We got our bell, we're gonna take you to hell
Intressanta nyförvärv, stommen kvar, en avgudad tränare och ett Millerntor som måste fungera som vårat ointagliga fort. Förväntningarnas tid. Snart, tyvärr inte snart nog, dags för Bundesligastart.
Först och främst måste jag säga att det är grymt kul att skriva här igen!
Det har varit en händelserik sommar för tysk fotboll må jag säga, VM-brons utan firande, hemvändare i Ballack och Metzelder, Raul till Bundesliga, Alexander Ludwig kvar i Zweite, Jimmy Jump på Millerntor och Peter Antoine med en gigantisk Bratwurst i TV-rutan.
Tyska Supercupen stundar, om en vecka är det första tävlingsmatchen för Pauli denna säsong och det största allvaret närmar sig. Den 21a augusti beger sig piraterna till Freiburg för att bevisa att man hör hemma i finrummet. Även om vi fortfarande står som Zweite lag här på SF så är vi där vi hör hemma, i Bundesliga. De närmaste tio månaderna (-ish) kommer att innehålla många känslor och när det är dags att summera säsongen i maj 2011 så tror jag att vi kan se tillbaka på säsongen med stolthet och glädje, för visst klarar vi det här..?
Spelschema
Redan i den fjärde ligaomgången så kommer grannarna på besök och det är knappast fruktan man känner när man tänker på den matchen, snarare längtan och upprymdhet. Det går inte blunda för att HSV numer är ett ganska slagkraftigt lag i den tyska högsta divisionen, jag menar t.o.m jag höjde på ögonbrynen när man signade Westermann. Men ett derby är ett derby och om HSV, eller någon annan för den delen, tror att det är 3 enkla poäng att plocka så får man nog tänka om.
Apropå spelschemat så har många pirater jublat åt det. Själv tycker jag inte om det, vid en snabbtitt så ser det bra ut till en början, inte alltför svåra matcher och vi ska kunna ta en hel del poäng här. Men om du tar en titt på slutet av säsongen så är det väldigt viktigt för Stanis mannar att just ta många poäng i början av säsongen. Jag tror att en del "6 poängsmatcher" kommer att ske på bortaplan i slutet av säsongen, medans de större klubbarna kommer på besök på Millerntor...
Nu kan det ju diskuteras huruvida det är en nackdel att ha ett tuffare schema (enligt mig då) i slutet än i början av säsongen och jag är varken någon spågumma eller domedagsprofet men jag vet att vi kan klara oss bra i Bundesliga...
Vinnaringredienser
Stani och övriga värvningsansvariga har hittills visat prova på fingertoppskänsla på transfermarknaden enligt undertecknad. Vi har fyllt på med imponerande namn i anfallet, mellan stolparna och i försvaret, behövligt såklart. Vi alla vet ju hur vi har det ekonomiskt och att därför ha kunnat värvat Gerald Asamoah, Moritz Volz, Fin Bartels och fått in Thomas Kessler och Carlos Zambrano på lån är ett styrkebesked hur man än ser det. Med stommen ifrån förra säsongen kvar och med dessa nyförvärv så ser bredden bra ut...men, för att hitta något att ifrågasätta så kan jag tycka att en ny innermittfältare behövs. En rutinerad städare med bollkontroll vore önskevärvningen kan jag tycka, en spelare som inte räds kylan i Baden-Württemberg mot Hoffenheim i januari, någon som skulle få en spelare som Van Bommel att likna Ernst Kirchsteiger i jämförelse. Dessvärre tror jag inte att det blir några fler värvningar i detta fönster, men jag har haft fel förut och jag skulle heller inte bli besviken med tanke på vad vi redan har och nyligen fått.
En klyscha lika uråldrig som det svenska rättssystemet är att alla spelare måste höja sig flera steg ifrån förra säsongen. Nyförvärven måste tillföra sitt. Stanis måste ha turen med sig i matchcoachningen och kanske fundera kring om det är värt att skicka in 5 anfallare om man ligger under efter en timmes spel (vilket undertecknad älskar, men som kanske kan straffa sig mer än att löna sig på den här nivån).
Den viktigaste ingrediensen för en lyckad säsong är vår egna Black Pearl, Millerntor. På 17 spelade matcher på Millerntor förra säsongen så vann vi 10. Nu lyckades vi ju bryta den negativa bortamatchtrenden, som hängt över oss under en tid, förra säsongen vilket enligt mig ledde till avancemanget. Nu är det viktigare än någonsin att göra Millerntor lika fruktat som ett mörkerrum hos Marilyn Manson. Vi har Tysklands bästa fans och det är nu vi behövs som mest. Det har pratats om att Liverpools "This is Anfield"-skylt i spelargången tillsammans med YNWA är det mest fruktade/respekterade (osv.) i fotbollseuropa...
Dags för oss pirater att uppmärksamma övriga världen och att påminna våra tyska motståndare om vårt fort (knox)... Med hjälp av vår sång, vårt oändliga stöd och spelarnas legendariska inmarsch till AC/DC's Hell's Bells så tror jag att halva slaget är vunnet. Så till alla motståndare för de närmaste 10 månaderna säger (skriver) jag med ett leende:
Välkommen till Millerntor!
Forza Pauli!
