Valencia - Real Sociedad 2-2 Del 2
Fler omdiskuterade domslut med Valencia i huvudrollen.
Den första halvleken var i sin upphällning och än hade inget mer än halvchanser skapats. Efter alla avblåsningar i tillsynes sjysta närkamper fruktade la Realsupportrarna att Vitienes skulle blåsa straff när Mista gick omkull i boxen. Men av detta blev det dock intet och det var nog en av de få bedömningar under halvleken domaren hade rätt i. Minuten innan paus avfyrade Nihat ett skott i burgaveln när han sånär friställdes med Santiago Cañizares men hamnade i dålig vinkel. 0-0 i vila dock och om det var något lag som skulle tillskrivas den bättre fotbollen var det Valencia.
Den andra halvleken började på samma sätt som sin föregångare med Los Ché som protagonister medan Txuri Urdin var tama i offensiven men täta defensivt. Oscar De Paula som ersatte Kovacevic hade inte kommit till sin rätt, liksom hans kollega Nihat. Inte heller någon av yttrarna Gabilondo och Karpin fick tillfälle att briljera och passningsspelet hos baskerna var inte av kvalitet.
Efter uret tickat upp över sextio minuter blixtrade så plötsligt matchen till. Och överraskande nog var det Real Sociedad som stod för anfallet. Chansen skapades ur ingenting när trotjänaren hos hemmalaget, Carboni, skickade iväg ett inkast ämnat för Albelda. Xabi Alonso bröt bollbanan och tog med sig bollen med ett vigt språng, lät benet pendla i väntan på studsen - och pang! Bollen gick i en hård båge över burväktaren Cañizares och tog i bortre gaveln. Osannolikt 1-0 till bortalaget efter ett toppklassigt nummer fotboll. Det var inte första gången Alonso visade sin skicklighet på långdistansskott.
La Real fick genom Xabi Alonsos explosion nytt vatten till sin kvarn och började skapa chans efter chans. Under en massiv press från gästerna bröt Los Chés mittback Ayala ett anfall genom en välriktad tackling. Om la Realsupportrarna oroat sig för straffsituationen där Mista gick omkull var detta snäppet lägre. Helt oförklarligt, ja, det måste erkännas, blåser Vitienes och pekar på punkten. Där kom straff nummer 2 till Valencias föga fördel på senare tid och Valeri Karpin fick chans att utöka ledningen för Txuri Urdin. Den tofsprydde ryssen rullade kallt och distinkt straffen i målvaktens högra hörn och det stod 0-2 på Mestalla, rättvist eller ej.
En av de mest framstående spelarna i Valencia anno 03-04, Vicente, följde upp la Realpressen. Baskerna hade fortsatt övertag och var nära ytterligare mål, men på en kontring fick vänsteryttern i Los Ché chansen. Efter att högerbacken López Rekarte missbedömt ett inlägg från höger kunde Vicente ta emot bollen i straffområdet, måtta och sikta och smälla in reduceringen i vänster hörn. Även om det var rättvist kändes det snöpligt att tappa in ett mål då Sociedadpressen var mest påtaglig under den perioden.
Med ett mål i baken började bortalaget tappa greppet och det kändes bara som en tidsfråga innan kvitteringen skulle komma. Mista var farligt nära med en chans några meter från mål där han dock vinkades av för offside. Kompensationsstraffen kändes inte långt borta för Valencia då domaren tydligen insett sitt misstag och dessutom ställdes inför en hela arena av argsinta hemmafans vid varje avblåsning som inte gick deras väg. På övertid dimper bollen ned i knäet på Mista vid hans position utanför straffområdet. Den vasse målskytten laddade bössan och avfyrade ett skott som helt otagbart susade förbi Alberto i Sociedadmålet. Skottet tog i överliggaren innan den studsade ned synbart innanför mållinjen och sedan ut igen. Ruben Baraja var påpasslig och nickade definitivt in kvitteringen på studsen men det var Mista som tillskrevs målet.
Den rättvisaste utgången var otvivelaktigt 2-2 och domare Vitienes kunde trots allt slippa undan relativt lindrigt. Valencia fick en poäng och vilket man bör vara nöjda med. Realsupportrarna torde vara det också med tanke på att det var serieledarna man mötte även om man får medge att det oavgjorda resultatet var snöpligt.
Det man framförallt minns av det här mötet är Xabi Alonsos underbara skott samt den allt annat än underbara domarinsatsen. Det var den sista nedriga kommentaren jag riktar åt Vitienes i den här artikeln och går istället in på prestationerna hos bortalaget.
I mål var Alberto överlag mycket stabil och det lilla han missade i luftrummet lyckades försvaret städa upp. Gabriel Schürrer och Björn Tore Kvarme kändes även de som säkra kort då de inte gav Valencias anfallsglada spelare alltför mycket utrymme. Ytterbackarna stod även de för godkända insatser.
På mittfältet får givetvis Xabi Alonso ett omnämnande. Förutom skotten var det dock magert men trots allt en fullt godkänd match från den unge trotjänaren. Den allt annat än unge Karpin hade inte mycket att göra men det han gjorde gjordes med samma klass som vanligt. Straffen var kall och gav som bekant la Real poängen.
Gabilondo och Alkiza var tämligen osynliga med undantag för en usel frispark från den senare i ett utmärkt läge. Oscar De Paula hade ingen av sina bättre matcher och kom inte riktigt till sin rätt liksom Nihat. Turken ryckte sig loss enstaka gånger från Valenciaförsvaret men hölls under sträng uppsikt av Ayala.
Real Sociedads insats var klart godkänt och en poäng på Mestalla är inte illa. Icke att förglömma är dock den mediokra första halvleken där inte mycket stämde. Men det är med tillförsikt jag ser mot matchen borta mot Betis nästa omgång.
Spelplats: Mestalla
Publik: 45 000
Domare: Teixeira Vitienes
Valencia: Cañizares; Garrido (Sánchez 67), Ayala, Marchena, Carboni; Albelda, Baraja; Rufete, Mista, Vicente; Angulo.
Real Sociedad: Alberto; López Rekarte, Schürrer, Kvarme, Potillón; Karpin, Xabi Alonso, Alkiza, Gabilondo (Aranzabal 83); De Paula, Nihat (Aranburu 83).
Mål: 0-1 (64) Xabi Alonso; 0-2 (68) Karpin, straff; 1-2 (72) Vicente; 2-2 (90+1) Mista.
Gula kort: Ayala, Potillón, Albelda, Vicente, Alberto, Carboni.
