Hütter går i sidled, Frankfurt riskerar att gå tillbaka
Ett moment 22, men med fokus på rätt saker kan det lösa sig väl.
Det känns på ett sätt ganska meningslöst, hela denna cirkusen. Det är ett förbannat moment 22. Frankfurt behöver komma någonstans och bli en stabil spelare i nära-toppen för att kunna bygga ett projekt med en tränare som ser en reell framtid, men vi behöver långsiktigt arbete för att komma dit i första början , vilket raseras åter- och återigen eftersom vi inte är en klubb som varit i toppen länge nog. När vi är nära att närma oss har vi nu, två gånger på raken, stött på äregirighet och underliga beslut. Men jag förstår Hütter bättre än jag förstod Kovac, trots att Kovac tog klivet uppåt på stegen.
Det kanske har att göra med åldern. Jag är tre år äldre, lite lugnare och är mindre resentimentsdriven i mitt tankesätt. Kanske ser jag vad Hütter gjort som någonting makalöst som jag aldrig kommer glömma, någonting man inte såg i Kovac prestation när han sa att han skulle lämna (vilket förändrades i och med cupsegern, såklart). Kanske har det bara att göra med att ingenting i denna fotbollsvärld känns som att det egentligen betyder någonting, men låt mig inte vara cynisk utan straff.
Faktum är att Adi Hütter kommer lämna klubben för Borussia Mönchengladbach. Det suger. På riktigt. och denna gång behöver vi kanske börja om på nytt på riktigt. Visst, truppen är yngre än när Kovac stack och visst är värdet i spelarna högre nu än då. men då hade vi en motiverad Bobic, en ännu intresserad Bruno Hübner och supportrar på läktarna. Nu står vi med Ben Manga och.......... ja? Men, låt oss vända på steken och se uppsidan. Vi kommer med största sannolikhet spela i Champions League, Fredi Bobic kommer misslyckas i Hertha, Hütter kommer maximalt nå den höjd han nått med Frankfurt i Gladbach och våra framsteg i ligan denna säsong kommer kunna locka en tränare med ett kanske ännu högre tak och då med en än större budget.
Det viktiga nu är att hitta rätt person istället för Bobic. Vi behöver motivation och driv, långsiktighet och utvecklingspotential. Därefter kan vi blicka mot tränarposten. Vår framgång sedan 2015 har mer handlat om rätt rekryteringar än vad dessa rekryteringar faktiskt gjort. Tar vi rätt beslut på marknaden ligger världen ännu vid våra fötter, men börjar vi tänka kortsiktigt så riskerar denna topp att bli den sista på länge. Ben Manga är en fantastisk rekrytering till hans nya position, men vi behöver fler sådana och eventuellt utveckla vårt nätverk av scouter än mer. Klubben håller på att uppdatera sina tekniska anläggningar, vilket gör möjligheten för mer teknisk och statistisk analys tillgänglig för nästa generation av scouter, tränare och spelarutvecklare. Ben Manga är perfekt som koordinator, men vi behöver hitta rätt person bredvid som kan fatta rätt långsiktiga beslut för klubbens fortsatta överlevnad i den sfär den befinner sig i.
Sedan kan vi fokusera på tränarvalet. Jag tänker spontant att Gerard Seoane i Young Boys Bern vore intressant och toppen för klubben, men ser även en framtid för en tränartyyp som Domenico Tedesco eller Tim Walter. Ralf Rangnick ger ett överhängande positivt netto om man ser till vad han gör för en klubb. Men vi vill inte skapa en antagonism mellan tränare och ultras, vilket är exakt vad det skulle leda till. Jogi Löw vore ett intressant val och om man fokuserar på vad han gjorde innan 2018 kan jag förstå attraktionen i valet. Drömvalet? Om Jürgen Klopp fick för sig att han ville ha en utmaning. Men det är en riktig önskedröm.
Situationen suger, men vi måste fokusera på rätt saker. Nå Champions League, hitta Bobic ersättare och leta sedan efter en långsiktig lösning på tränarposten, bara då kan vi förlänga denna tid bland molnen och kanske nå än högtflygande höjder.
