Marängerna - Madrassmakarna, 0-1 i titlar
Men, som sagt, nästa säsong kommer ordningen vara återställd och Real Madrid kommer fortsätta att överglänsa sin röd-vitrandiga granne, både sett till titlar och på alla andra möjliga vis. Det var kanske därför man log?
Atlético de Madrid, elakt kallade Patético. Är inte bara Europa League-mästare 2009/10 utan är även denna säsong bäst i staden, i alla fall sett till titlar. Det är bäst att de njuter av det så länge det varar.
Ja, det var en underlig syn man fick se igår på Tv4sport. Atlético de Madrid hade vunnit Europa League, de första mästarna i den nya cupens historia, för evigt ingraverade i den ganska snygga pokalen. Vem hade kunnat tro att Madrids ständiga förlorare skulle, under detta år, vinna en titel?
Utan att förringa segern så hade nog Platini, som nog ändå gillade att Fulham gick lång i turneringen, hellre sett sitt gamla Juventus spelat i finalen, mot gamla hederliga stora Liverpool. Om inte han hade velat det, så hade i alla fall jag velat se det. Det hade det varit en ännu större final, speciellt för den objektiva publiken, och med tanke på hur många som håller på de två lagen. Det hade helt klart varit en drömfinal i den här turneringen.
Nu blev den speciell på ett annorlunda vis. Två lag, ett i form av en småklubb från London som gjort en fantastisk resa genom seriesystemet i England. Det andra ett Madrid-lag, som ständigt står i skuggan av sin överlägsna storebror, och som gång på gång misslyckas med allt de försöker göra. Detta var två lag som var ovana vid framgång och vilka förmodligen hoppade till vid åsynen av pokalen, undrande vad det kunde vara för något. Atletico spelarna hade kanske mer aning än Fulham, de hade nog för sig att de hade sett något liknande i klubbens dammiga prisskåp.
En final bestående av ett lag som i år slutade 12 i Premier League och ett annat som ligger på 10:e plats i La Liga. Alltså var det två mittenlag som möttes, långt ifrån drömfinalen Juventus-Liverpool, som visserligen även de i år inte var några topplag. Fast det hade åtminstone större, speciellt av nostalgiska skäl.
Men nu, helt plötsligt, är Atletico bäst i staden när det kommer till titlar. När hände detta senast?
Jo, jag vet att senast laget vann något stort var säsongen 1995/96, då man vann en dubbel, i en säsong då Real var ganska usla och hamnade på sjätte plats i tabellen. Man kvalificerade sig inte ens till någon europeisk cup. Däremot vann man ligan året därpå, Atletico hamnade på femte plats, och ordningen var återställd. Säsongen 1995/96 var ett undantag som bekräftade regeln att Atletico inte vinner titlar. Konstigt uttryck egentligen, men på något vis passar ihop med den här klubben.
Hur kommer det se ut efter denna säsong?
Jo, jag tror nämligen att historien, på sätt och vis, kommer upprepa sig. Atletico har vunnit Europa Leauge och man har chansen att få en Copa del Rey-titel också, men detta är nog en av få gånger de kommer ha framgång inom de närmaste åren. Nästa år kommer nog bli som det brukar, man går titellösa och blandar och ger i ligan. Det kommer ta tid innan man har flytet och spelet för att gå långt i något mästerskap. Ligan är ett för stort berg att bestiga, då man kan bli utklassade av bottenlag, och Champions League är till och med omöjlig i deras drömmar. Inom några år kan till och med klubben ramla ur, för dem ibland kan de vara så dåliga att något sådant inte hade förvånat en.
Men i år är Atletico bäst i staden. Inte i ligan såklart där de är ett hopplöst fall.
Men de amerikanskfärgade har nu minst en titel, under en säsong då Real har misslyckats på alla fronter och detta trots att man hade spenderat så mycket på transfermarknaden. Man får gratulera dem och låta dem suga på denna karamell ett tag, för det är de faktiskt värda. Ska erkännas att jag till och med log när Fórlan avgjorde finalen. På något sätt kändes det, trots att dem är en rival, ändå förtjänade det på något vis.
Men, som sagt, nästa säsong kommer ordningen vara återställd och Real Madrid kommer fortsätta att överglänsa sin röd-vitrandiga granne, både sett till titlar och på alla andra möjliga vis. Det var kanske därför man log? Det kanske var ett ondskefullt leende som betydde:
”Ni har fått en titel nu, njut av den, för den är den enda ni kommer få på mycket, mycket länge…”
Men jag gratulerar Atletico till segern. Detta lag ledda av en, till utseendet, spansk variant av Dr. House, som vann tack vare en explosiv argentinare och en uruguayans fantastiska målsinne.