I blame Frau Fortuna
Tänk om det gick att muta turen. Det skulle hjälpa ganska många. Jag vet inte om vår tur är slut.
Vad är det som har hänt? Det känns som den mest elementära frågan som ställas kan i dagens läge. Hur gick vi från att vara årets överraskning till att börja vårsäsongen som vi slutade förra vårsäsongen? Hur gick vi från att slåss om Champions League till att slåss för vår form och för vår auktoritet i vår hemmaborg? Vad är vi för lag om vi inte är starka hemma, vad är Eintracht om det inte är starkt i Frankfurt?
Hela säsongen har varit en förvåning, någon stans kanske en bluff, men vi har konstant letat efter vår identitet i en ny liga, trots att ligan egentligen är densamma. Ett nytt Eintracht med en ny coach, med ett nytt lag och en ny stab i en nygammal arena med nygammal passion från fansen.
Jag hade oturen att igår samtala med en mycket underlig ung herre på Twitter som ansåg att Kovac skulle lämna klubben. Jag undrade, hur kan en människa vara så dum och otacksam? Han ansåg att eftersom vi har förlorat två raka hemmamatcher mot lag som kanske hör hemma i botten bör Kovac dra. Jag vet inte var han hade glömt sin hjärnstam, men jag ber till Alex Meier för att han ska finna den.
Dagens situation är inte alls Kovac fel. Han försöker. Med tanke på våra skador ställde han om till en backlinje på fyra, istället för tre. Det är inte hans fel att vi har ett vandrande skämt med löjligt hår i mittlåset, inte hans fel att Jesus Kristus Vallejo är skadad, inte hans fel att Marco Russ fick cancer, inte hans fel att densamme inte är tillbaka ännu, inte hans fel att Abraham blev avstängd. Allt handlar om tillfälligheter, otur.
Tur är att vi hade en bra höst. Tur är att vi har Kovac, ty utan Kroatens briljans och örnblick hade vi varit illa ute. Vår trupp utan Kovac hade varit i botten, så tunn är den. Men Kovac har den där Sir Alex-förmågan att göra egentligen mediokra spelare riktigt riktigt bra.
Don't blame Kovac, blame Frau Fortuna.