Krönika - Ögonblick
Som en linjedans på Bernabéus gräsmatta.
Vädret är varmt, det är slutet av Augusti, jag dricker en Mahou och känner av atmosfären. Gräset är perfekt, det ligger i linje, och en linjedans av de vita soldaterna är att vänta. Det är så man känner sig varje gång, som Real Madrid´s musketörer ska utforma en flock som likt en varg, föder på bete. Betet kan vara katalanerna, betet kan vara dem själva.
Allt är en kamp emot klockan, publiken entusiasmeras av skådespeleri, om ligan vinns blir det ett fyrverkeri. Magi står på menyn, laxbiten är grillad till matens orgasm, man får fnatt om ens lag “spelar ut” och det efterföljande, böljande syndromet av nöjdhet infinner sig; Det har varit helg och Real Madrid har spelat en match.
I diffusa former är man ibland missnöjd, men då är fröjden av de “roliga ögonblicken” än större, när själva dörren står formad i blått, vitt och gult. För odlingens skull tar man en cigarillo, kollar in frillan så att exet ska utforma ett hjärta i sina kalla kläder, och tillsammans åskådar man något som kallas “match”, att man tar en “match” senare i holmen är en annan sak. Om jag dock kunde förvandla vår purteros skickligt klippta skägg till en verklighet för mig själv, så skulle jag stötta på en donna. Nu är min Madonna Madrid, och det som blir, blir bara.
För en sekund tar jag en blund och suckar över positionsspelet i försvaret, men vi har “det”. Med det kan man gärna vidare beskriva vad man menar, och därför måste jag ponera att ha “det”, är något unikt, som fångas i en blick av Casillas ögon, Ronaldos magi, eller Gutis hjärta. Världen står utanför och väntar, själv sitter man still i ett ögonblick av längtan; Det är helg och Madrid har spelat en till match.
Självklart är detta tänkt som bl.a. bl.a. men jag måste ändå tillfångata ögonblicket att skriva något så wicked, att bara en Madridista kan känna igen sig. Om laget inte mår bra, så är det inget att ha, om laget är ute på plan för att ta för sig, så är det för du och mig. Om scenen är låst, då är vi Madrileños så, så blåsta. I sjukdom och välstånd, så är varje match en dom för ett fan. Oftast får vi skratta men för dem tillfällena då vi inte får “det”, kom ihåg att spara det tillfället för en “senare stund”, kan vara i Haga eller Lund, för minnena flashar likt livets sista ögonblick förbi för varje steg, för varje gren på ett träd, eller en säd som ska spridas ut.
Nyanserad form.
Real Madrid är ett högst formellt lag som skapar formella konstellationer, man samlas, man försöker och om helvetet nånsin tar över så är Real Madrid ljuset i famnen, på det nytillkomna evenemanget; Man är på Bernabéu.
