Real Madrid-Manchester U 3-1
Offensivt spel från båda lagen. Bättre från det ena.
Sir Ferguson tog lägligt till matchen tillbaka sitt idiotiska uttalande om fejkad lottning, Beckham hade fortfarande röd tröja på sig, och båda tränarna tog ut de väntade lagen. Uniteds fem mittfältare bakom Ruud van Nistelrooy var jag inte riktigt säker på hur de skulle formeras. Skulle Giggs gå till vänster eller släpa på topp? Vem skulle ta vänstern om inte Giggs gjorde det? Skulle Scholes, Keane och Butt få plats i mitten utan att börja bråka? Första 10 verkade det som om Ferguson hade koll även om inte jag hade det. Roberto Carlos kom fram i andra minuten och sköt, som vanligt, oväntat. Inte nära. Sedan var det Uniteds match, man hade bollen mest och två bra chanser, ett Scholesskott som Casillas gör en bra räddning på och en cykelspark över av holländaren på topp. Sedan vänder allt.
Mellan minut 12 och 45 spelar Real Madrid en fotboll som man knappast tror existerar. Jag trodde meningen var att Nicky Butt skulle plocka bort Zidane. Det gjorde han inte. Vet inte om han försökte, tror inte det hade räckt om hela det engelska laget försökt. ZZ gjorde precis som han ville, dribblade, passade, vrickade, tänkte (längre än de flesta), och sprang och sprang. Händelsen som vänder matchen är han i högsta grad inblandad i. Figo, som vill visa att han är planens bästa högermittfältare, tar sig i ivern ut till vänster. Leker lite, slår bollen till Zidane, som leker lite till innan han passar tillbaka. Figo slår till direkt, ett inlägg tror både jag och Barthez. Vi tror fel, lobben seglar in i bortre änden av målet innan man hunnit tänka ut vad felplacerad heter på franska (eller snabbtänkt på portugisiska). Vackert, inte så rättvist, men vackert. Vi skulle förvisso göra rätt för det inom kort.
Några minuter senare upptäcker den franske målvakten att Roberto Carlos är världens snabbaste back. Annars minns han nog nämnda back mest för en viss frispark från 1997, men hade utsparken han lade rätt på vår brasse studsat in istället för ut hade han kunnat få ny inspiration till sina mardrömmar om det brasilianska kraftpaketet. Det blev bara inspark. En annan typ av fast situation borde mannen med den tyska campingfrillan, Anders Frisk, påbjudit några minuter senare. Ronaldo överstegsfintar för en gångs skull bara bort Wesley Brown och inte sig själv också. Brown svarar med fällning. Fan att vi inte är Djurgården. Någon minut senare skulle Barthez åkt ut då han drog bollen med handen utanför straffområdet. Hade Frisk stått rätt och vågat hade det kunnat bli tidernas mest onödiga utvisning.
Jag har inte nämnt Raul än. Han tar sig på sitt egna sätt ifrån markeringen ett par gånger utan att komma rätt till bollen när han skall avsluta. Det blir ändring på det. RC som fått för sig att spela tillbakadragen center bara plockar bollen av Scholes och får den vidare till Zidane. Passningen till Raul kommer perfekt, canteranons vändning är så vacker att man kan gråta, vilket Manchesterspelarna förmodligen gör också, och sedan lägger han in den vid närmsta stolpen. Världens långsammaste forward springer ifrån markeringen igen, precis som på Old Trafford för tre år sedan, bara precis genom att springa rätt istället för fort.
Nu händer det hela tiden. RC skjuter, Barthez räddar bra. Fransmannen får sedan göra en utmärkt räddning på något som kunde blivit ett sagolikt vackert självmål. Ronaldo springer genom och missar skottet. Figo och Zidane leker väl mycket men kommer nästan fram ändå. Passningsspelet är lysande. One-touch, two-touch, many-touch, precis vad ni vill. Vi är överlägsna. I paus leder vi med 2-0, vi har totalt spelat ut ett lag som normalt är ett av världens bästa, vi har blivit bestulna på en straff och en utvisning. Det ser bra ut, kan det bli bättre?
Det kan det. Scholes har gått ut till vänster och Giggs spelar på topp när andra halvlek börjar. Ferguson får inga omedelbara resultat. Tre minuter efter paus kommer Figo fram på sin högerkant, han har alternativ i mitten men lägger snett bakåt där Raul står utanför bygeln. Försvararna är livrädda för hans kortpassning till Zidane eller Ronaldo och lägger kraft på dem. När Nicky Butt till slut får för sig att stöta har Raul just smällt in bollen till vänster om Barthez. Inte så hårt, men på rätt ställe...
Mycket vill ha mer, men faran är ju då att det blir mindre. Två gånger slarv ger bollen till Gary Neville på högerkanten. Ett lågt inlägg skarvas av Giggs, Casillas får visa hur bra han är, men returen nickas in av RvN, som direkt plockar bollen och springer mot mittlinjen, i syfte att göra fler mål. Det är inte långt borta heller, först tar han sig själv genom igen, sedan gör Figo det, sedan de röda, sedan vi igen och så vidare och så vidare. Beckham skjuter utanför i bra läge, RC lägger en frispark som Barthez precis håller, det känns som det skall bli fler mål, men det blir det faktiskt inte. Unitedspelarna, som vill göra mål, har inte riktigt flytet. Vad gäller de våra vill Ronaldo väldigt gärna göra mål, helst på egen hand, men det går inte idag. Han borde blivit utbytt tidigare. De andra är jag inte säker på, den makalösa fotbollskonsten Zidane, Raul, Figo och Roberto Carlos (i nämnd ordning) står för ikväll känns nästan som om den var för sin egen skull, målgörandet var en kul bisak. Rauls kantlöpning på slutet måste i det skedet nämnas utan att jag på något sätt kan klä den i ord...
Om vi går in på individuell kritik så håller Zidane och Raul absolut världsklass ikväll. Nästan mer än så. Figo visar till hundra procent att det är han som skall vara högermittfältare hos oss ett par år till. RC slår bort lite väl mycket bollar men bara hans klackfinter och riktningsändringar är värda entrebiljetten. Ronaldo är precis som i lördags pissdålig (fast bättre än i lördags) och får vara kvar på banan för länge. På slutet försöker han knappt, men vilket vapen han blir i returen när Man U måste ligga på. Flavio och Makelele sliter och får beröm av de norska kommentatorerna, av mig också. Salgado sliter likaledes, fixar till det bakåt och hinner vara med framåt flera gånger. Casillas gör flera bra räddningar och är chanslös på målet. Toppbetyg. Våra mittbackar är som vanligt bra var för sig men inte hundraprocentiga tillsammans. Hierro har lite till att ta av. Gutis tio minuter såg bra ut, kunde gett oss en straff vilken dock i så fall varit feldömd. Men i första läget såg det ut som straff och Frisk har blåst sena felaktiga straffar förr.
Returen då? Nu har vi 3-1 att gå på, det är bra men inte klart. Vi är idag oerhört mycket bättre än Man U, men de är vid något tillfälle rätt nära att peta in en boll till. Om vi om två veckor spelar som vi gjorde i 85 minuter mot Rayo kommer vi att åka ur Champions League. Men det tror jag inte att Del Bosque tillåter, för att de skall slå ut oss måste de både spela riktigt bra och ha ett enormt flyt. Och även om de gör det kommer jag att ha kvar förvissningen om att inget lag i Europa just nu kan spela så bra fotboll som Real Madrid i sina bästa stunder kan spela. Och spelade, under stora delar av den vackra tisdagskvällen.
