Veckans lista v.38
Kaljic och Ibric listar veckans händelser. Allt är högst subjektivt, ironi och humor kan förekomma. Innehållet bör heller inte alltid tas på största allvar. Häng med!
Ja, då har ännu en Real Madrid-vecka passerat förbi. Alldeles för snabbt, men som vanligt fullproppad med intressanta händelser och notiser. Här nedan listas därför veckans höjdpunkter. Hyllningar och sågningar delas ut. Det klagas på saker som är störande och irriterande. Veckans citat plockas ut och beskådas. Och till sist så väljer vi att även lyfta fram veckans kommentar/inlägg från Real Madrids forum, Puertan. Samt veckans skönaste ögonblick. All urval utförs såklart på ett subjektivt vis, och ibland kommer vi att glömma saker som kanske borde ha nämnts. Men det får ni helt enkelt ta. Då kör vi!
Listansvarig denna vecka: Kaljic
VECKANS HYLLNING
Vinnare: Mourinhos sätt att matcha laget
Motivering:
José Mourinho hade ett enda mål under förra veckan, det var att få tillbaka sitt lag. Eller rättare sagt att få tillbaka hungern, viljan, glöden och kämparandan i truppen. Finliret och skönspelet sattes åt sidan. Ett djärvt agerande av Mourinho som innebar att spelare som Modric, Özil och Ramos fick börja på bänken mot City. Ett beslut som även småretade många Los Blancos-supportrar då man fick se ett ganska destruktivt mittfält mot engelsmännen, där Essien, Alonso och Khedira bildade trivote. Men som vanligt, när matchen sedan blåstes av och när allt skulle summeras så var det såklart Mourinho som skrattade sist.
Real Madrid ägde matchen mot City, på alla möjliga vis, men det var inte detta som gladde mest utan det var lagets agerande på planen som man som Madridista kände sig överlägset mest nöjd med. Allt som efterlystes i truppen innan CL-drabbning, lyckades Mourinho få sina spelare att visa på planen. Viljan, glädjen, passionen och sammanhållningen. Långsiktig kan detta djärva spel från The Special One komma att visa sig vara brutalt viktigt då han nu meddelat samtliga spelare att om man inte är redo att ge hundra procent jämnt och ständigt, då är det bänken som gäller, oavsett om man heter José Callejón eller Sergio Ramos.
Bubblare: Ronaldo och hans show mot Manchester City. Jesés fina insats för Real Madrid Castilla mot Guadalajara.
VECKANS MEST IRRITERANDE
Vinnare: Det eviga katalanska mindervärdeskomplexet/avundsjukan
Motivering:
Vad är mer irriterande än en klichéaktig, störande, men ändå äckligt berömd snorunge iförd en Barcelona-tröja? Jo, den eviga katalanska avundsjukan och mindervärdeskomplexet från FC Barcelona-representanter, gentemot storebror Real Madrid. Denna veckas tur var kommen till Barcelonas fd. vicepresident, Laportas kompanjon, Alfons Godall, som twittrade följande ord efter Real Madrids 3-2 mål mot City:
”Det är en skam att en psykopat (Mourinho) firar sina mål som om han vore en spelare. Det kan vara något som kompenseras för frustrationen över att ha varit en dålig spelare. Psykopatens lag räddade tre poäng.”
Ord alltså tagna från en fd. vicepresident i klubben FC Barcelona. Är det värdigt ”Més que un club”, den ödmjuka och fair play-strävande föreningen? Föreställ er att någon högt uppsatt Real Madrid representant yttrar dessa ord som Godall gör? Det går inte. Om det inte är Barcelona-ikoner som Cruyff, Stoichkov eller Laporta som ”trollar” i media så finns det gott om ersättare, denna vecka klev Godall fram och skämde ut sig. Real Madrid har i alla fall anmält uttalande och nu väntar en rättsprocess.
Bubblare: Spanska pressens förmåga att göra en ”höna av en fjäder” (se Ramos petning mot City).
VECKANS CITAT
Vinnare: Kun Agüero - "Ifall Real Madrid var intresserade så är det uppenbart att jag spelat för Real Madrid idag, men nu är jag inte det utan jag är i City."
Motivering:
Kun Agüero var överraskande nog otroligt pratglad i den mixade zonen efter Citys tunga förlust mot Real Madrid. Men fokus låg inte på att tala om lagets insats eller dylikt. Nej. Från ingenstans så valde han att istället att berätta om att han mer än gärna hade spelat för Real Madrid om det hade varit möjligt. Bisarr tidpunkt att nämna detta kan man tycka, högst olägligt. Men om man har en dröm, så vill man gärna dela med sig av den. I alla fall om man heter Kun Agüero. Och inte hindrar det ”Kun” att drömma om Real Madrid, trots det faktum att han tillbringat hela sex år hos Real Madrids ärkerival Atlético de Madrid.
Detta visar bara hur mäktiga Los Blancos är och hur Real Madrid-myten slukar allt och alla i sin väg. Dock tycker man lite synd om lillebror Atlético, även som Madridista. Rivalen från Madrid har nu inte bara misslyckats med att slå Real Madrid på ofattbara tretton år, utan nu får de även se en av sina stora spelare agera respektlöst mot den egna klubben. Det måste göra ont.
Bubblare: Mourinhos gudomliga pik mot den spanska pressen efter segern mot City; ”Jag vet vad ni tänker skriva innan ni själva gör det. När segermålet gick in såg jag datorer i mitt huvud. Jag såg hur ni fick trycka ”delete, delete” och radera allt ni hade skrivit – och sedan skriva helt andra saker i stället.”
Guti: ”Mourinho är underbar i allt han gör och säger, jag ger honom en tia (i betyg, av tio)”.
VECKANS SÅGNING
Vinnare: Rayo Vallecanos säkerhetsrutiner
Motivering:
Är det division fem-fotboll som vankas? Eller är det en träningsmatch i Albanien? Nej det är La Liga-fotboll! Rayo Vallecano tillhör Liga BBVA, världens bästa liga enligt många. Man omsätter flera miljoner om året, och även om man är en liten klubb i sammanhanget och inte en av de rikaste så ska man väl kunna förvänta sig att klubbens säkerhetsrutiner är de bästa möjliga? Frågan är dock om dessa rutiner är de ”bästa möjliga” om vanliga personer dagen innan en stormatch mot Real Madrid med lätthet kan bryta sig in på arenan, hitta ”elskåpet” utan problem och kapa en massa sladdar som går till strålkastarna, och därmed ställa in en fotbollsfest? Nej såklart är detta inte godkänt. Det är pinsamt. Var är säkerheten? Vad hade hänt om dessa personer haft värre tankar i huvudet? Tänk om en bomb hade smugglats in och placerats inne på arenan (ja, jag överdriver, men mest för att få fram poängen)? Jag vet inte när man upptäckte att ljuset inte fungerade som det skulle, men jag kan tänka mig att det var ganska sent, och nära inpå matchstart. Jag vill därmed inte ens tänka tanken på vad som hade kunnat ske om någon person hade velat att sabotera betydligt mer än vad kabelklipparna hade i åtanke. Sådant här får inte ske oavsett vad för anledningar och omständigheter det är som råder (jag vill inte gå in på Rayos biljett-situation, osv. Det är irrelevant).
Bubblare: Higuaíns apati i europeiska stormatcher
VECKANS FORUMKOMMENTAR
Vinnare: CorazónBlanco - El Káiser de Camas - Inlägg skrivet efter Man City vinsten:
"Det händer då och då att Mourinho visar att hans fotbollskunnande befinner sig ett par(hundra) steg före den genomsnittliga supportern(aka undertecknad). Igår var det nog många som bet i läppen efter matchen. :-)
Jag kan villigt erkänna att jag hade invändningar mot Mourinhos laguttagning, trivote på hemmaplan trodde jag indikerade på en defensiv inställning och att Mourinho ville ta det säkra före det osäkra. Och med hemmaplansfördel så var det inte vad jag hoppades på för att uttrycka det milt. Med det sagt så spelade laget med en inställning och driv som gjorde mig nästan alldeles gråtfärdig. Jag accepterar förluster men INTE spelare som inte står för något annat än det yttersta för klubben och dess supportrar.
Man blir för övrigt inte klok på en spelare som Di María, mot Sevilla stod han för tidernas magplask men det hindrar inte honom från att studsa tillbaka mot City av alla lag med en väldigt övertygande insats. Förutom nudeln så ska även Alonso och Marcelo premieras för två enligt mig fläckfria prestationer. Marcelo spelade ut hela sitt register och det är nog bäst att Coentrão gör sig bekväm på bänken."
VECKANS SKÖNASTE
Vinnare: Mourinhos magiska målfirande
Motivering:
Cristiano Ronaldos oförglömliga 3-2 mål mot shejk-laget Manchester City gav inte bara hela Santiago Bernabéu och de miljontals Madridistas framför tv-apparaterna glädjefnatt, nej! Lika vilt och galet som vi ”normala” människor firade Ronaldos strut, lika hämningslöst agerade den speciella, José Mourinho.
Det vi fick se efter 3-2-målet var ett grandiost portugisiskt celebrerande, två av Portugals största idrottsprofiler genom tiderna nere på sina knän. Den ena i shorts och tröja från världens största fotbollsklubb, den andra i en dyr Armani kostym, som sedan blev en gräsfläckig Armani kostym. Men båda precis lika lyckliga och adrenalinstinna och för ett tag kändes det också som om Mourinho själv hade gjort 3-2 målet. Och hur kan man inte fullständigt älska Mourinho för bara just detta? Det är så otroligt lätt att relatera till José Mourinho, som supporter till Real Madrid, för oftast agerar han precis som den ”vanliga” personen gör i soffan eller på läktaren och det är något jag uppskattar enormt. Dessa sköna ögonblick som Mourinho bjuder på kommer jag iaf att minnas väldigt, väldigt länge.
Bubblare: Benzema islossning, äntligen mål! Första trepoängaren i ligaspelet.
------
Förslag och tips till nästa veckas lista tas gärna emot. Läste du något klockrent på forumet? Vill du hylla någon/något, eller står du redo med sågen? Eller har du något som du bara måste dela med dig? Skicka in dina förslag på någon av dessa mejladresser: Zinedine.05@hotmail.com / Ediin_bosnjaken@hotmail.com.
Hala Madrid!