Lagbanner

Real Madrid-Monaco 4-2

Vånda i paus blev till slut riktigt bra. Fast inte så bra som det borde blivit.

Krislaget Real Madrid ställde upp med det väntade laget mot Monaco. Det vill säga med Raul Bravo till vänster i försvaret för avstängde Roberto Carlos, och Mejia på Bravos vanliga plats i mitten. Övriga backlinjen och mittfältet såg ut som vanligt, och på topp var de dubbla R:en tillbaka. Båda har varit småskadade och förväntningarna kanske inte borde vara så höga som de faktiskt var. Nåja, till start.

Madrid inledde lugnt, spelade bollen och tänkte nog känna sig för lite innan stöten skulle komma. Men Monaco hade inte alls tänkt inleda lugnt. Istället sprang de något oerhört, pressade bollhållaren - ofta med två man, och var ändå tillbaka i försvaret med hur många spelare som helst när det behövdes. Figo tog sig flera gånger förbi både en och två man (han missade många gånger också.) och det blev småfarligt flera gånger. Bästa madridchansen första halvtimmen var dock när Zidane slog ett inlägg som Raul nickade precis över. Kaptenen hade ytterligare en nick, och även Ronaldo hade något läge i straffområdet. Monaco spelade bra och var inte alls ofarliga. Snabbe Giuly och hjälten Morientes växlade positioner på topp och då och då blev det riktigt farligt. Värst när Giuly kom fri efter en Helgueramiss, fransosen fick också bollen förbi Casillas, men på mållinjen agerade Salgado räddande ängel, som det så fint heter.

Ett tidigt byte var Madrid tvungna att göra. Raul Bravo gick ut pga en skada och Pavon fick göra entré. Mejia är ovan på den här nivån, och än ovanare som vänsterback, men det blev han som fick flytta ut för att ge plats för Pavon i mitten. Ungefär vid denna tiden tog Madrid tydligare över spelet. Figo slog återigen ett inlägg och det borde inte Ronaldo missat att göra mål på. Han kom perfekt, hade tid att sikta, gjorde det, men fick den utanför från några meter. Starx efter sköt Zidane i stolpen efter en snabbt slagen frispark. Mejia tog sin roll som vikarierande Roberto Carlos på allvar och var uppe vid motståndarnas hörnflagga flera gånger. Men bollen ville inte in.

Istället skulle den hamna i det andra målet, i fel mål. Efter en hörna med mycket folk uppe studsade bollen lite fram och tillbaka i vårt straffområde. Samtliga våra spelare tyckte att det verkade vettigt att pressa bollhållaren, varför denne istället slog bollen till en fri Squillachi i mitten. Mejia han nästan dit, men nära sköt ingen monegask den här gången. Underläge och därefter riktigt knackigt spel fram till paus. Burop hördes efter halvtidssignalen.

Inga spelarförändringar i paus och de första minuterna av andra halvlek märktes knappast några förändringar i spel heller. Men visst blev det ändring. Upprinnelsen till allt var när Salgado fälldes vid motståndarnas kortlinje, sju minuter in i halvleken. Beckham slog frisparken mot bortre stolpen, Raul nickade igen, och målvakten Roma tippade till hörna. Beckham sprang ut och tog hörnan med en inställning som fick Glenn Hysén att göra på sig. Inte vet jag om det var Beckhams inställning eller vad det var, men hörnan forcerades i alla fall i mål. Många spelare i båda lagen var med och slogs. Pavon fick först målet, sedan ändrade man till Helguera. Jag tyckte faktiskt det var Pavon. I så fall var det hans viktigaste mål någonsin.

Målet förändrade också spelet, inte direkt men gradvis. Monacos spelare orkade inte spela med den press de gjort tidigare och våra mittfältare fick fler ytor. De växlade också positioner oerhört ofta. Figo var ofta på vänsterkanten, och Beckham drog sig ofta åt höger. Zidane kunde vara var som helst. Ronaldo blixtrade till med ett direktskott på en bra boll från Guti. Målvakten räddade. En än bättre passning slog vår andrekapten någon minut senare när han helt friställde Beckham till höger i straffområdet, men skottet gick över.

Trycket var nu massivt, efter lysande spel med många passningar fick Zidane bra läge i straffområdet. En spark på hälen från en försvarare kunde gett straff, men gjorde det inte den här gången. Bara någon minut senare tog Zizou dock revansch. Ute på vänsterkanten plockade fransmannen upp en bra boll från Beckham och lade snyggt och kort till Figo. Portugisen gick på kraft, bollen gick rakt på målvakten och studsade ut till vänster igen. Bara för Zidane att raka in den vid främre stolpen. Jag är inte helt säker på att han inte var offside, men ingen protesterade så det glömmer vi.

Monacos spelare hade tappat ledningen och var nu riktigt trötta. Det hindrade dem inte från att då och då vara farliga. Giuly fick en kanonträff på volley vid straffområdesgränsen och vi skall nog vara glada att Helguera täckte skottet. Strax efter gjorde Guti en bra brytning utanför straffområdet. En långboll till Ronaldo, som äntligen fick tillfälle att göra vad han kan bäst. Dvs springa ifrån försvarare och köra överstegsfinter. Motståndaren hann inte med och slog undan benen på brassen istället. Klar straff! Figo slog den lite löst i mitten, målvakten var på väg mot vänster men fick upp en arm. Bollen studsade dock rakt ut och Figo kunde nicka in returen, hans första nickmål sedan jag vet inte när.

Än mer skulle komma. Guti gick ut för Borja och kommentatorernas upphetsning över Beckham blev bara större. Och med 10 minuter kvar var det åter dags för Ronaldo. Lysande långboll från Beckham till Salgado, passning till Zidane i mitten, vidarebefordran till Ronaldo i vänsterläge, distinkt skott och 4-1. Brassen var precis som sin anfallskollega för osynlig under större delen av matchen, men sina sista 10 minuter på plan gör att han får mer än godkänt. Direkt efter målet bytte han sedan med Solari. Tyvärr slappnade nu spelarna av lite och på en skenbart ofarlig situation kom ett högerinlägg som Pavon slöade på och som Fernando Morientes som så många gånger förr kunde nicka in. Han firade målet precis lagom, med en gest mot himlen, dedikerande målet till terrorismens offer, och fick välförtjänta applåder av hela Bernabeu. Men det var onödigt och gör vårt läge betydligt mindre självklart inför returen.

De sista minuterna var det inte mycket spel kvar även om lagen hade varsin bra chans. Men 4-2 blev det och vi får väl anse oss ha ett bra utgångsläge till returen. Det är inte klart, men det ser bra ut. Jag tror det ordnar sig. Samtidigt är det så att det slentrianmässiga klagandet på vår defensiv just nu är mer befogat än vad det varit tidigare under säsongen. Ojämna insatser från flera spelare idag. Det här spelet räcker nog till semi, men knappast ända fram. Och det är ända fram vi skall!

Real Madrid: Casillas; Salgado, Mejía, Helguera, Raúl Bravo (Pavón, 28); Beckham, Guti (Borja, 78); Figo, Raúl, Zidane; Ronaldo (Solari, 82).

Mónaco: Roma; Givet (Ibarra, 84), Rodríguez, Squillaci, Evra (El-Fakiri, 89); Cissé (Plasil, 66), Zikos, Bernardi, Rothen; Giuly, Morientes.

Mål: 0-1, m.43: Squillaci. 1-1, m.51: Helguera. 2-1, m.70: Zidane. 3-1, m.77: Figo. 4-1, m.81: Ronaldo. 4-2, m.83: Morientes

Max Persson2004-03-25 00:24:00

Fler artiklar om Real Madrid