Dokument: När Ronaldo sänkte Manchester United
I morgon välkomnar Manchester United den spanska klubben Real Madrid till Old Trafford. På samma sätt som de gjorde för nästan tio år sedan. Den gången handlade allt om Ronaldo.
Den 8 april 2003. Real Madrid hade gett Manchester United en lektion i anfallsfotboll när den är som bäst på Santiago Bernabéu. Under matchen hade Gary Neville stora bekymmer att hålla koll på sin gubbe. Problemet? Han hade flera att hålla koll på.
I efterhand visste Neville däremot exakt hur han skulle försöka förklara sig:
– De spelade som Harlem Globetrotters i första halvlek. Det var nästan så att man tappade andan. Folk säger att vi hade för stor respekt för dem och att vi var nervösa, men ibland handlar det om andra faktorer. De är kapabla till att spela en underbar fotboll.
Real Madrid hyllades överallt och av alla. Både inhemsk och utländsk press skrev om den fantastiska matchen. The Times ansåg bland annat att ”Real Madrid-spelarna hörde hemma på ett konstgalleri”.
Ja, i princip alla hyllades i hemmalaget. Alla utom en person – Ronaldo.
Ronaldo kunde bara se på när hans lagkamrater briljerade och stod för den elektriska stämningen som smittade av sig upp till läktarna. Själv hade han två kvalificerade målchanser. I det ena läget lyckades Ronaldo springa ifrån sin markering, finta inne i straffområdet och få i väg ett harmlöst skott som Barthéz plockade upp utan några som helst problem. Andra gången brassen fick chansen sköt han bollen ut från arenan.
Det var i princip allt.
I matchminut 83 bestämde sig därför den dåvarande tränaren Vicente del Bosque att byta ut honom och kritiken kom omgående.
James Mosley skriver om det i sin bok ”Ronaldo: The journey of a genius”:
– Madridpressen försökte förolämpa honom [Ronaldo] genom att inte nämna hans namn. Deras krönikörer ägnade sin tid åt att hylla Zidane, Figo och Raúl. Ronaldo lämnade planen med burop bakom sig. Den enda negativa sekvensen i vad som annars var en fantastisk kväll. Att få se Madridpubliken bua ut en av sina egna spelare var ett otroligt spektakel.
Ronaldos respons i efterhand?
– Jag tar busvisslingarna och buandet med ro. Du kan inte alltid vara i toppform. Real-publiken är väldigt krävande, vilket är en enorm press, men jag kan hantera det. Jag är säker på att allt löser sig snart.
"De spelade som Harlem Globetrotters" berättade Gary Neville efter matchen. Den spanska pressen tyckte dock att Ronaldo inte var lika bra som lagkamraterna.
”Pressen och fansen gillar hans personlighet, men det finns vissa spelare som ser klumpiga ut på plan. Jag är en sådan spelare. Lite som Chris Waddle. Även när han jobbade hårt såg det ut som att han inte gjorde det. Det handlar om kroppsspråket. Ronaldo missade försäsongen, något som påverkar dig när du kommer till en ny klubb.”
– Steve Mcmanaman efter United-matchen.
Ronaldo skrev på för Real Madrid den 31 augusti 2002 och välkomnades av sportchefen Jorge Valdano, som hyllade brassen på sin presentation.
– Det är en lycklig dag för Real Madrid och vi är väldigt nöjda med att ha signerat en av världens bästa spelare som ska bidra med spektakel och prestige på Santiago Bernabéu.
Florentino Pérez var övertygad om hans storhet, men det var inte publiken på Santiago Bernabéu. Innan han satte sin fot på den spanska arenan menade kritiker att Ronaldo dels var för skadedrabbad, inte hade nått matchviken och att klubben hade ett fungerande anfall utan honom.
För trots sin stjärnstatus och kulten som existerade kring honom var Ronaldo till början inte någon favorit i Spanien. Den stora anledningen stavades Fernando Morientes.
Spanjoren var tillsammans med sin anfallspartner Raúl en av de mest omtyckta spelarna i laget bland fansen. Ronaldos övergång innebar att Vicente del Bosque var tvungen att peta Morientes.
Fansen köpte det inte. Morientes representerade det spanska hjärtat. Ronaldo? Han ansågs i början vara en simpel ”legoknekt” som kunde hugga klubben i ryggen när som helst, precis som många tyckte att han hade gjort med Inter.
Real Madrid-supportern Gustavo Gomez var en av många som resonerade på det viset:
– Morientes är en hjälte för oss. Vi älskar honom. Han är enormt populär och är en bra kille. Sättet som klubben behandlat honom är fel och vi vill visa vårt stöd för honom. Ronaldo spelade strålande i VM och alla minns hans säsong i Barca, men hur pass frisk är han? Vi vet inte. Vad händer om han skadar sig igen här? Kommer han att lämna oss som han gjorde med Inter? Självklart vill vi ha spelare av den kalibern, men han har mycket att bevisa. Som det ser ut nu, är vi inte på hans sida.
När Real Madrid åkte i väg för att spela den europeiska supercupen mot PSV Eindhoven fick Morientes beskedet att han inte behövde byta om. Han skulle nämligen inte spela. Steve Mcmanaman minns hur illa spelarna reagerade i omklädningsrummet:
– Morientes ingick i en triangelaffär, men sa gång på gång att han inte ville lämna laget. Som en blixt från en klar himmel petades han från truppen. När vi fick reda på att han inte skulle spela tänkte vi: ’Vad fan är det som pågår här?’ Morientes reste med oss, men fick sitta på läktarna. Fansen skanderade hans namn. I omklädningsrummet såg vi att Raúl hade en Morientes-tröja under sin matchtröja. Raúl lovade att visa upp tröjan ifall han själv gjorde ett mål.
”En annan brasilianare, Ronaldo, straffade Manchester i går och när Europas bäste spelare lämnade planen hade han förstört United. Han fick en stående ovation från nästan alla på Old Trafford. Även Real Madrids direktörer skakade på huvudet och var förvånade över den fantastiska hyllningen från United-fansen.”
– Henry Winter
Till returen på Old Trafford surrades det om en revanschsugen brasse. En anfallare som trots sina ligamål hade en hel del att bevisa för fansen i Madrid – och som de älskade Ronaldo efter matchen.
Den förre Inter-spelaren slog inte bara till en gång utan tre gånger. Tre gånger drog han fram kniven och högg. När alla trodde att han var färdig tog han samma kniv och vred den plågsamt in i den skadade United-själen.
När han väl blev utbytt i slutet reste sig alla på Old Trafford och applåderade. Den här kvällen fanns det ingen som tvivlade på Ronaldo.
Jorge Valdano sa det bäst direkt på presskonferensen efter matchen:
– Han hade tre skott på mål och kom med i målprotokollet tre gånger. Andra spelare kanske får fler chanser, men däremot blir inte allt de rör till guld. Ronaldo spelade som den världsmästare han är.
Sir Alex Ferguson? Han kom till presskonferensen och såg slagen ut. Managern hade det tufft våren 2003 både sportsligt och i sitt omklädningsrum där han hade fullt upp med David Beckham.
Och nu var han även utslagen från Champions League. Sir Alex kunde inte göra mer än att sucka när han väl satt där och skulle förklara varför hans lag inte kunde vända på steken.
– Du kan träna och förbereda dig hur länge du vill, men det går ändå inte att stoppa en spelare som Ronaldo. Det går bara inte. Kolla bara på hans tredje mål, finns ingen chans i världen att ett lag kan förbereda sig på ett sådant fantastiskt mål.
Ronaldo hyllades av en hel värld efter returen på Old Trafford.
När Manchester United gästade Santiago Bernabéu skrev den spanska pressen om Raúl, Figo och Zidane. Efter returen skrev de bara om en spelare. Ironiskt nog samma spelare som inte fick en enda rad efter det första mötet.
James Mosley skriver:
– Ronaldo återvände till Madrid som en hjälte. Pressen sög åt sig allt och för första gången skrevs det inget elakt om hans fysiska status. Ingen föreslog att ’han kunde gjort bättre ifrån sig’ eftersom de alla hade bevittnat ett makalöst hattrick. Ronaldo kände för första gången att han blev accepterad på Bernabéu och att hans närvaro i klubben var viktig.
Källor: Marca, AS, The Telegraph, The Guardian, “El Macca – Four years with Real Madrid” & “Ronaldo – The journey of a genius”