Buffalo - Tampa Bay0 - 2
Bundesligakontraktet säkrat – enkel seger i Aachen
Nu är det alltså matematiskt klart. Eintracht Frankfurt gör Greuther Fürth sällskap i tyska fotbollens finrum nästa säsong. Detta efter en avslagen historia i Aachen, där Frankfurt långa stunder bara bevakade och sedan med några få kontringar och hörnor kunde avgöra matchen till sin fördel. Välförtjänt, om än inte så välspelat.
Första halvlek:
Att tro att det ska bli en enkel historia bara för att man som ligatvåa stöter på tabelljumbon är att förenkla saker väldigt mycket. I denna situation, där det kan bli aktuellt för Frankfurt att göra sig helt matematiskt klara för Bundesliga nästa år, så blir den oundvikliga frossan just oundviklig. Frågan är bara hur mycket Veh har lyckats jobba med sina spelare för att hålla dem någotsånär lugna inför uppgiften de ställs inför. Det är trots allt inget Greuther Fürth med en aldrig sinande förlorarkultur, utan ett Eintracht som de senaste två decennierna vandrat såväl upp, som ner, i seriesystemet men i slutändan alltid lyckats ta sig upp till toppen igen. Och så kommer det bli den här säsongen också oavsett om det sker idag, eller om en vecka, för det fattas ju bara en poäng. Och för Aachen så är en vinst här idag ett måste ifall de vill klara sig undan nedflyttning till Dritte Liga till nästa säsong.
Och det är inte alls samma vanliga frejdiga Eintrachtspel som vi möter de första tio minuterna av matchen. Utan Aachen, med det ändå väldigt bra laget sett till sin ligaplacering, styr spelet helt och hållet. Frankfurt ägnar sig åt att försvara och sparka undan och verkar, om inte chockade, så åtminstone lätt överraskade. Det är rimligt att anta att laget inte vill pressa framåt för hårt och så riskera att släppa in ett tidigt mål, men efter en kvart spelad så känns det som att Eintracht inte alls försöker spela sitt eget spel. Inget passningsspel är det de visar prov på heller. Det tar närmare sjutton minuter innan Frankfurt ens får sin första halvchans framåt. Detta medan Aachen skapar saker på löpande band.
Alex Meier, vem annars, får en chans att drämma dit bollen på volley i matchminut 25 och det är också den första riktiga farligheten som Frankfurt skapar på hela matchen. David Odonkor, den forne landslagsspelaren som numera spelar i Aachen, står dock i vägen och blockerar skottet. Och en minut senare står Idrissou offside när han får bollen spelad till sig och iskallt skjuter upp den i nättaket. Inget mål den gången heller, men helt klart en mer offensiv trend av Eintracht. Och denna offensiva trenden får också Aachen att spela sig igenom till en jättechans, som samme Odonkor spelar bort genom att hoppa över bollen.
De tre minuterna är dock undantaget för denna halvlek som, bortsett från lite flängande från Aachens målvakt Waterman vid ett par tillfällen, är ungefär så avslagen som en match överhuvudtaget kan bli. Inga spänningsmoment och ett Aachen som har fördelen i bollinnehav, men aldrig lyckas komma till några vettiga avslut. Watermans flängande blir dock för mycket i halvlekens sista minut när han och Idrissou båda bråkar om bollen i en nicksituation efter en hörna. Waterman förlorar bollen till Idrissou som sen kan sparka in bollen till Aachens förtret! SGE-fansen blir tyvärr så glada att de slänger in bengaler på planen, något som är långt ifrån okej. Reprimander för detta är att vänta, och det känns så onödigt på många sätt.
Andra halvlek:
En misstänkt handssituation inleder den andra halvleken där Olajengbesi tar den med handen och Idrissou tycker det ska vara straff. Domaren blåser dock inte straff. I anfallet efteråt får dock Idrissou göra mål igen, när han lägger bollen till höger om Waterman på volley. Detta alltså bara två minuter in i andra halvleken.
En halvlek som börjar med ett Frankfurt som ser pånyttfött ut också. Det pressas betydligt mer offensivt och skapas några lägen. Kanske är det ligaledningen som jagas av SGE, som vid en tremålsseger tar över den från de redan Bundesligaklara Fürth. Men Aachen vill såklart visa att de inte gett upp kampen än och den ilsnabbe Odonkor (som verkar vara överallt dagen till ära) får en chans på en riktigt fin kontringslöpning som han dock inte kan förvalta.
Men annars är det mest Eintracht. Idrissou lurar alltid offensivt med sina löpningar, Meier får ett läge på volley och även Köhler är nära på att dundra in ett skott från 30 meter i krysset, men lyckas inte hålla bollen nere ordenligt. Den där sista millimetern fattas för att det ska bli en tremålsledning för Eintracht. Den sista halvtimmen går dock mer i Aachens favör. Det är tydligt att de i alla fall försöker göra något av den här matchen, även om det är sent påkommet med två mål upp och bara 30 minuter kvar. Några riktiga farligheter skapas inte heller, utan de dueller som dyker upp är nickdueller och där är Eintracht flera huvuden längre.
Och i matchminut 71’ så kommer det som punkterar matchen helt. Ett självmål i en Frankfurtkontring. Kittel springer upp offensivt tillsammans med Köhler och spelar bollen på Olajengbesi som bröstar in bollen i eget mål, till en chanslös Watermans förtret. Det fortsätter också i samma takt, Aachen försöker pressa och Eintracht spelar av matchen med ett leende på läpparna och livsfarliga kontringar. Meier, innan han i den 86:e minuten blir utbytt får ännu ett gyllene läge att dryga på ledningen, men missar målet. Nära det artonde målet för säsongen.
När slutsignalen går så ser man lättnaden och glädjen hos Eintrachtspelarna. De är nu klara för Bundesliga igen. Efter en riktigt bra säsong raktigenom och ett lag som är alldels för bra och namnkunnigt för Zweite, så är det alltså dags för finrummet igen. För oss på redaktionen är det såklart riktigt skönt att se att det blev såhär igen, för vår åsikt är ju att laget hör hemma i högstaligan. Och det är bara att hoppas på att fansen ikväll kan sköta sig i Aachen utan några större skandaler. Spelmässigt har laget dock förtjänat denna platsen helt och hållet. Det är säkert.
Gula kort:
Aachen: 12’ Stiepermann, 45’ Streit, 83’ Falkenberg
Eintracht: 43’ Köhler, 87’ Butscher
Startuppställningar & byten:
Eintracht: Nikolov - Butscher, Schildenfeld, Anderson, Jung - Lehmann, Rode (76’ Matmour) - Köhler, Meier (86’ Caio), Kittel – Idrissou (88’ Hoffer)
Aachen: Waterman - Achenbach, Feisthammel, Olajengbesi, Falkenberg - Demai – Uludag (65’ Radu), Hadouir (54’ Auer), Streit (77’ Marquet), Odonkor – Stiepermann
Publik: 27 942
Domare: Michael Weiner
