En ny ryggrad ska ta form – vilka kommer utgöra den?
Sommarens första nyförvärv är i hamn och ytterligare spelare väntas ansluta vad det lider då en ny ryggrad ska ta form. Men vilka kommer utgöra den?
Efter att ha gjort en bredare sammanfattning av vad som hänt i Hamburg sedan säsongsavslutningen har det nu blivit dags att blicka framåt.
Som jag nämnde i den föregående artikeln kommer truppen genomgå en ordentlig restaurering under sommaren där den nytillträdde tränaren Daniel Thioune kommer sätta sin prägel på laget. Glädjande nyheter är att han lyckats övertala Jeremy Dudziak om att stanna kvar i Hamburg, trots rykten om att Wolfsburg är intresserade av hans tjänster. Så förmodligen kommer mittfältaren spela en viktig roll även nästa säsong.
En annan som väntas agera nyckelspelare är Sonny Kittel. Vår nummer tio stod för en magnifik höstsäsong där han var en av ligans bästa spelare, men efter årsskiftet gick det desto tyngre och under våren var det ytterst sällan han kom upp i sin fulla kapacitet. Trots det kammade han hem den interna skytteligan med sina elva fullträffar och det är fullt förståeligt att Thioune vill använda 27-åringen som en pelare i det nya lagbygget.
Utöver Dudziak och Kittel är det just nu desto mer oklart vilka av de nuvarande spelarna i truppen som Thioune anser vara viktiga. Troligtvis Tim Leibold, men det kommer nog krävas mer än ett par samtal för att hålla kvar honom i Hamburg. Speciellt efter att han och hans sambo nyligen gick skilda vägar.
Gjasula första pusselbiten i ryggraden?
Något det talats flitigt om de senaste veckorna är att en ny ryggrad ska ta form. Detta innebär att en eller två nya mittbackar, en ny defensiv mittfältare samt en ny anfallare ska värvas in. Dessa tre eller fyra spelarna kommer tillsammans med Dudziak och Kittel vara de viktigaste komponenterna som ska forma en pålitlig och slagkraftig stomme i laget. Den stora frågan är bara vilka spelare det blir som ansluter.
Sommarens första övergång blev officiell mitt under min skrivprocess. Spelaren det handlar om är Klaus Gjasula – som passande nog är en defensiv mittfältare. Gjasulas kontrakt med Paderborn löpte ut efter säsongen och är därmed en billig lösning. Om tanken är att han ska vara en del av stommen är inte uttalat, men i egenskap av 30-åring har han åtminstone värdefull rutin. Dessutom slog han nyligen rekord i flest antal gula kort under en och samma säsong i Bundesliga, då han varnades vid inte mindre än 17 tillfällen under föregående säsong. Med andra ord är det ett riktigt rivjärn som ansluter.
Zweikampfstark. Beidfüßig. Flexibel. Erfahren. ?? #nurderHSV #Neuzugang pic.twitter.com/gCMUEQk2fO
— Hamburger SV (@HSV) July 15, 2020
Två andra mittfältare det talats om är Holstein Kiels Jae-sung Lee och österrikaren Peter Michorl, som tillhörs LASK. Båda är dock kontrakterade till 2021 och kommer således kosta en slant att lösa från sina avtal. Dessutom finns det fler intressenter än bara HSV, vilket innebär att prislapparna lätt kan trissas upp.
Drömmen om Robin Knoche
I mina ögon är minst en ny mittback samt en ny anfallare av desto större prioritet. Under den gångna säsongen verkade spelarna vilja slå rekord i antal sumpade målchanser och försvarsspelet fick det emellanåt att börja växa gråa hårstrån på hjässan. Speciellt efter det ofrivilliga uppehållet där man hade som ovana att släppte in avgörande mål under slutsekunderna.
Robin Knoche är drömmen när det kommer till defensiven. Mittbacken är inte mer än 28 år gammal och har närapå 200 framträdanden i Bundesliga på sin meritlista. Att Wolfsburg valde att inte förlänga med sin trotjänare kom som en stor överraskning för mig, även om hans plats i startelvan inte längre var cementerad.
Robin Knoche (i mitten) från när han och hans Wolfsburg gästade Malmö.
Det hade den defintivt varit i HSV där han blivit den naturlige ledaren bakåt i banan. Förutom att lyckas övertala honom om att byta ner sig till en klubb i andraligan är hans löneanspråk troligtvis ett hinder. Max 600 000 euro är vad HSV numera är villiga att erbjuda sina nya spelare i årslön, vilket är en rejäl sänkning jämfört med tidigare. Till exempel inkasserar Bobby Wood fortfarande strax över två miljoner euro per år.
Billigare alternativ till Knoche – som det finns rykten kring – är Moritz Heyer och Lasse Sobiech. Den förstnämnda tillhör VfL Osnabrück och hans koppling till HSV är naturlig efter att Thioune blev klar som ny tränare. 25-åringen hanterar förutom att spela mittback även att agera ytterback samt defensiv mittfältare.
Sobiech är ett välbekant namn i Hamburg och har ett förflutet i HSV även om det är i St. Pauli han betraktas som en kultfigur. 2013 lämnade han Borussia Dortmund för spel i HSV, men det gick inget vidare och redan efter ett år skeppades han vidare till de bruna kvarteren i Hamburg – som givetvis tog emot honom med öppna armar. Jag tror inte där är någon vars hjärta bankar för antingen HSV eller St. Pauli som önskar se honom tillbaka på Volksparkstadion.
Kungen av andraligan blir vår frälsare?
Lukas Hinterseer visade sig vara något av en bluff. När han förra sommaren hämtades in från ligakonkurrenten VfL Bochum hade han en strålande säsong bakom sig med 18 mål och nio framspelningar. Bara hälften så många mål kom han upp i under den gångna säsongen, men hade kunnat blivit bra många fler om han bara haft skärpan i sina avslut. Jag vet inte hur många gånger han lyckades bränna hundraprocentiga målchanser, men det fanns en god anledning till att Joel Pohjanpalo hämtades in från Leverkusen.
29-åringen lär få sina chanser även nästa säsong, men kommer få en konkurrent om startplatsen längst fram i banan.
Fyra tänkbara alternativ har blivit till tre efter att Hendrik Weydandt nyligen valde att skriva på ett nytt treårskontrakt med Hannover 96. Återstående spelare som det spekuleras om är Manuel Schäffler, Christian Gytkjaer och Simon Terodde.
Får jag välja en av dem är mitt val enkelt. Terodde är kungen av andraligan när det kommer till att göra mål och är också den spelaren som hittat nätet där flest gånger. Något lustigt är att han alltid levererar i andraligan, men har inte det som krävs för att lyckas i Bundesliga. Han är helt enkelt för bra för ”Zweite” men för dålig för Bundesliga.
Speltiden i Köln var knapp under den gångna säsongen och rimligtvis borde han vara sugen på att spela en viktigare roll – vilket han garanterat hade gjort i HSV. Med bara ett år kvar på kontraktet vore han inte omöjlig att lösa, men då får det nog tummas på löneregeln då Terodde troligtvis kräver mer än 600 000 euro per år för att spruta in mål för ”die Rothosen”.
I så fall är Schäffler ett mer realistiskt val, som trots att han representerar degraderade Wehen Wiesbaden mäktade med 19 fullträffar. Inte kommer han följa ner till tredjeligan, utan det är bara en tidsfråga innan han tackar för sig och förutom HSV är det hans gamla klubb Holstein Kiel som sägs vara intresserade. Kontraktet med Wiesbaden sträcker sig till 2021, så någon större slant ska man inte behöva hosta upp för hans tjänster.
Slutligen har vi dansken Gytkjaer, som är det minst troliga valet av dem tre. Nordsjälland, Rosenborg och 1860 München är några av klubbarna på hans CV, men sedan tre år tillbaka är det i Lech Poznan han håller till – som ju under gårdagen gjorde klart med Mikael Ishak. Ett tecken på att Gytkjaers utgående kontrakt inte kommer förlängas? Jag skulle anta det.
Läser man dansk media verkar det som att anfallaren hoppas på ett lukrativt kontrakt utanför Polen, och att det inte nödvändigtvis behöver vara i en större liga. Läser man mellan raderna är han på jakt efter pengar och då är inte HSV rätt klubb att vända sig till, så jag tror redan nu vi kan avskriva honom som en kandidat.
Fullt fokus på Knoche och Terodde
För att summera upp det hela ser jag gärna att både Knoche och Terodde ansluter. Mittfältet tycker jag ändå ser helt okej ut och i mina ögon förtjänar David Kinsombi en ärlig chans under Thiounes ledning. Jag är säker på att han har mer att ge än vi fick se under den gångna säsongen, där han sannerligen blandade och gav utan att hitta helt rätt. Så om Gjasula blir den enda defensiva mittfältaren som förstärker är jag okej med det.
Fler namn kommer garanterat dyka upp under sommaren. Jonas Boldt verkar tack och lov föredra att jobba bakom reportrarnas ryggar, till skillnad från hans föregångare som hade en tendens att prata vitt och brett om potentiella övergångar. Jag har fullt förtroende för den gänglige mannen – som inte kan lastas för att vi misslyckades ta steget upp – och jag är säker på att han tillsammans med sportchef Michael Mutzel kommer hitta många spännande spelare.
