Frankfurt - Chelsea1 - 1
Fortsatta mirakel när Eintracht kryssade med Chelsea
Bra match, bästa stämningen i Europa. Men hur gick allt till?
Hej! Skandalskapare Falk aqui med matchrapporten från den saliga matchen på Waldstadion. Ni tror ni är redo. Pah.
Det var i all sin flärd en mycket angenäm upplevelse, ännu en gång, att se Frankfurt live. Det gjordes inte värre av att det var en semifinal i Europa League, klubbens största match på 39 år i Europa. Värre gjordes det inte heller av att matchen slutade 1-1 och att vi har en stor chans att faktiskt gå vidare mot självaste Chelsea, Roman Abramovitjs långsamt havererande lyxjakt.
De tre spanska domarna, upphängda i snaror från ribban på målet framför Nordwesttribune, med blod droppandes ur deras mungipor. Det är vad jag kommer besudla mig själv till ikväll.
Chelsea är bra. Trots deras problem på och utanför planen är det ett mycket skickligt fotbollslag med sanslöst hög nivå av individuell kvalitet. Men det är exakt bara det de är. Sarri har inte lyckats skapa ett lag av dessa individer ännu och det syns. Man klarade bara 1-1 mot ett tröttkört och sönderskjutet Frankfurt, ett lag man på pappret borde rulla över. Självklart hade fansen en roll att spela, som alltid på Waldstadion, vilket visas av att vi är obesegrade på hemmaplan i Europasammanhang på de senaste 14 åren.
Bortalaget vilade Hazard och startade Willian istället. Det var ett lite oväntat drag då Frankfurt hade en klar och effektiv plan för hur man skulle hantera den, i min bok, synnerligen överskattade belgaren. Det var ett smart val av Sarri då Willian skapade problem för Hinti och Abraham. När Hazard sedan byttes in blev han snabbt nedtystad. Om Real värvar Hazard borde kanske Barcelona värva in David Abraham? För att han verkade kunna göra vad diverse Premier League-försvarare inte kunde.
Kanté och Pedro var eviga oroshärdar för Frankfurt. Båda hade mycket boll och snurrade runt kring Frankfurts box. Det var som sagt ett mycket bra lag som kom till Waldstadion. Frankfurts slutkörda mittfält lyckades emellertid skapa chanser mot detta relativt fräscha Chelsea. Jovic gjorde målet som skickade Nostradamus till Mainestrand, Kostic skapade mer än Chelski hade velat och när det dök upp lösa bollar på mittplan var Rode och Gelson där. Tyvärr lyckades man inte hålla ledningen till paus, utan Chelsea kvitterade strax innan genom en avig Pedro.
En dunderfin tillställning som slutade 1-1. Det var så man fick sätta sig ner efter Jovic mål, för att liksom fatta vad som hade hänt. Vi gjorde alltså mål i en semifinal mot Chelsea. Vad har vi ens gjort?
Nu är det dags för en omgruppering. Leverkusen står för dörren på söndag och den är en måstematch i jakten på Champions League. Sen slår vi till med en tysk invasion av London på torsdag. Bra så.
PS: Hoppas Giroud hittar ut ur Hinteregger tvättkorg. Fantastisk spelare, synd om han försvinner för gott.