Två ikoner, två starka ledare
Ett lag utan en sann ledare är ett obefintligt lag. Ett lag utan sina ledare är ett slaget lag, det är ett lag utan ambitioner. Det är omöjligt att bege sig ut på ett slagfält utan sin general. Det är på tiden att vi ger våra ledare en stor fet jävla hyllning. Det är på tiden att vi erkänner deras storhet på och utanför planen.
Ramos
Sergio Ramos är en spelare väldigt många Real Madrid fans älskar, med all rätt. Han bidrar med viktiga mål, helt sjukt egentligen för en mittback. Det har naturligtvis existerat mittbackar i fotbollshistorien som har gjort avtryck vad gäller mål, men kanske ingen som Sergio Ramos. Inte på samma sätt, inte i sista minuten i en Champions League final till exempel. Men han är även känd för sitt spelsinne, en general som läser spelet extraordinärt. Han styr och ställer och är den som bygger upp spelet från backlinjen. Han är stark i luftrummet och har grymma fötter. Men hittills har vi egentligen pekat ut det uppenbara. Visst känner många till hans betydelse för laget både på och utanför planen. Det är Real Madrids kapten och en enormt viktig spelare i omklädningsrummet. Men få verkar ge hans erkännande som den sanna ledaren han är på planen. Ja vi vet att han ibland kan tappa huvudet men utan den galna sidan hade Ramos inte varit den spelaren han är. Det syns och märks när han inte är på planen. I mina ögon betraktar jag honom som en sann ledare, han som drar alla åt samma håll. Men i andras ögon har han inte betraktats som den ultimata ledaren just på grund av hans galna sida. Den sidan av honom som tar ett onödigt rött kort. Ramos kan absolut emellanåt tappa huvudet men det tar inte bort hans ledaregenskaper. Det gör inte honom till en mindre av en ledare på planen.
Cristiano
På samma sätt upplever jag att Cristiano Ronaldo inte heller får ett erkännande för sitt ledarskap. Ja även han kan tappa huvudet men det vore inte samma Cristiano om han inte hade den sidan. Han får inte heller det riktiga erkännandet för sitt ledarskap. Det är bara googla eller kika in flera videoklipp på Youtube där han manar på sina lagkamrater. Det finns flera klipp på honom i omklädningsrummet där han håller viktiga tal och pushar på sina lagkamrater. Det finns en del människor som kritiserar honom för sina gester på planen men det hade inte varit samma Cristiano som vill vinna varenda match. Det hade inte varit den där Cristiano som sätter standarden så jävla högt. Han som inte tål att förlora, han accepterar ingenting annat än perfektion. Det är både på gott och ont men för mestadels är det gott. Hans lagkamrater uppskattar honom enormt mycket och han är en sann ledare på planen.
Erkännandet
Nu vet jag så klart att både Ramos och Ronaldo hyllas till skyarna ganska ofta. Jag vet att det finns många därute som vet vilka ledare det är på och utanför planen. Dock känns det som att vissa fortfarande tvivlar på de som ledare. Just på grund av att båda har tendenser till att tappa det ibland. En general kan inte alltid vara fläckfri, det går bara inte. Ramos och Ronaldo är två spelare som vågar ta risker, ibland går det hem och ibland inte. Allt de gör på en på plan ska inte heller försvaras, de har haft sina stunder. Här är väljer jag i alla fall fokusera på det goda, det är två ledare på och utanför planen. De betyder enormt mycket för Real Madrid. Real Madrid utan båda dessa herrar är inte samma lag. Det är inte ett lag som strävar efter perfektion. Ramos och Ronaldo är två ledare i detta Real Madrid som är ovärderliga. Glöm deras brister, för det är exakt bristerna som har format dessa två ikoner. Spelare med kvalitéer kommer och går, det kommer alltid finnas nästa stora stjärna. Men det kommer absolut inte växa ledare på träd. Uppskatta att Real Madrid har två sanna ledare som förtjänar ett större erkännande som ledare för sitt lag. I min värld talar man alldeles för lite om just deras starka ledarskap.