernabéu i maj? Det är nu vinnare gallras från förlorare, ska vi minnas 2010 som det bästa någonsin eller som ett ihåligt luftslott? I mina drömmer är Real Madrid redan vinnare men låt oss hoppas att verkligheten delar den bilden med, mot titlarna!
