Casa Blanca v.52
Panelens deltagare summerar det gångna året och berättar om förhoppningarna inför kommande år.
Deltagare:
Christian Eriksson, skribent Real Madrid
Jesper Blomquist, skribent Real Madrid (debuterar i Casa Blanca)
Metadeltagare:
Drilon Pollozhani, skribent Real Madrid
År 2010 i den traditionella västerlänska kalendern skall alldeles snart nå sitt slut. Vad särskiljer detta år från alla andra, sett ur en Madridistas ögon?
Pollozhani
- Som vanligt är sommarens värvningsshow alltid en av årets höjdpunkter, men olikt föregående år - då man trots allt gjort megavärvningar - fick vi se två legender vid namn Raúl och Guti lämna klubben. Det var något väldigt speciellt, på gott och ont.
Att vi fick Mourinho är en sådan sak. Och att självaste Zinedine Zidane fick huvudrollen i sammanlänkandet mellan trupp och ledning.
Att Casillas, Ramos, Alonso, Arbeloa och Albiol, samtliga från Real Madrids då- och nuvarande trupp, fick vara med och skriva historia då man med Spanien vann VM-guldet i Sydafrika.
Sist men inte minst, det oerhört tråkiga beskedet om att den en gång i tiden mycket lovande spelaren Rubén de la Red, inte skulle få spela fotboll mer i sitt liv.
Eriksson
- Både allt och ingenting. Det var en inledning full av hopp om framgång, precis som vanligt; bra läge i ligan, hyfsad lottning i Champions League och lovande utsikter för ett spännande projekt var ingridienserna som början av 2010 bestod av. Sedan blev det precis som "vanligt" tillslut i alla fall. Pisk i CL, andraplats i ligan, sparkad tränare, stökigt i ledningen, en oklar vision, noll långsiktighet och en fartfylld Silly Season. Skillnaden mot tidigare år är att man nu lyckats injicera om möjligt ännu mer hopp inför den säsong som nu pågår. Det känns inte som en halvklar satsning denna gång, utan de pjäser som hämtats in har gjorts så av en anledning. Därför känns det hyfsat trevligt att stänga 2010 och kliva in i 2011 med ganska fina utsikter.
Blomquist
- Särskilda drag från los blancos anno 2010 har tyvärr i mångt och mycket varit avsaknaden av titlar. Stora titlar. När förra säsongen skulle summeras lyste troféerna med sin frånvaro i ett ledigt, tomt prisskåp. Därmed icke så konstigt att sommarens största värvning inte kom i form av någon spelare, som förra säsongen, utan en tränare: José Mourinho. Ett särskilt tecken på att nuvarande säsong inte kommer sluta på samma sätt tro? Annars får man bara inte glömma de två trotjänarna Raúl Gonzáles Blanco och José María Gutiérrez Hernándes avsked efter ett drygt 15 år långt lyckligt äktenskap med klubben.
Berg och dalar?
Pollozhani
- Förra säsongen slutade precis som en säsong inte får sluta i Madrid. Inga titlar, trots stor investering med införskaffandet av superstars som Kaká och Cristiano Ronaldo. Vem vet, möjligtvis hade dåvarande tränare Pellegrini fått fortsätta om han åtminstone lyckats ta sitt lag förbi den förbannade åttondelen i Champions League?
Men ända sedan Mourinho, resten av nyförvärven och med dessa en ny våg av optimism anlände, har det i princip varit en vandring på berg. Obesegrade i samtliga turneringar, varibland man tog viktig revansch mot Milan från fjolårets möten. Man visade allmänt ett fint spel på plan - något man i Madrid gillade mer och mer.
Kanske drabbades man av hybris då man plötsligt föll rakt ner i den djupaste av dalar - Camp Nou - där upprörda och hämdlystna katalaner väntade på att få käka upp minsta lilla spår av marängblod. Den obesegrade sviten var över. Mot de sista veckorna av året körde man sedan därför på ett slags mellanläge, där självförtroendet tonats ner en aning, och det började pratas i media om inhemska småkonflikter och dylika företeelser som naturligtvis inte direkt var designade för att göra livet enklare för spelare och tränare.
Ganska nyligen fick dock samtliga Madridistas en fin liten julklapp i form av en 8-0 vinst mot Levante i cupen, där Benzema och Cristiano fick göra varsitt hattrick - något som inte hänt i Real Madrid sedan tidigt 90-tal. Förhoppningsvis vittnade vinsten om nya och friska tag till nästa år.
Eriksson
- Även om José Mourinho blev hans ersättare så ser jag Manuel Pellegrinis avsked som allt annat än ett snyggt beteende. Chilenaren förtjänade ett mer värdigt avslut efter en, under omständigheterna, godkänd första säsong - åtminstone sett till ligaspelet. Annars är framtidsutsikten det mest positiva året gett - detta tillsammans med utvecklingen av spelare som Marcelo, och klockrena värvningar av unga, blivande storstjärnor som Özil och karaktärsspelare som Carvalho.
Fler dalar? Rubén de la Reds officiella avsked, el Clásico och det faktum att man inte använder CL-bortatröjan även i ligan.
Blomquist
- Ja, mest dalar har det väl varit. Man hade i princip precis rest sig ifrån förra säsongens tunga, tomma säsong då man åker på en ny stjärnsmäll på Camp Nou. Årets sorti ur Champions League i åttondelsfinalen (igen!) var neslig men 5 – 0 förlusten mot Barcelona får ses som årets djupaste dal. Vi kan i alla fall glädjas åt att efter moln kommer solsken. Jag är väl medveten om att det kommer med en bitter eftersmak men 2010 var året då Real Madrid tog sitt klubbrekord med 96 stycken inspelade poäng och imponerade med tolv raka ligavinster. I övrigt kom årets höga toppar i form av små spontana ljusglimtar såsom Gutis gudalika klack till Benzema och 6 – 2 vinsten mot Villareal.
Vad hoppas/önskar du att kommande år erbjuder?
Pollozhani
- Först och främst vill jag att Real Madrid kommer långt i Champions League - och med det menar jag minst kvartsfinal. Sedan vill jag att man besegrar Barcelona på Santiago Bernabéu, ja, om det så av någon anledning skulle kosta ligan. Det är liksom en våt dröm. Och i ärlighetens namn har man precis allt att vinna. Skulle inte någon av dessa inträffa och man i slutändan befinner sig där utan någon titel, då är min absolut största önskning att behålla Mourinho som tränare. Slutligen vill jag önska att man ger spelarna från Castilla mer speltid och ger dem ökat självförtroende, ty man kan inte odla växter utan vatten.
Eriksson
- Titlar skulle sitta fint. Men viktigare än det tror jag är att man tar ytterliggare ett kliv i utvecklingen av det lag man har idag. Därför önskar jag att man låter projektet vara så långsiktigt som det är uttalat att det ska vara, och därmed inte får panik ifall samtliga resultat inte går exakt enligt förhoppningarna. Samtidigt är det inte för mycket begärt att alla inblandade ska gå in med rätt inställning för att vinna varje match och representera klubben på bästa sätt. Gör man det tror jag även att någon trofé kan trilla in.
Blomquist
- Jag önskar och hoppas innerligt att efter en lång, snårig väg kantad av tro och tvivel så står slutligen Real Madrid som välförtjänta segrare på Wembley Stadium, med en Casillas som lyfter upp Champions League bucklan mot en magisk Londonnatt. Att marängerna, efter en förkrossande revansch mot fransmännen Lyon och bländande slutspel, tar hem sin tionde titel. Smaka på det.
***
Real Madrid-redaktionen önskar er alla en God Fortsättning!
Hala Madrid!