En titt tillbaka: El Clásico - Semifinal 2002
I Spanien kallad för ”århundradets match” och i Madrid triumferad som den första vinsten på nästan två decennium. Nio år senare möts de båda giganterna igen, i semifinal – i klubblagens finrum.
Året var 2002. Med ligatiteln bortom räckhåll och cuptiteln desförinnan förlorad till Deportivo La Coruña, fanns det bara en sak kvar för dåtida tränaren Vicente del Bosque och hans spelare att rikta blickarna mot – Champions League. ”La Nóvena” skulle pryda troférummet i Santiago Bernabéu.
Efter att oklanderligt ha passerat förbi både det första och det andra gruppspelet (dåtidens motsvarighet till åttondelsfinaler) samt efter att ha besegrat starka Bayern München i kvartsfinalen, väntade mötet som i Spanien kom att kallas för ”århundradets match”. Barcelona, den värsta ärkerivalen, lottades till Real Madrids motståndare i semifinalen. För första gången sedan 1960 skulle lagen mötas i Europasammanhang – och spänningen var påtaglig.
Det första mötet spelades på ett slutsålt Camp Nou. Pjäserna på gräsmattan var för respektive lag följande:
Barcelona – Roberto Bonano, Michael Reiziger, Frank de Boer, Abelardo Fernández, Phillip Cocu, Fábio Rochemback, Luis Enrique, Thiago Motta, Marc Overmars, Patrick Kluivert, Javier Saviola.
Real Madrid – César, Míchel Salgado, Roberto Carlos, Fernando Hierro, Iván Helguera, Santiago Solari, Paco Pavón, Claude Makelele, Guti, Zinédine Zidane; Raúl González.
Pepe Reina och Casillas, två unga och talangfulla målvakter, 19 respektive 20 år gamla, satt på bänken för sina lag. För Real Madrid saknades (av Barcelonasupportrarna) evigt utbuadade Luis Figo på grund av avstängning, medan hemmalagets brasilianska stjärna Rivaldo saknades på grund av skada.
Som väntat dominerades matchen av ett bollrullande Barcelona. Men dessvärre till ingen nytta. När Raúl lyckades hitta Zinedine Zidane i en fri yta några meter utanför straffområdet var kallduschen ett faktum. Världens bästa fransman såg en lucka bakom målvakten och chippade kyligt in bollen i mål. Jubel vid Madridbänken, tystnad vid läktarna. Resultatet skulle stå sig ända in i slutet, verkade det som, trots försök till att spräcka nollan från hemmalagets sida. En förvirrad Barcelonabacklinje klarade dock inte av motståndarnas aggressivitet, och med knappa minuten kvar att spela, serverades Steve McManaman ett läge likt det första målet. ”El Macca” väntade ut målvakten och lobbade, minst lika retfullt som sin mittfältskollega, in bollen bland nätmaskorna.
500 miljoner tv-tittare, är vad matchen uppskattningsvis lockade – ett svårslaget rekord. För Real Madrid innebar det också den första vinsten på Camp Nou på 19 år.
Med ena benet i finalen tog man sedan emot katalanerna på hemmaplan. Luis Figo var tillbaka, och för Barcelona startade denna gången Puyol och Xavi. Till de mäktiga läktarnas eufori klev Raúl fram och avgjorde redan i första halvlek matchen med en fantastisk projektil upp i krysset. Barcelona var, trots Helgueras självmål, utslagna – Real Madrid var i final. Resten är historia.
Nu, nio år senare, möts man igen. Det är återigen semifinal i Champions League. Att dubbelmötet kommer generera lika många tv-tittare som då är enligt prognoser inte att vänta, men att det kommer bli en otroligt jävla spännande match – det är bara att invänta. Må bästa lag vinna.
”Real Madrid eller Barcelona kommer att vinna Champions League” – Berndt Schuster
Källa: Goal.com
