Lagbanner

Inför: Atletico de Madrid - Villarreal

Ikväll klockan 17.00 spelas en match som inte får missas. Två av spanska ligans absoluta topplag, senasationen Villarreal och formtoppade Atletico, drabbar samman på Vicente Calderon i en match som har alla förutsättningar för att bli någonting i hästväg.

Matchen är av oehörd betydelse. En förlust kan i slutändan visa sig ödesdiger när säsongen skall summeras och Champions League-platser delas ut. Skall Villarreal åter nå mästarligan är detta, en match mot en av de direkta konkurrenterna om topp-4-placeringarna, en match som helst inte får förloras. Ödesmatch kan man säga, naglar kommer att gnagas, sören också vad man är laddad.

Atletico de Madrid

Det är något som inte stämmer med Atletico i år. Visst, man har en fantastisk bred och talangfull trupp i år igen. Och visst, man fick sig en miserabel ligastart i klassisk stil, med endast två poäng på de tre första omgångarna. Men sedan känner man inte längre igen sitt Atletico. Meningen var att misären skulle fortsätta, likt så många år förut, till säsongen totalt kändes körd, för att laget först därefter möjligen kunde rycka upp sig en aning till ingen nytta. Men tränare Aguirre ville annorluna. Mexikanen gjorde det till synes omöjliga; att styra upp ett fungerande lag av alla vitrödrandiga individualister, och sedan 1-1 mot Murcia i omgång 3 har laget vunnit sex av sju matcher. Äntligen tycks Atletico de Madrid få ut den enorma potential truppen besitter, och laget smyger med i den absoluta ligatoppen, för närvarande på en finfin fjärdeplats.
Till kvällens match kommer laget med en hyfsat intakt trupp, förutom vår gamle målspottare Diego Forlan som är skadad. Man drar en lättnadens suck, ty uruguayanen vet hur man skjuter mål, så honom känns ju skön att slippa.
I mål står Leo Franco som alltid. Ett av ligans bästa mittbackslås, med spanske landslagsmannen Pablo Ibanez och vrålsnabbe colombianen Perea, skall stänga igen centralt i backlinjen. Ytterbackarna känns måhända som lagets svagaste kort. Seitaridis på högersidan känns rätt blek, och de bägge vänsterbacksalternativen, Lopez och Pernia, har bägge tappat rejält efter att ha varit grymma för två år sedan.
Centralt på mitten huserar Maniche och Raul Garcia, varav den senare är ett klassförvärv från Osasuna som på kort tid smält in i huvudstadslaget. Såväl portugisen som spanjoren känns tämligen givna. Yttermittfältsalternativen är däremot både vansinnigt många samt högkvalitativa. Den fullkomligt briljante Maxi Rodriquez känns väl mest given, men sedan kämpar lirare som Reyes, Jurado, Luis Garcia och Simao om den andra platsen. Hyfsade namn.
På topp lurar hypergiftige Sergio Aguero, som gjort stora framsteg den här säsongen och tagit över som fansens nye gullegris efter det att Fernando Torres flytt landet. Sex mål och ett också i övrigt lysande spel för ynglingen, som har alla förutsättningar att en dag bli världens näst bäste spelare. Nästan Leo Messi-klass på den grabben alltså, vilket inte säger lite.
Att Forlan är skadad ställer dock till huvudbry för Aguirre, som inte har någon annan forward av klass i truppen att ersätta med. Måhända flyttar Maxi, eller möjligtvis Luis Garcia upp i anfallet.

Villarreal

Efter förra helgen fiasko i Zaragoza tog Villarreal en planenlig derbyseger hemma mot ett uselt Levante. 3-0 stod det redan i paus, varefter ubåten slog av på takten.
Till kvällens match kommer Pellegrini med en förväntad trupp. Riquelme är åter petad, och Gonzalo Rodriguez långtidsskadat, men annars är truppen starkast möjlig.
Att tippa startelva när Pellegrini är i farten är däremot tämligen omöjligt. Chilenaren roterar numera mer än en Benitez i högform, ingen startelva är någon annan sig lik. Men jag ska göra ett försök.
Målvakten känns i alla fall given. Sebastian Viera står i buren, sin vana trogen i ligaspelet.
I mittförsvaret brukar Cygan och Fuentes hålla hand, även om den senare inte är någon att lita till om det blåser snålt. Godin får gärna chansen för mig där, men knappast för Pellegrini. Till vänster är Capdevila självklar, medan konkurrensen på högerbacken är desto hårdare. Både Javi Venta och Angel har gjort det bra, men tippar på att den förstnämnde spelar imorgon.
Så långt är det hyfsat klart ändå, men det är nu det svåra börjar. Hur skall Pellegrini formera mittfältet? Vilken formation kommer han att använda? Vanligtvis brukar ubåten lira 4-4-2, men mot starkare motstånd har chilenaren på sistone föredragit ett femmannamittfält med en ensam slitvarg på topp. Tror så blir fallet även ikväll.
Den enda säkra på mittfältet är som vanligt kungen, Marcos Senna. Brevid sig centralt antas han ha städgumman Josico, som nu åter är med i truppen efter en lättare skada. Strax framför dessa båda rivjärn hoppas jag att Mati Fernandez får husera, medan Pires och Cazorla tar hand om varsin kant. Orosmolnet över denna drömuppställning är Bruno, som Pellegrini tycks nyförälskad i. Har en gnagande känsla av att denne tama figur kommer stjäla Matis plats i startelvan.
Ensam på topp borde Rossi få chansen. Fast man vet ju aldrig, såväl Nihat samt i viss mån Tomasson och Franco är hyggliga alternativ.

Så?
En sak är i alla fall säker; Det kommer bli en förbannat bra match. Antagligen också underhållande, det brukar bli så när två topplag i världens bästa liga möts.
Atletico de Madrid måste dock gälla som favoriter. Man är i storform och i princip oslagbara på hemmaplan. Samtidigt har Villarreal två raka bortaförluster på kontot. Skrällchans finns dock, inget lag har visat sig omöjligt för ubåten, som mycket väl kan fortsätta att överraska. Tippar oavgjort, 2-2. Rossi sätter två.

Var? Vicente Caldoron i Madrid
När? Söndag kl 17.00
TV? Jupp, tv4Sport skall sända får man hoppas. Men man vet ju aldrig med lallarna i Spanien, kanske ställs det in i sista sekunden på nytt. Tag inte ut något i förskott.




Jimi Månsson2007-11-04 01:18:00

Fler artiklar om Villarreal