Dags att tänka om…
Efter att domare Wolfgang Stark för en dryg vecka sedan blåst av matchen i Hannover i Bundesligas sista omgång, stod det klart att SC Freiburg åker ur högsta divisionen och att en ”grotesk säsong”, som bara kunde sluta på ett sätt, till sist tog slut.
Det är huvudtränaren Christian Streich som vid presskonferensen efter matchen väljer att beskriva säsongen med ordet grotesk, och det är nog väldigt få supportrar som kan ha en annan uppfattning. Hur många gånger som helst har tanken slagit en att det som händer är helt ofattbart, och lika många gånger har man tänkt tanken: ”vad hade hänt om…”.
Man kan undra hur säsongen hade sett ut om Freiburg hade haft en anfallare som Nils Petersen en hel säsong (9 mål och 1 assist på 12 matcher), eller om man hade haft ett mittbackspar som håller Bundesliganivå, vilket framför allt Marc Torrejón och Stefan Mitrovic inte har gjort. Freiburg blev till slut tillsammans med Mainz och Köln de lag som spelade oavgjort flest gånger av alla lag i Bundesliga (13 matcher) och samtidigt det lag tillsammans med Paderborn som vann minst antal matcher (7). Det är här den största funderingen av Freiburgs säsong kommer in. Allt hade kunnat bli så annorlunda om slutfasen av många av SCF:s matcher hade utformats på ett annat sätt än vad det just gjorde.
Omgång 4: Freiburg - Hertha Berlin. Hertha kvitterar i den 96:e minuten på en frispark av frisparksspecialisten Ronny.
Omgång 5: Hoffenheim – Freiburg. Vestergaard kvitterar till 3-3 i en slutforcering för Hoffenheim i den 93:e minuten.
Omgång 12: Mainz – Freiburg. Bell kvitterar för Mainz i den 88:e minuten efter att ha skickat in bollen i mål framför mållinjen.
Omgång 14: Paderborn – Freiburg. Kachunga kvitterar för Paderborn i den 88:e minuten efter en målvaktstavla av Roman Bürki.
Omgång 17: Freiburg – Hannover. Unge Kempf gör 2-0 för Freiburg i den 80:e minuten, men bara tre minuter senare reducerar Bittencourt för Hannover och i den 93:e minuten kvitterar Joselu.
Vid vinteruppehållet ligger laget sist i tabellen med 15 poäng ihopspelade. 25 poäng hade dock inte varit ett orimligt scenario med tanke på de uppräknade matcherna. Exakt vad 25 poäng hade inneburit tabellmässigt är svårt att spekulera i, men att man hade legat närmre en kamp om europaspelsplatser än en strid i bottenträsket är nog ganska säkert. Vid en sådan position hade säkerligen också självförtroendet varit större och därmed även förutsättningarna varit bättre för att göra en stark vår.
Efter vinteruppehållet så tar det ganska lång tid innan supportrarna i Freiburg får uppleva liknande ras i slutskedet av matcherna. Inför hemmamötet med Paderborn i omgång 30 så har SCF 30 poäng och ett försprång på två poäng till den nyss nämnda nykomlingen, som ligger på den övre direktnedflyttningsplatsen. Omgången därefter ska man möta krisföreningen Hamburg på Imtech Arena. Två vinster här och Freiburg skulle garanterat undvika direktnedflyttning.
När allting ska avgöras i de sista omgångarna faller laget dock tillbaka till gamla synder.
I Paderborn-matchen tar SCF ledningen i den 40:e minuten genom Bremen-lånet Petersen, men allt efter som andra halvlek går tappar laget greppet om matchen och bjuder in bortalaget, och så småningom kommer kvitteringen. Inhopparen Lukas Rupp är den som gör målet i den 70:e minuten, och i den 80:e minuten sätter samme man dit det avgörande målet.
Veckan senare har Freiburg alltså chansen att revanschera sig mot Hamburg, men även denna match slutar i moll. Freiburg leder matchen med 1-0 tills det att HSV får en hörna i minut 90 och serben Kacar nickar in kvitteringen.
I omgång 33 vinner Freiburg visserligen mot självaste ligavinnaren från München, men man åker alltså ur ligan efter plattmatchen i Hannover.
Det finns alltså väldigt många tillfällen man kan blicka tillbaka till under säsongen, där allting kunde ha vänt till Freiburgs fördel. Till vilken fotbollssida på nätet man nu än vänder sig till, kan man läsa om supportrar till alla möjliga lag i Tyskland som beklagar Freiburgs öde, och tycker att nedflyttningen var oförtjänt.
Bara för att jag nu skriver att allt kunde ha blivit annorlunda om inte Ronny hade sparkat in den där frisparken i omgång 4 eller om alla andra tappade poäng inte hade inträffat, så betyder det inte att jag är av åsikten att Freiburg förtjänar att vara kvar i Bundesliga. Samtidigt som många kan peka på just de matcher jag har räknat upp, så tycker jag det säger ganska mycket att i sex av de sju matcherna så är det mot nedflyttningskonkurrenter man har tappat poängen (jag räknar in Mainz här). Jag förstår så klart att många tycker att klubben har varit bättre i många aspekter än lag som Hannover, Stuttgart och framförallt Hamburg, och jag håller även med. Samtidigt ljuger inte tabellen. Även om spelidén och grundspelet kring matcherna nästan alltid har funnits där, har kvalitén och utförandet för att hålla laget över strecket helt enkelt inte varit tillräckligt bra. Man har haft tillfällen att reparera sina misstag, men man har inte tagit tillvara på chanserna. Dessutom, om vi nu tillåter oss att tänka i banorna ”vad hade hänt om” för ett lag, så bör vi ju även göra det för flera andra lag i ligan. Med andra ord, även om allting kunde blivit så annorlunda, kändes det ändå som att denna groteska säsong tyvärr bara kunde sluta på ett sätt.
Vad som nu är viktigt för klubbens ledning är att inte älta det förgångna och fastna i tankarna ”tänk om vi hade gjort så” eller ”tänk om det inte hade hänt” som man som supporter lätt kan göra. Istället måste man tänka om i bemärkelsen att man nu inte längre spelar i högsta divisionen och därmed förbereda sig på en kamp om uppflyttning istället för ett kämpande i en bottenstrid. Detta är något jag har full tillit till att ledningen med Christian Streich i spetsen kan göra, dels med tanke på att kompetensen finns där och dels med tanke på att i 4 av de 7 senaste gångerna man befunnit sig i Zweite Bundesliga har man lyckats gå upp.
För att citera Christian Streich - ”Wir werden zurückkommen” – vi kommer komma tillbaka.
***
Tänkte snabbt göra en liten kort presentation av mig själv också. Jag heter Ludwig Dahlström och har sedan jag studerade i Freiburg för cirka två år sedan börjat följa klubben mer och mer. Jag ser mig själv mer som sympatisör med klubben än en supporter till den eftersom mina favoritlag är IFK Göteborg och Newcastle United, men då jag tycker det finns så många saker med klubben som är så lätt att tycka om är det väldigt svårt att inte följa klubben och hoppas att det ska gå så bra som möjligt för den. Tanken är att jag tillsammans med min bror Fabian ska försöka skriva så mycket som möjligt om nästa säsong, och därefter se om det blir fler säsonger att skriva om.
