Krönika: Vad krävs av la Real?
Real Sociedad har inte inlett ligan storstilat, direkt. Oskar tar en titt på storlagen och chanserna för la Real att hamna bland dem.
Redan inför den här omgången mot Albacete upprepades det med en dåres envishet att det var bäst för Sociedads framtida äventyr i ligan att de vann, inte minst för att de då skulle få den där känslan att de kan vinna mot mindre motstånd utan att spela bra. Ett storlags främsta egenskap och gyllene vapen.
I den spanska ligan, kan dock vilket lag som helst bedarra. Den är världens jämnaste liga, och således också världens bästa. Albacete blev Txuri Urdin övermäktiga, och man halkar istället djupare ned i tabellen, längre bort från toppens glamour.
Kanske är man inte bättre än den åttonde plats man besitter? frågar sig belackarna.
Kanske var fjolåret en engångsföreteelse? Är det dags för Sociedad att återgå till att kämpa för nedflyttning?
Har man verkligen potentialen att gå lika långt som förra året? frågorna är så många att de står som spön i backen.
Svaret på den senare frågan, är ja. Man är nästan bättre än förra året.
Samtidigt som Valeri Karpin blivit ett år äldre och långsammare, har dyrgripar och löften Xabi Alonso och Nihat Kahveci utvecklats ännu mer. Laget 03-04 för Real Sociedad har potential att reprisera fjolårets andra plats, frågan är dock om de kommer att göra det? Vad krävs?
1. Denoueix rotationsystem, - iväg med det!
Den franske tränaren Raynald Denoueix har sagt sig behöva tillämpa ett rotationsystem på vissa positioner i elvan. Även om ett framgångsrikt lag behöver en bred trupp, så är en stabil, säker och gedigen startelva nästan ännu viktigare. Spelare behöver förtroende för att prestera, inte känna oron över att kanske bli petad i det lokala derbyt eller i matchen mot konkurrenterna. Bland annat publikfavoriten Javier de Pedro är den som fått känna på svedan att bli petad, även om han utryckte sin fulla respekt för beslutet. de Pedro är en viktig kugge i Sociedads offensiv; när de Pedro fungerar, fungerar offensiven. En sådan spelare ska få speltid.
Ett lag ska vara ihopspelat, spelarna ska känna till sina kamraters löpvägar, passningsmönster osv. Det gör man bäst med att använda ungefär samma elva under en hel säsong eller period, inte byta och vela av och an med olika experiment.
2. Topplagen
Real Madrid, Barcelona, Valencia - och la Coruña
För att man ska nå en slutplacering av fjolårets kaliber krävs det också att det går grus i något av de andra toppkonkurrenternas maskinerier, vilket det antagligen också kommer att göra. Barcelona har redan förlorat otaliga viktiga matcher och defensiven sviktar minst sagt. Ronaldinho vänder dock ut och in på allt och alla och är bland La Ligas främsta stjärnor.
Real Madrid imponerar med fyndighet och briljans i offensiven, men också defensiven är deras akilleshäl.
Zidane, Beckham, Figo och sist men inte minst Raúl är fotbollsspelare av bästa märke, det är inte deras mittförsvar.
Sviktande försvar är något som knappast förekommer i Valencia och Deportivo la Coruña.
Valencia har en sedvanlig stabil defensiv, som omnämns som ligans bästa, och har som främsta vapen sylvassa, snabba kontringar och omställningar.
la Coruña spelar även de med en omutlig defensiv, mixat med en offensiv prydd av artister som Valerón, Luque, Tristán, Victor och Pandiani.
Det blir helt klart tungt för Txuri Urdin att kriga om europaplatserna.
3. Kollaborationen framspelare - målskytt
Xabi Alonso, Kahveci Nihat och Darko Kovacevic
Att upprepa något är att göra en kopia av något. Därför krävs det att turken Nihat och hans kollega upprepar sina respektive målskördar från förra året.
Kahveci Nihat landade på en glamorös andra plats i kampen om el Pichichi, efter att ha satt 23 pytsar, och även om Kovacevic aldrig kom upp på den nivån, hade han en minst sagt respektabel målfabrikation.
Samarbetet dem emellan, och inte minst framspelarna också, behöver klaffa för att det ska gå vägen.
Xabi Alonso, de Pedro och de andra aktuella mittfältarna måste hitta en kollaboration med anfallarna, för att målen ska komma i en strid ström. Kreativitet, kantspel och smartness behövs. Det råder det dock ingen tvekan om att mittfältet besitter dessa.
Passningar och smarta anfall resulterar i mål, och mål kan i sin tur resultera i en bättre placering, åtminstone får Sociedad en direkt större chans.
4. Kollaborationen mellan målvakt - försvar
Precis som anfallare är behov av framspelare, behöver alltid försvaret en bra burväktare, och tvärtom.
Förra året kom Westerveld och spikade igen mellan stolparna på ett föredömligt sätt, och det är viktigt att samma säkerhet uppstår lagdelarna emellan.
För att målen inte ska trilla in måste försvaret vara tätt, och målvakten ska hålla kommunikationen och bidra till att de känner sig säkra. Ett osäkert försvar gör enkelt misstag, och en målvakt ensam mot flera spelare har en sorglig framtid.
Samtidigt som målfabrikationen ska hållas uppe, måste siffrorna under den insläppta mål-kolumnen förbli relativt låga.
5. Vinsterna mot de mindre lagen, - och tur
Ett lag är alltid i behov av mer eller mindre tur. Storlagen får ofta hjälp av domarna, inte medvetet.
När man är ett storlag har domaren mer respekt, och har lättare att uppfatta saker, som en domare kanske inte skulle uppfattat i en match två sämre lag emellan.
Topplag behöver hålla en jämn form, och ta poäng när man ska ta poäng.
Ett exempel på en sådan match är den mot Albacete. Att ta tre poäng mot sådana lag behöver man göra omgång efter omgång. Man ska kunna ta tre poäng utan att spela särskilt bra, man ska kunna göra ett avgörande mål. Det är en mycket viktig egenskap för ett topplag. Jämnheten och vinnartraditionen.
Att gå inför full pott, och ta tre pinnar.
Det är helt klart mycket som spelar in.
Men vårt Real är goda nog att lyckas!
Saludos.
oskar_sonnlindell@hotmail.com