La Semana Madrileña: Jornada 30
Mer drama kring Benzema, Ronaldo och Zidane-effekten. La Semana Madrilena kör på i vanlig ordning
Karim Benzemas 2016 fortsätter att vara rakt ut sagt, förjävlig. Fransmannen som dragits med flertalet irriterande skador har haft problem utanför plan, nu när Valbuena-fallet höll på att varva ner och dörren till landslaget kändes mer och mer öppen inför EM kom det fram nya rapporter under veckan att Benzema ska ha varit inblandad i penningtvätt. Det var den franska tidningen Libération som publicerade artikeln.
Enligt Marca, och en del andra källor, så rörde det enbart sig om att Karim skulle vittna inför domstolen och åklagaren i Frankrike, hans beblandning gick inte längre än att han hade lånat ut pengar till en vän som sedan hade köpt en restaurang som sedan hade använts för illegal verksamhet.
Marca rapporterar även att Benzemas läger med advokater, som vid det här laget har växt sig till en betydlig skara, kanske kommer stämma tidningen Libération för artikeln, som de menar ger en alldeles för orättvis bild av Karims roll.
Från Real Madrids perspektiv måste det ändå vara oroande att stjärnans namn konstant tycks dyka upp i dessa sammanhang, om detta nu är vanligt bland Benzemas umgänge så är det väl endast en tidsfråga innan nya rubriker hittar sig fram. Jag tycker om fransmannen oerhört mycket, men om han fortsätter på denna väg så gör han sig nog ganska snart omöjlig för klubben.
Real Madrid sätter oerhört vikt vid sin slätstrukna image, så löjligt som det dock ibland kan bli. Jag hoppas för allas bästa att han skärper sig, men magkänslan säger helt klart att detta nog inte är sista gången Benzemas namn benämns i samma kontext som kriminell aktivitet.
Fransmannen har samtidigt varit genombriljant hela säsongen. I samband med att Ronaldos roll förminskas har Benzemas arbete lyfts fram i rampljuset som han förvisso har förtjänat.
***
I veckan har även Carlo Ancelotti varit ute i pressen. Bland annat har han hyllat Cristiano Ronaldo som han menar är "den bästa forwarden i historien".
Artikeln som dök upp i Sina Sports klargjorde även hur italienarens strategi med Ronaldo förändrades med tiden. Efter att till en början ha spelat en 4-3-3 med Ronaldo på vänsterkanten insåg Carlos läger att stjärnan behövde mer frihet för att ta sig till farliga lägen. Man gav honom således vad han tycktes behöva, vilket gjorde att han kunde dyka upp lite var som helst på plan, oförutsägbarheten menar Carlo var Ronaldos största tillgång.
Intressant nog säger dock Ancelotti att det finns en position som Ronaldo inte alls är anpassad för, och det är som centerforwarden, den klassiska nian. "Cristiano tyckte inte om att spela med ryggen mot mål, han söker hellre ytor på kanterna där han kan spela rättvänd mot motståndarens mål".
Först och främst måste jag bara säga hur kul det är att Carlo kommer med lovorden, trots sin korta sejour lämnade han ett oerhört starkt avtryck på många madridistas världen över. Det han sedan säger kommer inte som någon störra överraskning, Ronaldo har visat klart och tydligt att han inte trivs som nia och vi har med åren nog noterat hur friheten gynnar honom något oerhört. Förhoppsningsvis lyckas Zidane tillämpa dessa principer bättre än han hittills har gjort.
Det intressanta är Ronaldos stundtals svaga form under säsongen kan tyckas vara konsekvensen av att hans två medspelare där framme, Bale och Benzema har tagit sig allt större frihet ute på plan. Benzema har blivit mer rörlig och Bale har skänkts mer autonomi i sin positionering. Jag håller helt med det Carlo säger, men jag undrar om inte Ronaldos frihet kom på bekostnad av de andra. Dvs, för att Ronaldo skulle hitta sina ytor i straffområdet krävdes det tex att en spelare som Benzema alltid gick mot första stolpen i samband med inspel, detta för att öppna andra ytan som klassiska tior oftast utnyttjar.
***
För första gången sen han tillsattes rollen såg jag under helgen Zinedine Zidane som lagets ordinarie tränare, vilket må låta bisarrt. Hittills har han i mina ögon mest liknat en nödlösning, ett trumfkort som spelades av Florentino Perez när han kände att kritiken började få fart. Först nu i helgen tyckte jag att vi fick se en liten glimt av Zidane-effekten, som i motsats till vad många verkar tro, inte är offensiv propagandafotboll, utan ett mer stabiliserat lag med jämnare fördelning av balansen.
Mittfältet har i mina ögon aldrig riktigt gett sken av att vara en fungerande enhet efter att Alonso och Di Maria lämnade. Men med trion Kroos, Casemiro och Modric har man nu hittat något värt att bygga på, någonting som efterliknar ett funktionellt samarbete. Sen tror jag faktiskt att Benitez såg samma brister i laget, men att han antingen saknade pondus eller mandatet för att genomföra de förändringarna han trodde var bäst. Vilket säger mer om klubbens tillstånd än hans tränarförmågor.
Man får inte glömma att Benitez var först med att bänka James, vilket nu med facit i hand känns rättfärdigat, men som då orsakade en kritikstorm mot tränaren som konstant fick svara på frågor om stjärnan och hans vara eller icke vara i laget. Eller för den delen att Rafa lyfte fram Casemiro och tidigt testade samspelet de andra två, dvs Modric och Kroos. Det är ingen poäng jag vill spendera för mycket tid med egentligen, men det pekar på större strukturella problem inom klubben om man så vill. Visst kan man argumentera för att Rafa kanske upptäckte problemen men saknade verktygen för att lösa situationerna.
Jag tänker inte sitta här och skriva att Rafa var en fantastisk tränare som hindrades av klubbn, för det tycker jag inte. Däremot kändes han med jämna mellanrum bakbunden och begränsad.
