94/95: Real Madrid - Barcelona 5-0
Zamorano visade vägen när Barcelona förnedrades på Bernabeu.
Denna artikel har publicerats tidigare och något litet kan därför vara inaktuellt. Men den är så bra och matchen var så bra att ingen mår illa av att den kommer upp igen.
I januari 1995 fylldes de spanska sporttidningarna med spekulationer kring Real Madrids stundande presidentval. Ramon Mendoza hade nyligen fått överraskande konkurrens av en okänd företagare vid namn Florentino Pérez. De andra aspiranterna hade dragit tillbaka sin kandidatur och kampen om chefsposten stod nu endast mellan veteranen och sittande presidenten Mendoza, och utmanaren Pérez. Den sjunde januari skulle ligatvåan Barcelona komma på besök och Mendoza ville utnyttja denna händelse för att ge sin kandidatur störst möjliga publicitet.
Real Madrid tränades på den tiden av Jorge Valdano, samme man som tidigare hade lurat Madrid på två ligatitlar som Tenerifetränare, och på planen styrdes laget av Michael Laudrup. Dansken hade året tidigare varit med om att besegra Madrid med 5-0 på Nou Camp och skulle alltså ställas mot sina forna lagkamrater i kväll. Barcelona leddes av Johan Cruyff som förfogade över några av planetens främsta fotbollsspelare. (Upprörda Culés som beklagar sig över Madrids värvningsfilosofi borde ta en titt på Barcas spelarköp under 90-talet) I blåröttrandigt spelade på den tiden Koeman, Romario, Hagi och Stoichkov. Bakero, Abelardo och Guardiola var spanska bidrag till ” el Dream Team” (Upprörda Culés som beklagar sig över att Real Madrid kallas för el Once Galáctico borde erinra sig sitt eget lags kanske inte alltid så blygsamma förflutna).
Dream Team hade alltså spöat skiten ur Madrid året tidigare, och det var dags för revansch.
I vitt spelade förutom Laudrup bland andra Luis Enrique, Amavisca, Milla och Raúl. Mittbackar var Sanchís och, naturligtvis, Hierro. Men kvällens huvudperson skulle bli en Chilenare som Valdano personligen sett till att värva när han tog över som tränare. Iván Zamorano, Bam-Bam, gjorde Raúl sällskap på topp.
Efter fem minuters spel lurar Laudrup skjortan av Bakero, passar Raúl som direkt lägger vidare till Zamorano som enkelt gör 1-0 bakom Busquets i Barcelona-målet. Bernabeupubliken som knappt hunnit sätta sig börjar drömma om en liknande goleada som Madrid åkte på året innan. Zamorano gör 2-0 femton minuter senare, framspelad av Amavisca och fullbordar sitt hat-trick i den 39:e minuten efter assist av Laudrup. 3-0 i paus och Barcelona hade inte fått låna bollen. Dessutom hade Stoichkov dragit på sig ett rött kort, sitt 20000:e i karriären och Cruyff, (som bänkat Romario eftersom denne firat jul lite för länge i Brasilien), tvingas släppa in Brasilianaren i andra halvlek. Romario gjorde en usel match, det gjorde förvisso alla i Barcelona den kvällen. Men Madrid fortsatte sitt inspirerande spel från första halvlek. Luis Enrique gör fyran efter en retur på Zamoranos skott och i den 70:e gör Amavisca 5-0, assisterad av, naturligtvis, Iván Zamorano.
Santiago Bernabeu var galet. Under matchens sista tjugo minuter rullade ”olé, olé” när Real retades med frustrerade katalaner. Cruyff skällde ut Stoichkov offentligt och på hedersläktaren satt Ramón Mendoza och mös. Presidenten förklarade efter matchen att ”det hade varit en bra kväll för klubben och en bra kväll för min kandidatur” Några dagar senare väljs Mendoza till president för ytterligare en period med förkrossande majoritet. Fortfarande euforiska supportrar gick man ur huse med förnedringen av ärkerivalen i färskt minne.
Och Florentino Pérez? Han satt väl någonstans på läktaren och njöt av utklassningen. Tänkte att det kommer fler presidentval och fler Barcelona-matcher. Och resten är, som det heter, historia.
REAL MADRID:
Buyo, Quique, Hierro, Sanchís, Lasa, L. Enrique, Milla, Laudrup, Amavisca, Raúl, Zamorano, (Cañizarez, Alkorta, Alfonso, M. Vazquez, Dubovsky)
BARCELONA:
Busquets, Ferrer, Abelardo, Koeman, Sergi, Bakero, Eskurza, Amor, Guardiola, Hagi, Stoichkov
(Lopetegui, Jordi, Sánchez Jara, Nadal, Romario)
(Jorge Valdano är idag sportchef för Real Madrid, Hierro och Raúl utgör fortfarande lagets stomme, Luis Enrique spelar för ett bottenlag i la liga, Florentino Pérez är president och Michael Laudrup vägrar fortfarande att diskutera vilket lag han egentligen gillar bäst.)
