Real Madrid - Roma 4-2
Enough! Real Madrids hämnd. Det perfekta manuset inträffade; en match med två ansikten varvid madridistas grät vid två tillfällen!
Det var att vinna och ta emot lite lovord och beröm, eller att förlora och få ännu mer ris. Real Madrid har varit en sandsäck senaste tiden som alla vågat slå på utan att tänka sig för. Det vita såret har varit öppet, och det vita blodet har forsat och forsat i en våldsam ström. Tårar har fällts och burop har tjutits ut i Madrids alla hörn. Men tårarna torkades och buropen förvandlades till hurrarop med stående ovationer. I fotboll kan allt hända!
Roma ställde sig till skaran som ville slå den vita sargade sandsäcken. De kom till Madrid med en professionell och respektlös inställning, som höll på att bringa fram goda resultat.
Det var Real Madrid som öppnade bäst. Italienarna blottade tydligt sin tänkta taktik för matchen; att försvara sig tätt mot Real och satsa på kontringar. Redan i den tredje minuten gjorde De Rossi Romas första mål, efter en misslyckad offside-fälla av Realförsvaret som återigen stått och stirrat sig fastklistrade på bollen. En chockstart för de vita, som förföljdes av ett spöke bara de själva kunde ta död på genom att arbeta tillsammmans.
Spelarna gjorde sitt bästa för att ta död på spöket. Man peppade varandra och gick fullt framåt, man gjorde en sådan där satsning som man de senaste veckorna bara gjort de allra sista minuterna, man gick fullt framåt och visade en ivrig motivation. Men Pang, det andra slaget kom! Det slog ner som en bomb i Bérnabeu då Roma, i den 20: e minuten, gjorde sitt andra mål. Ett fint samarbete mellan Totti och Perotta, tillät Cassano att skjuta distinkt in bollen via stolpen.
Det kändes tungt, inte minst för spelarna. Madridistas började gråta och tänkte säkerligen att det här var droppen, att detta underbara lag aldrig kommer att uppnå sina glansdagar igen. Trots att de visade den bästa inställningen de hittills visat under säsongen, och visade en större vilja, ville det sig inte. På 20 minuter och två enkla anfall hade Roma öppnat Pandoras ask och släppt ut det vita hoppet. Bérnabeu-publiken tog ut de vita näsdukarna och torkade tårarna, och eftersom hoppet inte längre fans började de bua.
Men då kom konungen tillbaka, och befriade sitt rike från spöket och gav folket tillbaka hoppet. Vi som såg Real Madrid - Roma igår såg en enmansshow. Vi såg Raúl Gonzalez Blanco på egen hand lyfta sitt lag och dess supportrar, ingjuta hoppet i deras hjärta och ta tillbaka stoltheten och äran. I den 38: e minuten gjorde Raúl Reals första mål. Skottet tog på Dellas fot innan den vackert seglade över Pelizzoli i Romamålet. Men det var inte det enda Raúl gjorde!
Målet var psykologsikt viktigt att ta med sig in i omlädningsrummet för Real Madrid. Inga ändringar gjordes och direktiven från García Remón var tydliga; fortsätt pressa! Ge allt ni har, grabbar!
I den 50: e minuten höll Raúl sig framme för att nicka en hörna slagen av Figo, då gamle lagkamraten Panucci tilldelade en tryckare i ryggen som hindrade honom från att hoppa upp och nicka. Ryske domaren var bestämd då han pekade på straffpunkten. Figo förvaltade successivt straffsparken och kvitteringen. Publiken på Bérnabeu såg aningen lättade ut, och började hoppas!
Men det var inte förrän i den 72: a som publiken gick i extas. Figo sköt ett hårt liggande skott, som Raúl styrde in i mål. En explosion av känslor! Raúl vrålade ut sin lättnad och glädje, medan Realsupportrarna grät ut den! Raúl, Raúl, Raúl! På egen hand lyfte Raúl sitt lag. En spelare som inte har stått på toppen av sin karriär, och som har fått smaka på det beskaste i kritikväg de senaste månaderna. Men igår var han älskad, älskad av alla!
Roberto Carlos fastställde resultatet i den 78: e minuten med ett vackert skott i Pelizzolis vänstra kryss. Matchen var avgjord! Realpubliken sjöng och dansade. Raúl fick stående ovationer av hela världen då han linkade av planen. Det perfekta scenariot inträffade. En sådan härlig vinst är ett enormt lyft för självförtroendet.
Real visade att offensiv fotboll regerar, och att defensiv destruktivitet (trots att den ibland är effektiv) inte hör hemma på Bérnabeu. Bollinnehavet var uppe mot 70 % till Reals fördel, men det viktigaste var att man visade en härlig inställning! Det var dock inte bara Raúl som glänste igår. Figo, Zidane och Carlos visade sin stjärnglans. Men kaptenen överglänste alla!
Det finns bara...en kapten!
Källa: realmadrid.com
Mohammed Al-Hakim