Liftarens guide till galaxen - del 2
forts...
Årets lag
De tre äkta värvningarna blev följaktligen Walter Samuel, Michael Owen och Jonathan Woodgate. Den onde, den gode och den - inte på planen för - fule. Tillsammans med hemåtvändarna ser årets trupp bra ut, kanske är det den bästa sedan säsongen 2001-2002.
Kommer dessa värvningar att lösa de problem vi hade från förra säsongen? Vi får väl hoppas! Truppen har framförallt fått en bredd som inte funnits på ett tag. Sedan handlar det till slut om att alla måste fungera tillsammans som lag och dra åt samma håll. Skillnaden i Galaelvan från förra säsongen kommer inte att vara stor vad gäller namn. Walter Samuel och Woodgate är de som kommer att vara nya på den fronten, hoppas att de hinner spela ihop sig ordentligt.
På mittfältet kommer Helguera att spela a la strejkmannen, vilket är bra. Missuppfatta mig inte, jag anser i hög grad att han är bra - ibland lysande som mittback. Han är en av mina absoluta favoriter i det nuvarande Real Madrid och har gjort stora matcher som back, särskilt i viktiga sammanhang. Det vi undgår att se i år nu när Ivan tar ett steg upp i banan är det där overkligt sjuka Helgueramisstaget - numera kommer det mindre frekvent - som ofta kommer i form av att han glidtacklar sig själv ut ur tv-rutan, och ut på sidan av planen en gång per match.
Jag vill trycka på att han är en utmärkt duktig pivote. De offensiva kvalitéer han besitter kommer inte till sin fulla rätt som försvarare, vem minns exempelvis inte nickmålen mot Porto, kanonen på Olympiastadion i München eller klackskarven i ligan? Spela ska Ivan absolut. Han är en riktig ledartyp som spottar och snorar som få under matcherna, och vi behöver en småful typ med glöd i på mitten. Jämte sig får Helguera med all sannolikhet Beckham som, trots vad många säger, har ett stort spel i sig. Hoppas han är sugen på att ta fram det i år.
I anfallsväg finns inte mycket att säga, det är upp till de offensiva grabbarna att hitta tillbaka till sitt harmoniska spel under dirigenten Zinedine Zidane.
Det kommer att finnas mycket utrymme för rotationer i år, vilket Camacho själv bekräftat att han tänker använda sig av. Räkna alltså med att det blir mycket speltid för exempelvis Pavon, Guti, Celades, Solari, Morientes, Owen & kompani. En fördel med att ha en bred trupp är att det skapas en större press på dem som får spela från start, något som saknades förra säsongen.
Zidanes, Pavones & Morientes
Vad har då hänt med Zidanes och Pavones? Är Florentinos mirakelfilosofi död? Nja, den är inte helt försvunnen i alla fall. Räknar man egna produkter i truppen (jag räknar givetvis adoptivsonen och kaptenen Raul som egen) kommer man upp till åtta spelare, varav två är mer ordinarie i startelvan. Filosofin är emellertid helt klart försvagad. De fem tillskotten i årets trupp kommer att göra det komplicerat för övriga Pavones att ta en plats när det inte roteras, särskilt för Pavon själv med två nya försvarare. Man kan hävda att Florentino Perez tagit ett antal steg tillbaka vad gäller Z & P.
Personligen anser jag att synsättet är förträfflig och lite småmysigt. Real Madrid har genom åren haft många spelare från de egna leden som blivit legender. Men att tro att man kan plocka upp spelare efter spelare som inte lyckas spela upp ett lag från Segunda B är att tro för mycket. Att man inte lyckas med detta har förvisso sina orsaker - spelarna i B-laget är unga, laget förändras mycket från år till år etc. Real Madrid kommer givetvis i fortsättningen att vaska fram guldkorn ur Canteran, och målet måste fortfarande vara att utveckla talanger som kan bli av betydelse för klubben. Det är ändå dags att döpa om formeln och truppfilosofin till något i stil med "Zidanes, Pavones & Morientes".
Hala Madrid!
