Getafe-Villarreal 1-3
Tvåmålskytten Nihat Kahveci var hjälten för dagen, då Villarreal äntligen kunde vinna igen efter en tids kräftgång. Getafe kunde inte motstå de kyllinggulas effektiva fotboll och fick se sig besegrade.
If you don´t eat your meat, how can you have any pudding?
How can you have any pudding if you dont eat your meat??
Villarrealspelarna har slöat till på sistone. Något fasansfullt mycket dessutom. Just som man på allvar började våga tro på en gul jul i serietoppen kom kollapsen.
Vi låg tvåa, flåsade kungligheterna från huvudstaden i nacken och lämnade artisterna från Katalonien bakom, dessutom radade skrattmatcher mot Almeria, Valladolid och Betis upp sig. Nio säkra poäng ytterligare, kunde man tänka sig, men icke. Istället ett totalt fiasko med en ynka plockad pinne och måhända början på ett fritt fall utför i tabellen?
Det är attityden det varit fel på. Spelarna har fått för sig att de är storstjärnor helt plötsligt och lämnat kämpatakterna därhän. Man hade därför lust att likt en gammeldags engelsk magister desperat vråla citatet ovan, hämtat från tidernas bästa platta. Utan grovjobbet, köttätandet - ingen pudding. Så enkelt är det. Utan fortsatt tuggande i match efter match kommer vi aldrig nå puddingen, Champions League, la creme de la creme av Europeisk fotboll. Möjligtvis med genier som Riquelme på banan, men aldrig i nuläget. Därtill är vår trupp alltför begränsad.
Så kravet för dagen löd: tillbaka till grunderna, skippa divalaterna och börja kämpa igen.
Och Villarreal skärpte sig, tack och lov. Undertecknat lyckades missa matchen, men rapporterna skvallrar om en relativt jämn match, där Villarreal var det effektivare laget framför mål. Dock har jag efter lite spanande lyckats finna målen på nätet, och om dessa kan berättas följande;
0-1: Matchens första strut satte Nihat i nät efter kvarten spelad. Bollen gick som ett snöre från stabbiga mittbackar, via kvicka mittfältare ända fram till en fristående turk på gränsen till offside. Nihat, en av ligans säkraste avslutare, gjorde givetvis inget misstag och bortaledningen var fixad.
0-2: Inte förrän minut 79 lyckades sedan Villarreal stänga matchen och japp, återigen var det turken himself som levererade. Denna gång med ett skott med vänstern, efter att läckert ha blivit serverad av en på kanten löpande Cazorla.
0-3: Den sista spiken i kistan bankade sedan Cazorla själv in fem minuter efter tvåan. Någon hade dribblingsuppvisning på högerkanten, troligen Mati, men videon jag hittade var alltför ofokuserad för att jag ska lämna några garantier. Efter att ha vänt ut och in på diverse Getafebackar sköt hursomhelst denna någon ett skott som blockerades. Fram studsade istället bollen till en sopren Santi, som stövlade upp den i klykan.
1-3: Avdankade Sevillaanfallaren Kepa Blanco fick tröstmåla för hemmalaget, ty han kunde inte gärna missa det öppna målet från en meters avstånd. Samme Blanco han även med att bomba en straff långt över, innan domaren blåste av matchen.
En mycket solid insats, med andra ord. Fortsätt så här och det lovar gott. Då kanske man får smaka på puddingen tillsist ändå.
