Tack, José Antonio Reyes
Idag kom det tragiska uppgifter om att den tidigare Real Madrid-spelaren omkommit i en bilolycka. Trots att det bara blev en säsong i den vita tröjan hann Reyes göra avtryck i klubben.
Säsongen 06/07 var en berg- och dalbana rent känslomässigt för en Madridista. Barcelona hade varit ligaledare under stora delar av säsongen men hade tappat formen efter nyår, samtidigt som Real Madrid började få ordning på saker och ting. Inte förrän 12 maj gick Fabio Capellos gäng upp i serieledning för första gången, efter en helt magisk vändning mot Espanyol samtidigt som Barcelona tappade poäng mot Real Betis.
Den som satte kvitteringsmålet i matchen mot Espanyol var José Antonio Reyes och det skulle inte bli hans sista. Den tidigare supertalangen, som Arsenal betalade 20 miljoner euro för sommaren 2004 var den här säsongen utlånad till Real Madrid. Speltiden hade minskat ju längre säsongen led och det blev mest korta inhopp i de sista matcherna, matcher som innehöll helt galna avslutningar i en rafflande serie.
Man minns den tidigare nämnda vändningen mot Espanyol i omgång 34, Roberto Carlos avgörande på stopptid mot Recreativo i omgång 35 och Ruud van Nistelrooys sena, superviktiga kvittering mot Zaragoza i näst sista omgången.
Inför den sista omgång av ligan tog Real Madrid emot Mallorca på hemmaplan. Man stod på samma poäng som Barcelona men hade fördelen av bättre inbördes statistik mot sin stora rival. Det var också den här dagen, söndagen 17 juni, som José Antonio Reyes sköt in sig i många Madridistas hjärtan.
Real Madrid skulle ”bara spela av” matchen mot ett Mallorca som inte hade något att spela för. Riktigt så blev det inte och Fernando Varela sköt 0-1 efter dryga kvarten, ett resultat som stod sig halvleken ut. Real Madrid hade problem och man hade dessutom tvingats byta ut ligans skyttekung, Ruud van Nistelrooy på grund av skada. Detta var också David Beckhams sista match i klubben och man hade ju givetvis hopats på det perfekta Hollywood-slutet där han sköt titeln till Madrid, vilket också skulle vara hans första i klubben. Efter 65 minuter kom det dock en tår av sorg då engelsmannen fick kliva av planen, även han skadad och allt kändes nattsvart.
Tårarna vid Beckhams avsked skulle dock snabbt ändras till glädjetårar. Bernabéu hade blivit tystare av nervositet ju längre matchen led, men spelaren som byttes in istället för Beckham behövde bara drygt två minuter på sig för att få arenan att explodera. Robinho trixade på vänsterkanten, hittade Higuain som med en fin touch vek förbi sin förvarare och passade snett inåt bakåt där nyinbytte Reyes slog till direkt, med högern och satte kvitteringen. Helt plötsligt vakande allt och alla till liv och i den 80:e minuten gjorde Mahamadou Diarra 2-1 efter en hörna.
José Antonio Reyes var dock inte klar än. I den 83:e minuten kunde alla Madridistas världen över skrika ut sin glädje när Reyes, denna gång med sin rätta fot, borrade in bollen till höger om målvakten och avgjorde matchen. Scenerna efter målet är helt fantastiska och Iker Casillas löpning ned till andra sidan är klassisk.
Minuter senare skapades klassiska scener
Det är svårt att beskriva känslorna när något sådant händer för någon som inte har samma intresse och brinner för fotboll på samma sätt som en själv. Titeln löste upp massvis med knutar av frustration då Real Madrid inte hade vunnit en ligatitel sedan 2003 och misslyckats i CL, Ronaldinho hade haft show på Bernabéu och man hade fått utstå all möjliga hån från andra lags supportrar, sina vänner och familj. Säsongen 06/07 var helt galen och man minns nervositeten och alla glädjetårar vid sena avgöranden.
Idag kom den tragiska nyheten att huvudpersonen vid denna ligatitel mist sitt liv i en trafikolycka, 35 år ung. Det blev bara en säsong i Real Madrid men jag kommer för alltid att minnas Reyes för hans två mål i den sista ligaomgången som sköt hem klubbens 30:e ligatitel.
Tack José Antonio Reyes och vila i frid!
(Här kan ni se Reyes highlights från matchen)
https://www.youtube.com/watch?v=u7C7nAkK6Xw
HALA MADRID!
