Real Madrid - Atletico Madrid: 1-1
Första halvlek
Efter veckans Champions League-succé hade Real Madrid höga förväntningar på sig inför Madridderbyt. Atletico Madrid hade däremot inga planer på att göra livet enkelt för antagonisterna och höll på att roffa åt sig samtliga poäng i derbyt. Redan från start var matchbilden låst. Atletico Madrid försvarade i en 5-3-2-formation där de prioriterade att skydda de centrala korridorerna bakom sitt mittfält. Samtidigt undvek de bli överbelastade i yttre korridorer då de yttre mittbackarna gav ytterbackarna bra understöd de gånger Real Madrid försökte utmana via sina ytterforwards. De få gånger Atletico Madrid fick tag i bollen var de inte tillräckligt snabba att fylla på med spelare i sina kontringar. Det ledde till att bollhållaren fick stanna upp och passa bollen bakåt istället för att fortsätta kontringen. Real Madrid var konsekventa i sitt försvarsspel, direkt återerövring med omedelbar press mot motståndarnas bollhållare då de förlorade bollen på Atletico Madrids planhalva. Då de förlorade bollen på egen planhalva gällde det att få hem samtliga spelare på försvarssida om bollen så snabbt som möjligt, innan motståndarna skulle hinna skapa en målchans. Försvarsspelet sattes inte på alltför svåra prov under första halvleken men verkade vara tillräckligt effektivt för att tillfredsställa behovet. I omställningssituationerna fick Real Madrid knappast några ytor att kontra på då Atletico Madrid knappt flyttade upp några spelare i anfallen. En taktisk avvikelse var att Carlo Ancelotti frångick sin traditionella rollfördelning i mittfältet. Toni Kroos har spelat till vänster i det centrala mittfältet i majoriteten av sina matcher men blev placerad centralt ikväll. Valverde spelade till höger och Ceballos till vänster. Detta ledde till en annorlunda, symmetrisk, balans i formationen. I sina tidigare lag har Ancelotti velat ha mittfältare i fickorna mellan motståndarnas mittfälts- och försvarslinjer. Ceballos och Valverde hade tydliga direktiv att fylla ut dessa ytor då Kroos fick en fri, djupt liggande, central mittfältsroll. Det var en fin tanke i teorin men Kroos såg ut att vara ovan att befinna sig så långt från sidlinjen samtidigt som Valverde försökte finna sig tillrätta i de trängre ytorna. Ceballos såg däremot ut att trivas som fisken i vattnet då han gång på gång identifierade fria ytor bakom motståndarna och gjorde sig rättvänd vid bollmottagning för att sedan passa bollen vidare i djupled. Real Madrid hade behövt vara mer kreativa i anfallsspelet för att komma med svar på tal till Atletico Madrids försvarslås. Instinktivt är känslan att det hade behövts fler överlapp- och insideslöpningar i de yttre korridorerna samt fler metoder för att hitta runt eller genom Atleticos mittfältsblock.
Andra halvlek
Real Madrid inledde andra halvleken i ett högre tempo. Spelarna började ta fler och högre risker i sina offensiva aktioner vilket ledde till fler bolltapp på Atletico Madrids planhalva. Atletico Madrid som hade haft väldigt svårt att kontra under första halvleken fick fler chanser under andra halvleken, dock utan att skapa något riktigt farligt. Trots att Real Madrid utmanade motståndarna mer lyckades de inte heller skapa klockrena målchanser. Då valde Ancelotti att göra ett trippelbyte. Han slängde in ett helt nytt centralt mittfält bestående av Luka Modric, Aurelien Tchouameni och Eduardo Camavinga. Ut gick Marco Asensio, Toni Kroos och Dani Ceballos. Federico Valverde flyttades ut som högerytter. Innan de nyinkomna spelarna hunnit finna sig till rätta lyckades kvällens domare, Jesus Gil, identifiera en situation där han bedömde att han behövde ingripa med ett rött kort. Det var ingen mindre än Angel Correa som hade slagit till Antonio Rudiger med sin armbåge mot dennes bröstkorg. Många menade att det var överdrivet av domaren att dra upp det röda kortet direkt men Correa borde ha vetat bättre än att vifta så tydligt med armbågen framför domaren. Utvisningen förändrade dock inte matchbilden särskilt mycket då Atletico Madrid knappt var intresserade av att anfalla. Varken det numerära övertaget på planen eller trippelbytet hade inte lett i mål för Real Madrid i 77’ och då behövde Ancelotti göra sitt fjärde byte. Det fjärde bytet var av offensiv karaktär då den unge Castilla-sonen Alvaro Rodriguez hoppade in istället för den äldre Castilla-sonen Nacho Fernandez. Camavinga flyttades ut som vänsterback och Real Madrid gick över till att spela någon variant av 4-4-2 med Benzema och Alvaro på topp. Minuten senare fick dock Atletico Madrid en frispark som såg ut att vara ofarlig. Där dök José Maria Gimenez upp hängandes i luften likt en svala, och skarvade in inlägget i mål intill Courtois bortre stolpe. Maken till kalldusch för Real Madrid som knappt hade behövt anstränga sig i försvarsspelet fram till dess. Hemmalaget inledde en totaloffensiv forcering mot Atletico Madrids mål med cirka 10 minuter kvar av ordinarie matchtid men fick fortsatt enorma svårigheter med att lyckas spela in bollen framför Jan Oblaks målområde. Istället hotade Tchouameni med ett par hårda långskott och en slutkörd Vinicius Jr slog några halvhjärtade inlägg som inte var tillräckliga. Just som matchen såg ut att resultera i förlust för det vitklädda hemmalaget dök han upp igen, den 194 centimeter långe forwarden Alvaro Rogriguez, född 2004. Det var Luka Modric som riktade en hörna från vänstra sidan mot första stolpen. Alvaro tog sats och hoppade upp i vad som såg ut som en, estetiskt, perfekt nick. Bollen seglade, likt vid bortalagets ledningsmål, mot bortre stolpen och Oblak kunde bara se på när kvitteringen väl blev ett faktum. Oddsen på att någon kameraman på arenan fick en bild ur perfekt vinkel då Alvaro hängde i luften, likt de på Michael Jordan då han brukade dunka in bollarna i NBA, borde vara rätt låg. Diego Simeones lag verkade trots allt nöjda med en delad poäng. De valde hellre att slösa tid genom att lägga sig över bollen och begära frispark så fort chansen gavs istället för att jaga ett ledningsmål i slutminuterna, vilket tog död på matchens tempo och domaren kunde blåsa slutsignal i Madridderbyt.
Spelarbetyg 1-5
Courtois 2 - får endast två avslut mot sig varav ett går i mål. Inte i toppform på sistone.
Carvajal 2 - försöker men det stämmer inte riktigt för honom.
Militao 3 - vågar ta yta och driva fram med bollen vilket orsakar oreda för motståndarna. Stabil insats i övrigt.
Rudiger 3 - har börjat finna sig tillrätta i klubben. Bra samarbete med mittbackskollegan.
Nacho 3 - osade av självförtroende efter senaste inhoppet mot Liverpool. Bjöd på ett par kroppsfinter men mattades ut med tiden. Valverde 2 - hittade inte de ytor han behöver för att få ut sina spetsegenskaper trots att han både spelade centralt och på kanten.
Kroos 2 - intressant position i anfallsspelet men led av att behöva täcka stora ytor i försvarsspelet.
Ceballos 3 - en mycket smart om anpassningsbar mittfältare. Blir intressant att följa utvecklingen under säsongen.
Asensio 3 - hade inget bra samarbete med Carvajal i anfallsspelet vilket ledde till att han enbart kunde slå några tidiga inlägg från sin kant. Sprang mycket och ville mycket dock vilket höjer betyget, snällt.
Benzema 2 - fick inga bollar i boxen och blev tvungen att glida ut på kanterna för att hjälpa sina undernumererade lagkamrater.
Vinicius 2 - världsklass när det kommer till 1v1 och därför såg Simeone till att Vinicius alltid hamnade i 1v2 situationer. Fick inte ut särskilt mycket trots sina försök. Såg utmattad ut mot slutet.
Modric 2 - visar kvalitet men kommer inte in helt i matchen.
Camavinga 2 - spelade i två olika positioner under sin tid på planen. Hackigt i samarbetet med Vinicius då denne fattade irrationella beslut pga utmattning.
Tchouameni 3 - tillbaka från skada och tog för sig genom att avlossa flera distansskott. Kommer att behövas i kommande matcher.
Alvaro 4 - Castilla-sonen som hela madridismon är förälskad i just nu. Följde upp succédebuten med att göra ett snyggt nickmål. Vazquez 1 - inne en kort stund men lyckas sabotera lagets anfall genom att tappa bollen i farliga lägen.
