Torino - Inter0 - 1
Real Sociedad - Espanyol 0-1
Ytterligare en försmädlig förlust för Donostiarra
Det strålande vädret i San Sebastián när jag gick längsmed Avenida de Madrid mot Anoeta med dagens Marca i handen gav riktiga vårkänslor inför dagens match. Nyförvärvet Skoubo skulle göra debut, Oskitz Estefanía och Brechet var tillbaka från skada och det kändes allmänt som om det här var dagen allt skulle vända för la Real. När jag gick och frös i den baskiska kvällskylan efter matchen skulle jag inse hur fel jag haft.
Det hade inför matchen spekulerats vilt i pressen kring Sociedads startelva i denna match. Svaret blev att Brechet ersatte Labaka i försvaret, att Stevanovic fick göra sin första start på Garitanos bekostnad och att Skoubo fick inleda sin första Sociedadmatch på bänken.
Innan matchen startades hölls en tyst minut för den nyss avlidne Manuel Meler som tidigare var president i Espanyol.
Erreala började matchen i ett högt tempo och satte omedelbart press på Espanyols mål. Redan i den första minuten lyckades de skapa en hörna som resulterade i en nick på mål utav comebackande Brechet. Iraizoz i Espanyolmålet kunde dock avvärja.
La Real fortsatte att vara det något dominerande laget men det var trots detta Espanyol som skapade matchens första riktigt heta målchans då Mikel Alonso fick agera räddande ängel då han räddade en Espanyolnick från att gå in i mål efter en hörna på mållinjen i den 9:e minuten.
Xabi Alonso var under hela matchen i mycket fin form och oroade ständigt Espanyolförsvaret med sin dribblingsräder på högerkanten. I den 13:e minuten förde han bollen längsmed högerkanten och blev brutalt kapad utav Jarque varpå denne blev bestraffad med ett gult kort. Ett gult kort som senare skulle få allvarliga konsekvenser för mittbacken.
Spelet fortsatte senare på samma sätt. Donostiarra dominerade matchbilden men lyckades inte skapa några riktigt farliga målchanser. Anfallen byggdes ofta från kanterna där Gabilondo och Xabi Prieto fick bra understöd utav sina respektive ytterbackar Garrido och Cifuentes.
I den 20:e minuten höll till och med Gabilondo nästan på att bli målskytt. Ett missriktat inlägg från vänsteryttern höll sånär på att dimpa ner i Iraizoz bortre kryss. Sociedads dittills giftigaste målchans.
Trots en ökande Sociedaddominans spelmässigt oroade Tamudo & co ständigt la Realförsvaret med giftiga kontringsattacker och om stundom såg det nykomponerade Errealaförsvaret riktigt panikslagna ut när Espanyols duktige anfallare matades med fina djupledsbollar utav Barcelonalagets briljante speldirigent Ivan de la Peña.
Brechet som var tänkt att stabilisera upp försvaret såg dittills knappast förtroendeingivande ut. Men vad kan man egentligen förvänta sig efter ett halvårs skadekonvalescens?
Slutet på första halvleken blev oerhört händelserikt; i den 37:e minuten sköt Espanyols defensive mittfältare Eduardo Costa ett halvvolley skott tätt över från c: a 30 meter efter att Gari Uranga nickrensat bort en boll efter hörna.
I den 39:e minuten sparkades Xabi Prieto bryskt ned utav Espanyols vänsterback Didier Domi. Ingen signal kommer ifrån domare Megía Dávila utan Domi kan slå en fin svepande djupledspassning mot Raúl Tamudo som lyckas få tag på bollen efter visst sjabbel utav Brechet. Tamudo avancerade därefter mot straffområdet där han lyckades vända bort Brechet, som alltså blev bortgjord två gånger i samma anfall; mycket ovanligt, och kunde avlossa ett skott som Riesgo med nöd och näppe lyckades avvärja.
I den 41:a minuten, i det efterföljande anfallet, sparkades Gabilondo brutalt ner precis utanför straffområdet utav Jarque, som ju redan hade blivit varnad en gång, och denne blev således utvisad. Publikens visselkonsert mot domaren, som de ansåg gav Espanyol fördelar, tystnade i detta läge temporärt.
Den efterföljande frisparken tog, den nyss nersparkade, Gabilondo hand om. Han drog bollen mot första krysset men Iraizoz kunde tippa bollen över ribban med en kvalificerad räddning.
Halvtidsresultatet blev trots allt 0-0 och vi kunde summera en halvlek som spelmässigt varit i Sociedads favör men som målchansmässigt varit Espanyols. Man kunde tydligt se skillnaden i de båda lagens spelsätt då Espanyol mer inriktade sig på snabba kontringar genom de hypersnabba anfallarna Luis García och Raúl Tamudo medans Sociedad försökte penetrera Espanyolförsvaret från kanten genom Xabi Prieto och Gabilondo. Med en man mer på plan och ett allt bättre spel från Sociedads sida såg de flesta på läktaren med tillförsikt fram emot den andra halvleken. För att ytterligare stärka offensiven byttes debuterande dansken Skoubo in istället för slovenen Stevanovic. Dansken rev omedelbart ner oerhörda applåder från Anoetas läktare.
Txuri Urdin pressade genast tillbaka Espanyol i den andra halvlekens första minuter. Trots detta var det bortalaget som skapade halvlekens första chans då Garrido drog ner Tamudo precis utanför straffområdet och drog på sig ett gult kort. På den efterföljande frisparken tvingades Riesgo sträcka ut rejält för att nå De la Peñas fint placerade skott mot bortre stolpen.
I den 52:a minuten fick det danska nyförvärvet Morten Skoubo visa upp sig för Donostipubliken för första gången då han nickade över på ett fint Cifuentesinlägg. I nästa minut var det dags för Skoubo igen, som omedelbart gav ett imponerande intryck på publiken, då han tog ner en lång boll från ”Cifu” igen, lyckades skaka av sig sin försvarare och avlossade ett skott så pass tätt utanför att de flesta på Anoeta ställde sig upp i tron om att bollen gått i mål.
Under detta läge utav matchen spelade Sociedad riktigt bra fotboll. Xabi Prieto hotade ständigt Espanyolförsvaret och fick vänsterbacken Domi att bli snurrig flera gånger med sina snabba vändningar och Okochaliknande finter. Även Donostipubliken kom igång ordentligt under denna period och trycket på läktarna växte alltmer. Det kändes som om ett mål var på väg.
I den 58:e minuten kom så läget som borde ha lett till 1-0 för Donostiarra. Ett Gabilondoinlägg nickades i undersidan utav ribban, ner på mållinjen och ut utav Skoubo. Närmare mål kan man knappast komma och la Real kom det inte i denna matchen.
Espanyol drog sig alltmer tillbaka men deras speldirigent De la Peña imponerande ändå stort på mig. Han slår sällan eller aldrig bort en passning och hittar ideligen ytor åt sig själv och sina lagkamrater. Det var faktiskt en upplevelse att kunna följa hans rörelsemönster och bollteknik på så pass nära håll och i den 65:e minuten höll en av hans briljanta djupledsbollar sånär på att resultera i ett Espanyolmål då Luis García kom fri med Riesgo men sköt bollen i ribban. Det var Espanyols dittills farligaste chans i matchen. ’
Den värsta Sociedadpressen avtog efter hand och Barkero byttes in i Gabilondos ställe i den 73:e minuten i hopp om att just han skulle kunna vända på matchbilden. Detta sker dock inte och matchbilden byter istället skepnad till något slags mittfältskrig med många hårda och stundtals fula närkamper med irriterade spelare som följd.
De sista tio minuterna utav ordinarie matchtid blev ganska händelselösa med en misslyckad brassespark utav Gari Uranga som det främsta i chansväg för la Real. Espanyolspelarna ständiga maskande fick både publiken och Sociedadsspelarna oerhört irriterande och en mäktig visselorkan blev en ständig ljudkuliss från Anoeta under denna period.
När vi hade nått den 91:a matchminuten och trodde att allt var över och det bara skulle bli en poäng för Sociedad kom så chocken. Raúl Tamudo tog emot en passning från debuterande Walter ”El Rifle” Pandiani och drev bollen framåt på mittplan; Espanyolforwarden drog sedan bollen otagbart i Riesgos vänstra hörn från 30 meter. En isande tystnad sänkte sig kring Anoetas betongläktare. Espanyols vinstmål var allt annat rättvist och ångestladdade, nästan desperata svordomsramsor haglade ner från läktaren.
Sällan har ett pendeltåg smockat med supportrar som dagens varit så tyst och ödsligt. Ibland är livet som fotbollssupporter inget annat än horribelt.
Matchfakta:
Mål: 0-1, min. 91: Tamudo
Åskådare: 19.604 personer på Anoeta
Domare: Megía Dávila
Källa: Marca.com