La Semana Pasada v.45
Tyskar i Spanien, svåra matcher, myter och citat, är saker som förra veckan har bjudit på.
En av höstens alla veckor har återigen passerat, men inte helt obemärkt. En hel del saker har snappats upp av såväl media som civilpersoner. Här summerar vi det som summeras kan.
På tisdagkvällen förra veckan blåstes igång den match som vi alla hade väntat på i två veckor – den mot Borussia Dortmund, på hemmaplan. Real Madrid skulle ta revansch efter att ha torskat borta i Tyskland – där man aldrig lyckats vinna, någonsin – och anledningen stavades inte endast ära, utan också ett steg närmre förstaplatsen i gruppen.
Real Madrid drogs med ett antal skador på viktiga kuggar i laget, och Mourinho fick således ställa upp utan Marcelo, Coentrão, Khedira och Benzema.
De som hade trott att matchen skulle bli enkel för marängerna, fick tänka om. Faktum är att Dortmund i första halvlek imponerade stort och stundtals dominerade mittfältet – en bedrift som på Santiago Bernabéu väldigt sällan görs av andra lag än självaste Real Madrid. Med en beundransvärd disciplin och ett makalöst organiserat spel lyckades Jürgen Klopps mannar göra halvleken obehaglig för såväl publik (den vitklädda publiken avses här; rekordmässiga 10.000 Dortmund-supportrar uppgavs vara på plats, och dessa njöt alldeles säkert av vad de fick se) som motståndarspelare. Tyskarna gick sedermera ut i halvtidsvila med en två-ett-ledning. Vibbarna bland madridistas var inte särskilt sköna. Tankarna gick till post-Novena och pre-Mourinho eran – tiden då Champions League ofta innebar magont.
Men Mourinho, vem annars, gjorde ett par justeringar inför andra halvan. In kom Essien istället för Modric som inte imponerade. Ut gick också Higuaín på grund av skada; in kom en riktigt tänd Callejón – och nu fick Ronaldo kliva in centralt och spela som ”nia”.
I andra halvlek tog Real Madrid över taktpinnen och mittfältet. En stor anledning till detta stavades Essien – killen som bara veckan innan hade kritiserats stort i samband för sina insatser som temporär vänsterback. Hans närvaro och hans taktiska medvetenhet tycktes ge hela laget en boost, och undertecknad kan inte erinra sig ett enda misstag från ghananen. Callejón sedan blev ganska snabbt målskytt – men det skrevs tveksamt in som ett bortdömt mål till följd av offside.
Marängerna tryckte på allt mer och spänningen ökade för varje ögonblick. Till slut, med endast några minuter kvar, klev tyskbekante Mesut Özil fram för att ta en frispark strax utanför straffområdet. Han knorrade vackert in den via stolpen, helt otagbar för målvakten.
Den mycket positiva andra halvleken – och poängen – till trots, kvarstår Dortmund efter matchen som gruppledare, vilket givetvis är frustrerande. Dortmund är utan tvivel ett lag att räkna med denna säsong, i synnerhet i Champions League, som man verkar satsa allt på. Men Mourinho är sällan långsam när det kommer till anpassning; han har med stor sannolikhet tagit lärdom av detta dubbelmöte, och skulle lagen ställas mot varandra igen i turneringen, kommer det nog att bli en annorlunda historia. Det har säkerligen också givit Real Madrid lite mer kött på benen inför kommande möten med de andra storlagen i turneringen, givet att man avancerar från gruppen.
Helgen därpå väntade ytterligare en svår match för los blancos. Man skulle nämligen bege sig till Ciutat de Valencia, för att möta statistiskt sett svåra Levante. Mot Levante på bortaplan hade man inte vunnit med Mourinho som tränare; förra året förlorade man till och med.
Glädjande nyheter var att Coentrão nu var tillgänglig för spel; mindre glädjande var att varken Higuaín eller Benzema var det. Men med portugisen tillbaka på vänsterplatsen – som måste ses som ett helt klart fantastiskt alternativ i Marcelos frånvaro – kunde också Ramos kliva tillbaka in i mitten. Ramos fick en hel del kritik de omgångar han spelade som högerback, även efter Dortmund-matchen; han har tydligen anpassat sig så väl till mittbacksrollen att han inte längre håller högsta nivå ute till höger. Med tanke på omständigheterna, fick också Ronaldo starta precis på samma position som han slutade med mot tyskarna.
Men Ronaldos vistelse på den genomdränkta gräsmattan i Ciutat de Valencia blev inte särskilt lång. Han lyckades göra ett väldigt viktigt – och snyggt – mål, men tidigt i matchen fick han ta emot en armbåge på vänstra ögat från Navarro; en armbåge som bevisligen hindrade honom från att fortsätta matchen. Han byttes ut i halvlek, och undertecknad är faktiskt väldigt osäker på om Ronaldo någon gång i sin karriär har bytts ut efter första halvlek.
Med ingen striker på plan, ett gäng osäkra domare, och ett diskuterbart ”fult” spelande Levante, skulle sedan Mourinhos lag antingen hålla ledningen eller utöka den. Avsaknaden av spets var emellertid uppenbar (kanske även otur spelade en liten roll), och Real Madrid borde ha punkterat matchen vid ett flertal tillfällen. Istället kvitterade Levante med mindre än halvtimmen kvar – trots att reprisen visade en, om än minimalt, offsideställd Ángel.
Några minuter senare skulle ännu ett – de var många denna kvällen – felaktigt domslut komma. Nyligen inbytte Kaká serverade Callejón en fin genomskärare som såg ut att resultera i en riktigt farlig målchans. Men Levante-försvaret han reagera snabbt, och man lyckades fälla Callejón. Domaren blåste efter några sekunders övervägande för straff – men reprisen visade att Callejón hade befunnit sig utanför straffområdet då han blev fälld. Som om dramatiken inte vore nog, klev en allmänt säker straffläggare i form av Xabi Alonso fram – och han missade.
Sedan var det bara all-in för marängerna; man hade inget att förlora. Mourinho bytte till slut in Morata, och bytet visade sig vara ytterst värdefullt. För på en frispark slagen av Alonso, med fem minuter kvar, hoppade just Morata högst, och han nickade till sin eufori in vinstmålet. Vi fick se ett scenario som både Morata själv och många supportrar hade väntat på ett tag nu. Vackert!
Mourinho efter matchen:
– Vi visste att förhållandena inte tillät oss att passa runt mycket, utan det krävdes ett mer direkt spel med många andrahandsrörelser. Normalt sett i dessa matcher, brukar laget som gör första målet vinna. Vi var i slutändan tvungna att göra två mål för att vinna. De reagerade och kvitterade. Utan Cristiano Ronaldo blev det svårare. Callejón och di María spelade fantastiskt som anfallare, och sen kommer ”el niño” [Morata] in och gör mål på sin första touch, och vi vann tre poäng.
Angående planen och vattnet sade han sedan:
– För alla de som har spelat fotboll som barn, bra eller dåligt, var det alltid fest när man spelade i regnet, och jag tror folk tycker om det till en viss utsträckning. Ett mer tekniskt lag och domaren finner det svårare; även åskådarna, eftersom det är kallt och det regnar. Det är fortfarande fotboll, och du måste anpassa ditt sätt att spela. Levante spelade som de ville, de kämpade hårt och gjorde matchen svår för oss.
Om Morata förklarade han:
– Han förtjänar berömmen, inte jag. Mitt beröm kommer för att jag hjälpt honom växa, att jag tränat honom och inte låtit honom gå till en annan klubb, som Mata eller Negredo. Jag flyttade upp honom till förstalaget, ingen annan. Jag hade med honom [i förstalaget] tre säsonger i rad. Jag sa till klubben att erbjuda honom ett a-lagskontrakt och att inte sälja honom i år. Vi har Higuaín och Benzema, och när de inte spelar kommer Morata att göra det. [...] ”El Niño” är väldigt stabil mentalt och jag hoppas att så förblir fallet efter att han läser det som kommer att publiceras den närmsta tiden.
Slutligen kommenterade han den tveksamma straffsituationen och Ronaldos tillstånd:
– Straffen var klar, utan tvekan. Domaren gjorde, enligt mig, en grym match. Om han gjorde ett misstag var det på grund av linjemannen, som gjorde ett misstag vid Levantes mål, eftersom det var offside. Bra jobb av domaren och av Levante.
– [Ronaldo] är yr. I första halvlek kunde han inte se med [det högra] ögat, men under vilan kunde han inte se bra med något av dem. Så det var omöjligt för honom att forstätta. När han anländer i Madrid kommer han gå till sjukhuset och få göra de tester han behöver.
Matchjälten, Morata, efter matchen:
– Jag är väldigt tacksam över hur alla har behandlat mig sedan min första dag här. De ger mig alltid goda råd. Jag är också väldigt tacksam över alla i klubben och alla tränare som jag spelat under fram tills nu. Jag kommer för min del att ge allting när jag får möjligheten att hjälpa till laget.
Men vänta nu. Matchen tycktes inte riktigt ha slutat, trots att domaren blåst av och spelarna gått in i korridorerna.
Media var sedvanligt aggressiva med att infiltrera rätt ställen vid rätt tidpunkt, så att säga, och mycket efter matchen har handlat om en, eller faktiskt två, personer; två mittbackar roligt nog.
Pepe, föga förvånande, var aktiv med en hel del under matchen.
Han är den typen, Pepe, som när saker och ting försvåras, reagerar lite mer, eller lite annorlunda, än de andra. Det första man tänker på i just detta sammanhang är kanske planen, som var nästan obruklig i första halvlek; Pepe hade i början en del svårigheter med att anpassa sig till förhållandena. Det allra, allra första man borde tänka på är givetvis vetskapen om att Ciutat de Valencia är en svår arena – det hade Pepe i baktanken hela tiden. Men det som man enklast och mest konkret kan återkoppla till, vad gäller portugisens beteende, är den missade målchansen i andra halvlek (nicken på ribban). Han verkade vara fullständigt bedrövad av den missen. Bara kort därpå var han sedan framme och visade en av sina ökända talanger – skådespeleriet. Han blev förvisso fälld, men överdrev reaktionen så pass mycket att till och med Ramos såg ut att vara överraskad. När vinstmålet sedan hade kommit, rensade Pepe i en sekvens undan bollen med sådan kraft att den flög över läktaren. I direkt anknytning till detta – vilket är något som händer alla – hånskrattade Pepe öppet mot publiken, och detta fångades av kamerorna. Detta var saker som skedde och observerades. Nu till det som skrivits. Som om inte det vore nog, ska Pepe, enligt rapporter, efter slutsignalen ha gått förbi Levantes omklädningsrum och vidare provocerat motståndarna, på, låt säga, inte alltför sofistikerade manéer. Enligt vad som skrivits, är det några Levante-spelare som rapporterat detta.
Den andra mittbacken i fråga, nämligen Ballesteros – som inte heller var särskilt lugn eller oskyldig under matchen – ska till följd av Pepes sista handling ha blivit rosenrasande och letat upp honom. Efter att ha hittat portugisen i anläggningens kliniksal i sällskap av bland andra Ramos och Ronaldo, ska Ballesteros ha tagit Pepe i nacken och tilldelat honom en knytnäve. Det hävdas alltså att detta är uppgifter som Real Madrid (någon eventuell representant för Real Madrid) själv har gått ut med.
Ballesteros i sin tur förklarade i la zona mixta efter matchen att den enda anledningen till att han sökte upp denna grupp av människor, var för att se hur Ronaldo mådde, men att saker och ting blev lite besvärliga eftersom han inte verkade vara välkommen i kliniken.
Levantes Juanlu, svarade emellertid på Ramos uttalande om att "vissa inte kan acceptera förluster", genom att hävda att domaren hela tiden skulle ha dömt i Real Madrids fördel, klappat deras spelare på ryggen och hela tiden lett mot dem, allt för att inte ligan, i ett så tidigt skede, skulle vara avgjord.
Det har med andra ord varit rena rama kalabaliken, och det är svårt att avgöra hur mycket som är sanning och hur mycket som är rena konspirationerna.
Efter mediakalabaliken, har i alla fall båda klubbhemsidorna gått ut och dementerat att respektive lag och/eller individuella spelare i laget ska ha bettet sig oproffesionellt. Ett mycket byråkratiskt svar kan läsas på Real Madrids klubbhemsida, som dessutom har varit flitigt klädd av bilder med Pepe på sin förstasida under måndagen.
* * *
Real Madrid Castillas dåliga form fortsätter. Man tog under måndagen emot Recreativo de Huelva på hemmaplan och förlorade matchen med noll ett. Torils grabbar, som definitivt har sett större dagar tillsammans, har nu inte vunnit en match på drygt en månad; senast var det mot Las Palmas den 15:e oktober. Man befinner sig nu på en 17:e plats i tabellen. En formvändning bör komma snart om man inte vill vara i riskzonen för att falla tillbaka till Segúnda B.
* * *
Slutligen några korta:
* I och med matchen mot Levante, har Real Madrid nu gjort 250 mål under Mourinho, vilket innebär det bästa målsnittet (87 matcher) en tränare någonsin har haft i Real Madrid.
* På skadefronten, intet lugnt. Både Ronaldo och Özil kommer att skippa sina respektiva träningslandskamper som spelas nu på onsdag, på grund av mindre skador (Ronaldo ögat; Özil fotleden). De kommer förmodligen att vara klara för ligafotboll till helgen
.
* Sedan säsongen 2010/2011 är Real Madrid det lag, bland de fem största Europeiska ligorna, som vunnit flest bortamatcher – 31 sådana. Strax efter ligger Barcelona med 30 vinster.
* Real Madrid har alltid vunnit när Angel di María har gjort mål.
* * *
Hala Madrid!
Källor: realmadrid.com, canal+ (spanien), guardian.co.uk, svenskafans.com
