Plötsligt händer det
Steget är taget för Marcelo. Tre månader med Mourinho har gjort brassen till en världsspelare.
Det har redan skrivits spaltmeter i frågan av både mig och andra. Sedan allas vår Robert Carlos tackade för sig har vänsterbackspositionen varit ett dilemma för Los Blancos. Alla med någon form av fotbollsanalytisk förmåga har sett hur spelare efter spelare misslyckats med att spela ett tillfredsställande ytterbacksspel till vänster. Problemet har inte varit ensidigt då det har testats med både defensiva (Heinze, Miguel Torres, Arbeloa) som offensiva (Marcelo, Drenhte) alternativ men ingen har kunnat nå den symbios mellan defensiva och offensiva egenskaper som den så kallade "moderna ytterbacken" bör kunna stoltsera med. Tills nu.
Frågan om Marcelos vara eller icke vara i Real Madrid har varit komplicerad och många gånger ganska kontroversiell. Marcelo tillsammans med Gago och Higuaín har för väldigt många Madridistas förknippats med framtiden, de som ska bära upp idealen i klubben - nya symboler för Madidismen (sp. Madridismo). Av dessa tre har det etablerats en ganska tydlig hierarki där Pipita snabbt spelade till sig publikens hjärtan medan Gago och Marcelo haft det svårare att prestera kontinuerligt. Gago har varit den som oftast fått bära hundhuvudet och konkurrenssituationen på hans position har medfört att han, i mycket större utsträckning än den ofta betydligt ojämnare Marcelo, hamnat utanför laget. Marcelo har haft en "utvecklingspotential" som gett honom fler liv än Gago och därtill har Real Madrid helt enkelt haft för dålig konkurrens på positionen.
Inför sommarens silly season var det därför återigen vänsterbacksfrågan som stal en hel del uppmärksamhet - skulle Real Madrid en gång för alla ta sina defensiva problem på allvar? Jose Mourinho var snabb med analysen att laget behövde minst två nya spelare som gick rakt in i backlinjen, dels en mittback men framförallt en vänsterback där i princip alla vänsterbackar troligen hade förstärkt defensiven ur Mourinhos, och många andras perspektiv. Ett av Mourinhos första uttalande rörde dock hur han vänligt tackade nej till det portugisiska stjärnskottet Coentrao då hans spelstil inte skulle balansera Marcelos. Detta tankesätt verkade dock vara lagt åt sidan när man istället jagade en annan högst medioker defensivspelare i Kolarov, att den affären gick i stöpet lär vara något som alla Madridistas knappast sörjer över idag. Nu pratar väldigt få om nya vänsterbackar.
Diskussionen i somras handlade också om huruvida den nya vänsterbacken skulle vara av "Galacticos-klass" (läs Cole, Evra), om det skulle värvas en spelare av liknande klass som Marcelo med styrkor i defensiven eller om det i tredje hand skulle köpas in en backup som åtminstone var vänsterback till skillnad ifrån Royston Drenthe. Det blev ingendera utan istället ses Arbeloa som första ytterbacksreserv på båda kanter och Lass Diarra som fjärdeval. Jag var själv otroligt delad i frågan, skulle Marcelo ges en en "sista chans" eller var det dags att köpa sig till defensiv stabilitet? Ska jag vara helt ärlig så lutade jag starkt åt det sistnämnda. Men för en gångs skull verkar Real Madrid ha fattat bästa tänkbara beslut i de defensiva frågorna där Carvalho var precis den mittbackstyp Real Madrid behövde och Moruinho var precis den tränare som Marcelo behövde.
På mindre än tre månader går det se en häpnadsväckande utveckling i Marcelos karaktär. Brassen står alltjämnt för en offensiv som ingen annan vänsterback i världen kan mäta sig med men han gör det med utgångspunkten att han är VÄNSTERBACK vilket bara det är en vital skillnad mot hur det sett ut tidigare. Marcelo har en spelintelligens som borde synts i den defensiva utvecklingen tidigare men min uppfattning är att det i första hand varit hans inställning och personliga mognad som blockerat hans spel, han har helt enkelt inte tänkt tillräckligt eller på rätt sätt när han spelat fotboll.Just nu tänker nästan Marcelo rätt i varenda situation och har varit Real Madrids genomgående bästa spelare under säsongen. Han ligger rätt i positioner, han vinner nickdueller, han släpper väldigt få spelare förbi sig och han utstrålar en pondus och vinnarinstinkt som är starkare än hos de flesta i dagens Real Madrid.
Marcelo Vieira da Silva Júnior håller äntligen på att ta det där "steget" som alla hoppats på. Med nuvarande utveckling kan Marcelo titulera sig världens bästa vänsterback innan han fyller 23 år i maj 2011 och är han inte det då så kommer han att bli det! Det börjar på allvar kännas som Carlos efterträdare är precis den mannen som vi sagt att det inte är. Jag har sällan varit så nöjd över att ha haft fel och det känns fantastiskt att se hur en spelare, i motsats till den allmänna opinionen, kan växa in i den vita kostymen och utvecklas till en världsspelare i Real Madrid.
Nu gäller det för Marcelo att inte slappna av utan att fortsätta på den inslagna vägen, han bestämmer i princip själv hur bra han vill bli. Men det stannar inte bara vid det rent fotbollsmässiga, Marcelo verkar också vara på god väg att utvecklas till en ledarfigur i klubben och det är en sak jag knappt kunnat drömma om i juni månad. Utöver Marcelo själv bör nog äran för denna härliga omvandling också tillskrivas en viss portugis som senast igår utryckte följande i ämnet vilket får bli avslutningen på denna artikel:
" Tidigare gillade jag ingenting med Marcelo eftersom jag inte kunde se en försvarare. Nu är jag kär i honom". (Jose Mourinho).
