Crónica - Några sista ord
Florentino öser superlativ över en spelare, en legend som för alltid inristat sig hos minnena bland folk. "Han återspeglar alla värden av Madridismo"...
Florentino Pérez menade på vid ceremonin att Raúl har varit en spelare, som satt sin egna speciella prägel på laget under så många år.
“Det finns många spelare som ingår inom legenden inom Real Madrid. Många har i Madrid vunnit ära, respekt och fansens tillgivenhet. Men få återspeglar vad Real Madrid är. Raúl har vunnit allt genom sitt outtröttliga arbete. Han kommer att vara en av våra för alltid. Jag träffade Raúl år 2000 och en av mina drömmar, är att alla spelare igenom klubben har samma anda (som Raúl).”
Florentino ska sägas har haft sina duster med Raúl genom åren. Från allt att vara en “älskling” för presidenten och för att åsidosättas, Pérez har upplevt Allt med Raúl. Raúl har vid näst intill alla tillfällen behållt sig ödmjuk. Det är väl också ordet ödmjuk, som kännetecknar alla uttalanden Raúl gjort till media genom åren. Han har ingett hopp, och nu återstår det att hitta någon annan som kan ta sig an denna uppgiften, dem omedelbara tankarna far iväg till San Iker, även om han hatar att kallas det.
“(Han) återspeglar alla värden av Madridismo”.
“Alla våra motståndare har haft en stor respekt, och det betyder att han alltid följt namnet Real Madrid över hela världen. Titlarna samt dem indivudella talar sitt tydliga språk.”
Sen pratade Pérez om att över hela världen finns det s.k “Raúlistas”.
Pérez skulle givetvis inte erkänna det vid detta tillfälle, men det finns till och med dem som vill kalla vårt lag, eller ville, för Raúl Madrid. Det går bara inte i ord att beskriva hur pass viktig Raúl var, först när han slog igenom, eller som under Galacticos dagarna då spelartruppen var sönderköpt, eller till och med när det gick “krämpigt” för våran käre kapten.
Allt har inte sett gott ut, det har funnits tider då bristningen varit nära, men ack så gudomligt så har Raúl alltid tagit sig tillbaka, på fyrpunkten.
Kärleken för klubben är en av de största som någonsin skådats, och en person samt figur som symboliserar vad värdena för Real Madrid är, har alltid funnits hos Raúl.
“Ingen talar om ett avsked, bara ett vi ses senare. Som vad som hände di Stefano. Alla Real Madrid-fans kommer för alltid att vara dina”.
Di Stefano återvände, detsamma kommer Raúl och Guti att göra. Hur som helst så kommer alltid en dörr finnas öppen på vid gavel för dessa herrar. Även om det känns som ett avsked just nu, så kan jag likt Pérez garantera att dessa infinner sig på hemmamark inom en snar framtid. Bernabéu har blivit deras hem för mycket, för att undgå detta, på både gott och ont.
Självklart så kommer Raúl att komma tillbaka till klubben, vid något skede i framtiden. Annat finns inte, och detsamma gäller Guti. Om det sedan handlar om att scouta framtida talanger likt det arbete Zidane utför, eller att träna Castillan, eller för att tala klarspråk, bli en framtida tränare för Real Madrid. Med så mycket lärdom av spelet på plan, och med så många års rutin så kan säkert Raúl bli en slug räv på tränarbänken, om inte annat kan han dra nytta från sitt kaptenskap vid sådant ämbete.
Numret.
El Siete är inte någonting man ger vem som helst. Personligen hade jag till och med sett över möjligheten att inte ge numret till någon kommande kampanj, för att om några säsonger hitta en värdig ersättare till numret. Men då Real Madrid likt det kommersiella företag man är måste bygga vidare (vilket man ska ha förståelse för), så lär någon få numret. För mig spelar det inte någon roll om Higuaín eller Ronaldo skulle få numret, det skulle ta år och dar, åter och återigen, för att dem ens ska rättfärdiga numret.
Givetvis skulle en spelare möjligen växa med numret bakom ryggen, men det kan lik förbannat bli en förbannelse. Därför och av den anledningen så skulle jag tänka en och två gånger, om jag vore Valdano och Pérez. Det är ett legendariskt nummer men inte för att det är “attraktivt”, utan den tröjan har det svettats i. I framtiden om många år så ser jag mig själv, prata för mina barn om hur jag såg en Raúl González Blanco (bara namnet säger allt), korsa horisonter igenom en korsväg, där vattnet var flödat på stranden, för att en hjälte skulle dyka upp på andra sidan, och märka vägen till fyren; Raúl Madrid.
Källa; marca.es
