Dynamo Dresdens europaäventyr säsongen 1973/74
Här är historien om när Dynamo slog ut Juventus och pressade Bayern München
Dresden
Efter en fantastisk säsong 1972/73 kvalificerade sig Dynamo Dresden för Europacupen, dåtidens Champions League, för andra gången i klubbens historia. I första omgången lottades Walter Fritzschs mannar mot tufft motstånd: italienska mästarna Juventus. Den nittonde september 1973 anlände "Juve" till Lennéstraße (som då hette Dr.-Richard-Sorge-Straße) i Dresden.
Hemmafansen (30 000) skapade stämning, och La Vecchia Signora mötte inga hövliga kavaljerer ute på planen heller. Trots att Dynamo var utan Hans-Jürgen Dörner, Frank Richter och Dieter Riedel så inledde man med en rasande fart. Christian Helm och Hartmut Schade gjorde debut på den internationella scenen.
Silvio Longobucco drog till med vänstern. Dynamos målvakt Claus Boden hade tur som fick se skottet ramma ribban. Samma tur hade inte Dino Zoff på andra sidan, när han släppte retur på ett skott av Horst Rau. Bollen hamnade hos Hans-Jürgen Kreische som satte 1-0 i 28e minuten.
Dynamo hade två stora chanser att göra 2-0 innan Dino Zoff, som senare skulle bli världsmästare med Italien, var tvungen att hämta bollen i nätet igen. Schade, endast 18 år gammal, hade satt 2-0 i fyrtionde minuten.
Italienarna sprang matchen ut för att hämta upp underläget, men det hjälptes inte. De östtyska mästarna gjorde en av sina bästa matcher i europaspelet. Det tillresta italienska pressfolket var mäkta imponerade. I slutet hade gästerna tur att Kreische inte gjorde 3-0.
Schade kom senare med en analys: "Italienarna underskattade oss. De såg oss förlora i Rostock med 0-2 helgen innan. Då tänkte de säkert att 'det där klarar vi med fel fot'. Sen fick de en jobbig överraskning!".
Direkt efter matchen var tränare Fritzsch nöjd, men inte euforisk: "Vi hade den här matchen. Man märker att Juventus inte inlett seriespelet än (Serie A startade den 7e oktober). Det var en fördel för oss. Returmötet blir svårare".
Helvetet i Turin
Fritzsch hade rätt. På proppfulla (70 000) Stadio Comunale stod Dynamo inte bara utan Dörner, Riedel och Richter. Även spelregissör Kreische fattades. Lagkaptenen hade skadat knät när Östtyskland slagit Rumänien med 2-0 i VM-kvalet. Den belgiske domaren i Turin orsakade ytterligare störning när han innan avspark begärde in alla spelares pass. Dynamos lagledare Siegfried Gumz fick förklarat för sig att man haft problem med polska lag. Polackerna hade lämnat in laginformation, men sedan spelat med helt andra spelare.
Medan de upprörda Dresden-spelarna kontrollerades hördes helvetet inifrån arenan. "Fansen förde ett öronbedövande oväsen med trummor och skrek Juve, Juve, Juve. När jag gick uppför trappan och in på planen kändes det som jag var på väg mot min arkebusering" mindes målvakt Boden senare.
Ute på gräset var Boden och utespelarna tvungna att ställa upp en försvarsmur, denna tredje oktober 1973. Juventus var ordentligt ilsket efter förlusten i Dresden, och blåste på mot Dynamo-målet som en orkan. Redan efter 9 minuter gjorde hemmalaget 1-0 genom Guiseppe "Furia" Furino. Raus kvittering på frispark i 24e minuten tjänade inte till att lugna ner Juve. 35-årige veteranen, världsmästaren från 1958, José Altafino, återgav hemmalaget ledningen en minut senare. Fem minuter efter det, i trettionde minuten, gjorde Antonello Cuccureddu 3-1.
Efter paus smällde Franco Causio en frispark i stolpen och det såg mörkt ut för Dynamo. Anfallare Rainer Sachse minns: "Turin tryckte på. Det hade kunnat stå 5-1 eller 6-1. Så såg det ut. Då kom 3-2, och allt var klart".
Det var Sachse som gjorde det målet, i 75e minuten. "Frank Ganzera kom på högerkanten, tog sig in i straffområdet och passade mig. Jag var ungefär sex meter från mål och sköt direkt med högern". Zoff fick återigen hämta bollen bland nätmaskorna. Hans lag, i vilket också blivande stjärntränaren Fabio Capello spelade, var nu ett slaget lag. Målvakt Boden minns: "När 'Sacki' gjorde sitt mål gick luften ur dem. Sedan hände inte så mycket de sista 20 minuterna".
Trots seger med 3-2 åkte Juventus ut. Boden såg hur besvikna de var: "Jag ville byta tröja med Dino Zoff och gick till deras bänk. Men de släppte inte fram mig riktigt. Jag såg bara att Zoff satt på bänken. Han hade huvudet begravt i händerna och grät nästan. De var helt förstörda".
Detsamma gällde fansen. Sachse kommer aldrig glömma de rasande ultras: "Vi kunde inte lämna arenan på två timmar. Vi stängde dörrarna när de kastade stenar, tomater och ägg. Polisen skingrade sedan fansen, och först då kunde vi lämna stadion".
Andra omgången
Två dagar efter Dynamos skräll lottades turneringens andra runda. Ett lag som gladdes åt Juventus sorti var Bayern München, som därmed blivit av med en farlig konkurrent. Bayern hade kvalificerat sig för andra rundan genom att slå ut Åtvidabergs FF. Alla förväntade sig att Bayern skulle gå långt, så bra som de spelade. Ingen ville lottas mot dem. Utom Dynamo naturligtvis. Att få chansen att möta de västtyska mästarna var precis vad många Dynamos ville. Vinnaren i ett sånt möte skulle ju bli de sanna tyska mästarna. Det fanns också en fascination för väst, och särskilt för Västtyskland, i DDR. Att möta Bayern vore på så sätt ännu större än att möta Juventus.
På ett elegant hotell i Zürich lottades Dynamo Dresden att möta Bayern München.
Den 24e oktober 1973 möttes så för första gången västtyska och östtyska mästarna, i form av Bayern München mot Dynamo Dresden. Mötet motsvarade en nutida åttondelsfinal i Champions League.
Att Dynamo slagit ut Juventus innebar inte att Bayern fått mer respekt för östmästarna. I väst fanns det ingen begeistring i att möta östlag. Bayern försvarare Georg Schwarzenbeck: "Vi visste inte mycket om Dresden, ingenting jämfört med västlag. Man kunde kanske nåt enstaka namn".
Dynamos Reinhard Häfner: "Bayern var favorit. Men vi ville naturligtvis ta tillvara på våra chanser. Och segern över Juventus hade stärkt vårt självförtroende".
Dresden började matchen bra. Höga biljettpriser bidrog till att det inte var fullsatt på Münchner Olympiastadion. 55 000 kom för att se matchen. Bayern Münchens president Wilhelm Neudecker lyckades stoppa västtysk TV från att sända, i hopp om att folk då skulle gå på matchen istället för att se den hemma. Östtysk TV sände däremot, och i Dresden kollade de flesta när Rainer Sachse gav Dynamo ledningen efter 13 minuter. Bayern kvitterade och tog ledningen innan Sachse gjorde 2-2 i 34e minuten. Minuten innan halvtidsvilan gjorde Gerd Heidler 3-2 för Dresden.
Bayerns tränare Udo Lattek ställde upp med bästa laget och spelare som Uli Hoeneß, Franz Beckenbauer och Gerd Müller. Med mycket möda kunde de kvittera i andra halvlek, och i 83e minuten avgjorde Gerd Müller. När domaren blåste av hade Bayern vunnit med 4-3. Ändå ett rätt bra resultat för Dynamo inför returen i Dresden den sjunde november.
Das legendäre Rückspiel
Tyvärr, och det kanske var ofrånkomligt, blev det en hel del politiskt kletande i detta dubbelmöte. Den östtyska regimen satte igång med censurering och förljuget tramsande. De ville använda matchen i propagandasyfte och var oroliga att Bayern Münchens stjärnglans skulle imponera för mycket på den östtyska allmänheten. De krävde en seger mot det kapitalistiska utlandet. Stasi lade beslag på 28 000 av de 36 000 tillgängliga biljetterna och delade ut dem till sina anställda. Bara 8 000 biljetter släpptes fritt till fansen. Bayern München bröt en bestämmelse. Istället för att komma till matchen dagen innan så dök man upp kort innan avspark. Bayerns ledning var nämligen rädd att Stasi skulle förgifta spelarna. Man blir matt när man kollar upp det. Det har ingenting med fotboll att göra, och tack och lov är det inte längre som då. Franz Beckenbauer: "Vi fick inte ha någon kontakt med offentligheten. Vi blev avskärmade och isolerade och DDR-funktionärerna var inte de trevligaste".
Båda lagen inledde matchen intensivt. Första chansen hade Bayern, men Hoeneß pass nådde inte fram till Müller. Kort därefter bröt Dynamo in i Bayerns straffområde, men målvakt Sepp Maier kom ut och kunde rädda. I tionde minuten kontrade Bayern. Hoeneß kom fri, rundade Boden och gav bortalaget ledningen. Bara tre minuter senare, en ny kontring av Bayern, och på nytt Hoeneß. Boden räddade, men returen studsade tillbaka på Hoeneß och in över mållinjen. Det betydde 2-0 till Bayern och en mardrömsöppning för Dynamo.
En stund senare fick Ganzera en jättechans att reducera. Han styrde dock bollen utanför det öppna målet. Kort därefter var Ganzera nära på nytt när hans inlägg nästan dalade in vid bortre stolpen. Bayern backade hem efter sitt andra mål, och Dynamo tog över spelet. Hemmalaget hade flera bra chanser, särskilt på fasta situationer.
Reduceringen kom i 42a minuten. Siegmar Wätzlich fick bollen i Bayerns straffområde, stannade upp, fintade och satte bollen med ett snyggt avslut. Sepp Maier fick göra en bra räddning på en nick från nära håll. Sedan blåste domaren för halvtid.
I början av andra halvlek gjorde Maier en jätteräddning. Dynamo var det spelförande laget. I 52a minuten kom kvitteringen. Ett långt inlägg från vänster nådde en Dynamo-spelare som språngnickade in bollen framför mål. Sepp Maier var överspelad. Bollen landade hos Hartmut Schade som nickade in 2-2 förbi Bayern-försvararna på mållinjen.
Fem minuter senare, i 56e minuten, slog Dynamo en hörna. Hörnan var dåligt slagen, men Reinhard Häfner snappade upp bollen, vände och nöp till från 25 meter: 3-2 satt invid bortre stolpen. Dresden hade vänt.
Dynamo var det attackerande laget, och Maier fick göra en rad räddningar. Bayern var tillbakapressade och försvarade med hela laget. Även Müller och Hoeneß var ibland nere i eget straffområde. Bayern behövde nu göra ett mål till för att gå vidare. De lyckades kvittera redan två minuter efter Dynamos ledningsmål. Ett snyggt anfall nådde fram till Gerd Müller som löst placerade in 3-3.
Med resultatet i sin hand fortsatte Bayern att spela defensivt. Dynamo tryckte på och var nära flera gånger. Närmast var man med en nick i ribban. Bayern hade några farliga kontringar, men det var Dynamo som dominerade. Bayern höll undan. Matchen slutade 3-3 och Dynamo åkte ut med sammanlagt 6-7. Bayern München vann senare finalen mot Atletico Madrid.
Dynamo hade verkligen bra möjligheter att gå vidare till kvartsfinal, så besvikelsen var stor. Men man hade ändå gjort en bra turnering utefter sina förutsättningar. Nu var det bara att vända hem och fokusera på ligaspelet. En tredjeplats där innebar att klubben var tillbaka i Europa redan säsongen därpå, den gången i UEFA-cupen. Säsongen 1973/74 är inte Dynamos mest framgångsrika sejour i Europa.
2018 är Dynamo Dresden i en positiv trend. Klubbens kortsiktiga mål är att etablera sig i zweite Bundesliga. Det långsiktiga målet är att ta sig tillbaka ut i Europa.
Mer om klubbens historia här
Tack för att du läste.