Krönika: Karim Benzema - Konsten att hantera motgångar
Karim Benzema var uträknad och hårt kritiserad, tidigt in på säsongen. Den sällsynta förmågan att hantera motgångar väl, skulle senare under säsongen visa sig bli Karims räddning.
Motgång efter motgång – En tung start för Karim Benzema
”Motgångar får vissa människor att bryta samman, andra att överträffa sig själva”. Ett klokt och fängslande citat, en mening som skulle komma att skildra Karim Benzemas nuvarande säsong i Madrid alldeles utmärkt. Det välformulerade uttrycket var inte bara en ljuv sanning som Benzema skulle lära känna mycket väl, utan det var även ett svårt dilemma som fransmannen skulle ställas inför. Karim skulle tidigt in på säsongen få två val, bryt ihop eller leverera.
Fransmannen hade under den första halvan av säsongen 10/11 blivit bombarderad av just motgångar, både verbala sådana men även sportsliga. Ord förvandlades till smärtsamma och kraftfulla bomber, bomber som sprängde bort Benzema självförtroende, bit för bit, sakta men säkert. Mourinho var den första att kasta granaten: ”Om vi anpassar träningarna efter dig så kan vi börja träna vid middag”. Mourinho syftade på att Benzema inte var tillräckligt fokuserad på träningarna, att han ”sov” bort den första timmen av träningen. I oktober månad förklarade Marca fransmannen som ”död” (i alla fall i Mourinhos ögon) efter en medioker insats mot Murcia i Copa del Rey. Hans tid i Madrid var över, en försäljning väntade i sommar, i alla fall om man skulle tro på den Madridbaserade tidningen.
Före och en bra bit efter den fräcka dödsförklaringen så hade speltiden varit knaper för Karim, vilket i sin tur medförde en dålig målstatistik. Ja, det fanns mittbackar och högerbackar (Carvalho och Ramos) som hade gjort fler mål än Benzema, vilket man också gärna påpekade i spansk press. Några få chanser från start följdes snabbt upp med en bänkplats, lika snabbt som bänken kallade på Karim så väntade fansen kritik. Man ifrågasatte Benzemas vilja, motivation och klass, andra gick längre och ifrågasatte Benzemas vikt, han var överviktig. En ordentlig felsökning genomfördes utan att någon egentligen skulle finna det stora problemet.
En svår ryggskada under sena november, på konkurrenten och den dittills givna anfallaren Higuain skulle dock ge Benzema en andra chans, inte för att han hade fått en (ärlig) första sådan. Det som såg ut att vara Benzemas lycka skulle dock till en början trycka ner Karim och hans självkänsla ännu mer. Benzema som nu var den enda friska anfallaren i truppen blev åsidosatt och bortprioriterad, ännu en gång, Mourinho spelade hellre med Ronaldo på anfallet. Det förtroende som fransmannen behövde få känna, det kom aldrig, tålamodet uteblev och självförtroendet var förintat, bomberna hade nu verkligen gjort sitt.
När Benzema väl fick spela så såg man tydligt konsekvenserna av det utplånade självförtroendet. Man såg rädslan och pressen som Karim Benzema tungt bar med sig, det var här hans ”extrakilo” fanns, inte på kroppen. En ängslig och vemodig blick mot avbytarbänken blev en vanlig rutin för Benzema när matchuret närmade sig sextio minuter. Benzema visste vad som väntade honom ifall han inte presterade, en deprimerande sittplats, tryggheten fanns inte där för fransmannen och han hade inte råd med en dålig insats eller ett dåligt avslut. Pressen och stressen höll Karim tillbaka, Mourinho litade inte på Benzema, Benzema litade därmed inte på sig själv. Mourinho uttryckte öppet att han ville jaga med en hund och inte med en katt. Benzema var den försummade katten, en katt som var i behov av uppmärksamhet och tillit. Januari kom och jakten inleddes i.o.m. transferfönstrets ankomst, Mourinho köpte sig sin ”hund”, Adebayor skrev på. Mourinho var nu redo att jaga på bästa sätt dock kunde han aldrig ana att han om några månader skulle få byta ut den eftersökta hunden mot ett hungrigt lejon.
”Det räcker inte med att lyckas. Andra måste dessutom misslyckas”. Skrev den amerikanska författaren Gore Vidal.
Higuains otur (”misslyckande”) blev Benzema tur och lycka. En, för Benzema, nödvändig "lycka".
Förvandlingen - Karim vinner respekt
Det var den 22:a februari, Champions League var på tapeten, turneringen som hittills hade genererat stor framgång för Karim Benzema (speciellt individuellt sett) men som på senare år terroriserat Real Madrid. Real Madrids sexåriga ”förbannelsen” skulle utrotas var det tänkt, första steget skulle nu tas. Benzema var ironiskt nog tillbaka på Stade de Gerland igen, för andra året i rad.
Karim gjorde sig redo för ett inhopp i den 65:e minuten. Timmarna innan hade fransmannen dock upplevt sin sista stora motgång, i alla fall på ett bra tag, själv såklart ovetandes om att framtiden skulle bli ljusare. Han hade fått ställa sig åt sidan för jakthunden Adebayor trots en uppåtgående form och en bättre målskörd, med bl.a. ett avgörande och magiskt mål på Sanchez Pizjuan. Karim som hade köpt biljetter till sin mamma och pappa, ringde besviket hem till sina föräldrar, timmar innan matchstart och muttrade dystert fram orden: ”Kom inte, jag ska inte starta”. Mamman stannade hemma men pappan kom. Benzema skulle få göra sitt inhopp i ett läge när Real Madrid hade 0-0 och svårt att skapa målchanser. Stade de Gerland gav ”hemmasonen” ett mycket varmt mottagande, nordläktaren där de riktigt inbitna fansen satt, sjöng Karims namn. 43 sekunder senare hade Benzema gjort Real Madrids viktigaste mål för säsongen, kanske det mest betydande på flera år, efter en härlig och något turlig soloprestation. Benzema firade inte målet, det kunde han inte. Några få minuter efter det att Karim gett Real Madrid 1-0, hörs det åter ett mäktigt ljud från nordläktaren: ”Benzema du är en av oss grabben, vi glömmer inte det”. Benzema hade nätat och satt sitt forna lag i en prekär sits, likaså dess supportrar, men han var fortfarande kung på Stade de Gerland för riktiga fans glömmer aldrig.
Benzemas mål hade bara inte betytt oändligt mycket för Real Madrid, Florentino Perez hade i samma stund gått bananas på läktaren, ja, med Florentino Perez mått mätt. Målet var i Perez ögon och själ inte bara väsentligt ur ett sportsligt perspektiv, att målskytten hette Karim Benzema var även en tillfredställande personlig triumf. Perez som under den galna sommaren 09 hade besökt Karims hus på Bron i Lyon för att försöka övertyga fransmannen om en flytt till Madrid, unnade Karim all framgång. Karim var Perez egna lilla värvning och dom två trivdes tillsammans, vilket Benzema gärna pratade om: ”Han har alltid stöttat mig och när saker och ting inte går bra så ringer han mig. Jag vet att han älskar mig och den känslan är ömsesidig. F.Perez är som en pappa för mig.”
Lyon skulle sedan kvittera på Stade de Gerland, ganska rättvist också men målet som kom från Karim Benzema kändes redan som en mindre vinst för Real Madrid. Efter matchens slut så besökte Benzema Lyons omklädningsrum som fortfarande kändes som hans eget. Återigen, som för ett år sedan, så hamnade Karim i en konversation med Lyons president Aulas. För ett år sedan efter den smärtsamma förlusten för Real Madrid kunde Aulas avslöja lite märkliga detaljer om hur livet i Madrid såg ut för Karim Benzema: ”Jag såg honom i Madrid och han lever ensam i sitt hem, ett hem utan möbler”. Nu, ett år senare så hade tongångarna ändrats: ”Jag var med honom efter matchen och sanningen är att han är i mycket bättre form nu, än han någonsin var i Lyon. Han har fantastiska magmuskler”. Aulas såg en lyckligare och fysisk mycket starkare Benzema.
Returmötet mot Lyon väntade ca tre veckor senare, Karim hade inför mötet börjat göra mål och det i massor. Två mot Malaga, två mot Racing och två mot Hercules bl.a, han var inte längre den tama katten nu var han ett hungrigt lejon, ett lejon som Mourinho mer än gärna jagade med. Det hade lossnat rejält för Benzema, han var nu en av nyckelspelarna inför CL-avgörandet. Det hade gått snabbt för fransmannen som nu dagligen även fick goda och väldigt betydelsefulla råd från den största, Zinedine Zidane.
I säsongens viktigaste match så skulle Karim återigen kliva fram när det behövdes som mest. I den 66:e minuten punkterade fransmannen dubbelmötet mot sin forna klubb och förde Real Madrid vidare till kvartsfinalen. Karim satte dit 2-0 med ett kyligt avslut efter ett friläge, målet utlöste en euforisk stämning på Santiago Bernabeu. Karim hade nu kanske varit den spelaren som varit högst bidragande till att Real Madrids sexåriga fiasko i CL, slutade vid just sex år, förbannelsen var bruten och spöket fanns inte längre där. Karim hade slutit cirkeln som han så vacker påbörjade för 22 dagar sedan i Lyon. CL förblev synonymt med Karim Benzema, det var hans turnering hittills, likt den alltid varit det i Lyon. Karim hade nu inte bara fått upp ångan i spelet, löpningarna och i målproducerandet, han hade även vunnit respekten från dom tidigare hårt kritiska madridistas. De egna fansen som tidigare hade hackat på Benzema och skrikit efter en försäljning kunde nu bara ödmjukt klappa åt fransmannen.
Efter CL-avgörandet skulle Karim näta ännu en gång, denna gång mot Atletico Madrid på Vicente Calderon. Målet gav Real Madrid en befriande 1-0 ledningen och till slut även tre poäng. Benzema var nu helt plötsligt uppe på 21 mål varav många av målen kom i otroligt viktiga matcher. Karim hade nu genomgått en mindre förvandling. När han väl fick det efterlängtade förtroendet från Mourinho, som han så suktade efter, så kunde Benzema slappna av och spela ut, i lugn och ro. När väl målen kom så släppte pressen och ketchupeffekten var ett faktum. Karim kände nu ett förtroende från Mourinho och han visste att han hade råd att misslyckas ibland, utan att för den skull snegla mot bänken. Karim hade äntligen fått kontinuerlig speltid och hans självförtroende var återigen, efter en lång tid, på topp.
”Motgångar får vissa människor att bryta samman, andra att överträffa sig själva”.
Motgångar som tidigare fällt så många unga och lovande talanger klarade inte av att slå omkull Karim Benzema, även om de kom i en tio gånger större skala. Benzema tog till sig bakslagen, lärde sig från dom och kom tillbaka starkare än någonsin, han överträffade nästan sig själv. Något han klarade av med en vilja av stål och en perfekt inställning. Egenskaper som man annars hittar hos väldigt få spelare, visade sig överraskande nog (för vissa) existera hos Karim.
Nu får framtiden visa hur bra Karim är på att hantera framgångar i en storklubb som Real Madrid, för fortsätter fransmannen på det här viset så lär framgångarna hagla lika frekvent som motgångarna en gång i tiden gjorde.
