Lagbanner
Los Goleadores: 2 - Raul!

Los Goleadores: 2 - Raul!


Raul Gonzalez Blanco. Redan där har mitt tangentbord förälskat sig i namnet. Det går inte att beskriva oftast saker och ting med bara ett ord, men i det här fallet gör vi ett undantag. Madridsmo är vad Raul står för och har alltid stått för och kommer för alltid förknippas med. Mina damer och herrar, låt mig presentera mannen med det vita unika hjärtat: Raul Gonzalez Blanco.  

Det hela började i  huvudstaden Madrid men inte i vita färger. 1977 den 27:e juni föddes Raul i ett kvarter i Madrid, San Cristobal. Ett kvarter där många hade Atletico Madrid som favoritlaget. Raul som bekant tillhörde faktiskt under sina unga dagar Atletico Madrid. Men inte går det att minimera hans betydelse för Real Madrid bara för det. Trots allt representerade han Real Madrid i 18 år och debuten i Real Madrid C  år 1994 var bara början på en fantastisk och mäktig resa. Det tog honom ett år att avancera från Real Madrid C ända upp till A-laget. I C-laget hade han lyckats med att trycka in 13 mål på sju matcher.  Det fanns redan något magiskt där och då.  Jorge Valdano berättade att Raul i tidig ålder visade upp egenskaper som var oslagbara. Det unika med Raul där och då var hans  starka mentalitet. Valdano hade pratat med Raul om en debut med A-laget och förklarade att han var rädd att Raul skulle vara för nervös. Raul själv svarade: ”Om du vill vinna så börjar du med mig från start, om du vill förlora så kan du välja en annan spelare före mig.”  Raul är bland dem yngsta spelarna som någonsin har debuterat för Real Madrid. Den 29:e oktober år 1994 debuterade Raul i en bortamatch mot Zaragoza på La Romareda. Bara 17 år var han när han först debuterade i den vita tröjan. En vecka senare hade Raul gjort mål på klubben han älskade, Atletico Madrid. Det hela började med Atletico Madrid ett litet tag i unga dagar men sedan står man där i vita färger och trycker in en boll mot just Atletico Madrid. Raul började så småningom ta en startplats i A-laget och hade 9 mål på 28 matcher säsongen 1994/1995 när Real Madrid vann La Liga. Återigen vann Real Madrid och Raul  ligatiteln året 1996-97 och Raul hade 21 mål på målkontot.
Sedan fortsatte titlarna att ramla in, och Rauls relation med supportrarna fick Romeo och Julia att kasta in handduken. Han var en gentleman som representerade Real Madrid på bästa möjliga sätt. Han andades Real Madrid och blev så småningom klubbens främsta målskytt genom alla tider. Di Stefanos rekord hade stått i sig i nästan 45 år fram tills att Raul tog över det rekordet. I dagsläget är det Cristiano Ronaldo som är klubbens främsta målskytt men Rauls bedrift var på så många sätt stort och vackert. Det går inte att ta ifrån Raul något av det han gjorde för klubben. Han var inte den mest tekniska eller snabbaste, men har var den smartaste av dem alla. Han var en lagspelare ända in i ryggmärgen och det var naturligt för honom att bli kapten. Äkta kaptensmaterial är svårt att hitta i dagens fotboll, men om en manual existerar är Raul den personifierad. Han åktr inte under sin professionella karriär på ett enda rött kort. Det är en spelare alla (fans, motståndarfans, kollegor i sporten) respekterade på och utanför planen.

Raul var i unik på många sätt och vis. Inte minst kunde han göra mål på väldigt många sätt. Dock måste jag nämna hans patenterade chippar, det var få som kunde chippa/lobba över en målvakt som Raul. Chippen på Camp Nou glömmer man inte bort när han tystar hela arenan. Han var alltid så elegant och lugn framför mål. Fernando Hierro beskriver Raul på det här sättet: “Han var inte en 10:a på något men minst 8.5 i allt som behövs”. Det var en jobbig typ att möta den gode Raul. Han var ett konstant hot mot försvarare och gav en försvarare aldrig en sekund lugn och ro.

Men precis som alla fotbollsspelare har Raul upplevt motgångar. Han har åkt på skador och det har funnits tuffare perioder i hans karriär. Men det är hans psyke som tog honom så pass långt i karriären som det gjorde. En Raul som var 17 år kunde sätta legender som Emilio Butragueno åt sidan. Skulle ett barn bänka Butragueno i ett derby mot Atletico Madrid? Ja så blev det och så var det, Raul gjorde ett mål i det derbyt och assisterade Zamorano och skapade en straff.  Det är en man som tog sig förbi alla slags hinder och han är ett exempel för oss alla. Lagkamraterna beskriver honom som en fenomenal lagkamrat. En spelare som gav järnet i alla stunder och situationer, det spelade ingen roll om det var match eller träning. Detta sa Guardiola när Raul lämnade för Schalke 04: “Raul är Spaniens bästa fotbollsspelare genom alla tider. Statistiken talar för sig självt.” Det känns som jag kan sitta i en evighet och förklara min kärlek för Raul. Det finns ingen Madridista i världen som INTE älskar Raul för det han gjorde för klubben. Man kan inte göra någonting annat än att applådera. Hans titlar och statistik utgör en unik lista.

15:e november hade Raul spelat sin sista professionella fotbollsmatch. Han lade skorna på hyllan 38 år gammal. Visserligen avslutade han karriären hos New York Cosmos och spelade dessförinnan som nämnt i Schalke 04 och sedan Al-Assad, men det råder ingen tvivel hos någon på denna jord om Rauls identitet. Det jag själv och högst troligen de allra flesta kommer komma ihåg Raul för är hans hjärta för Real Madrid. Han kunde uppföra sig på och utanför planen och det var alltid en spelare som slet för klubbens märke. Raul älskade verkligen klubben med hela sitt hjärta och jag kan säga att jag älskar Raul med hela mitt hjärta. En sann lagkamrat och ikon i fotbollsvärlden. En sann legend som kommer vara i historieböckerna för alltid.  

Gracias Raul!

Rauls titlar med Real Madrid:

Intercontinental Cup: 1998, 2002.

UEFA Champions League: 1997-98, 1999-2000, 2001-02.

UEFA Super Cup: 2002

La Liga: 1994-95. 1996-97, 2000-01, 2002-03, 2006-07, 2007-08.

Supercopa de Espana: 1997, 2001, 2003, 2008.

Mehran MahmoudiMerreM892016-01-21 14:51:00
Author

Fler artiklar om Real Madrid