VfB Stuttgart - Frankfurt
Inför VfB Stuttgart- SGE
Falkderbyts Rückspiel blir en intressant tillställning mellan ett starkt hemmalag och ett starkt bortalag.
Nu du, Gubbjävel. Nu ska du bli örngott. I sin införartikel skrev min kära far om hur han tappat hoppet, om hur hans äldsta son är honom förlorad, åtinstone vad gäller tysk fotboll. Engelsk fotboll kommer alltid ligga mig långt från hjärtat, men Arsenal desto närmre. Jag har goda minnen från Bergkamp när jag var blott ett par år gammal. Arsenal som fotbollsklubb kommer jag alltid hålla kär, oavsett förlouster, titlar eller vinster. Men Stuttgart, nähedu.
Det var ditt misstag, kära far. Det var du som ledde mig in på tysk fotboll utan att ge mig en destination.Det är en värld full av lockelser. Gäckande klubbar lurar kring varje hörn och för en ung, passionshungrig och trött Gooner släpptes jag loss i en teutonisk värld där fysikens lagar var uppgjorda av galna varelser. Ack. Ack. Men jag hittade hem. Till slut. Jag fann min Alessandro Marcello, min Frans Brüggen, mitt Eintracht.
Vendetta. Handlar det inte alls om. Vi vann hemmamötet mot Stuttgart, denna match som för mig är så het, så infekterad, så kvasi-intressant. Sebastien Haller cyklade in 2-1 i 94:e på ett vis jag inte trodde gudar kunde. Klippet ger mig än idag gåshud. Att bevittna fotbollshistoria är alltid ett privilegium. Det enda jag minns från den kvällen var att jag plötsligt befann mig femton meter bort från platsen jag suttit när frisparken slagits. Hur jag hamnade i köket, det vet jag ej.
Men nu är det en annan tid. Jag kan ibland njuta av nostalgi, men det finns en stor risk i att förlita sig på tradition och minnen, man glömmer nutidens förgänglighet. Vi ställer upp mot ett ovanligt uppstyltat Stuttgart som faktiskt tagit fart under Taufun Korkut, kanske den mest oväntade av alla succéer. Korkut har lyckats med det han dock brukar vara ganaks duglig på. Han har lyckats rädda dem undan ett dropp. Han har fått dem att tro på sig själva och på sin egen virtú.
Mario Gomez har lite grann givit Stuttgart den boost som man hoppats och det är ganska kul att titta på VfL igen. En match på Mercedes-Benz Arena är aldrig enkelt bör även medges. Stuttgart var länge obesegrade på hemmaplan, men en snöplig förlust hemma mot bayern förändrade det. Eintracht kommer dit med en nyligen bruten bortatrend, men med formen på topp. EN underlig tillställning kan det bli. Hur kommer Eintracht ta sig an hjärnspökena som finns kvar från Augsburg? Hur kommer man klara av trycket från Cannstatter Kurve?
Det senare lär inte bli några problem. Cannstatter Kurve är högljudda, men ingenting emot Nordwesttribune när det vankas måndagsmatch. Då visslas det. Hjärnspöken? HA! Kovac skrattar dem i deras vita ansikten.
Vi lär spela en 3-5-2 med Wolf bakom Haller och Rebic. Det känns underligt att se Gacinovic utanför startelvan och han kan faktiskt få hoppa in i Boatengs frånvaro, någonting som i sin tur kan bli en akilleshäl för oss. Även om Mijat haft en ganska magisk säsong så hyser han ej Boatengs utomordentliga lugn med och utan boll. Där kan vi få problem.
Det var evinnerligt kul att se en backlinje med Abraham i spetsen igen mot RB. Mot Stuttgart tror jag vi kan vänta oss en hållen nolla. Våra defensiva kuggar är i superform, så är även vår offensiv. Vi ska bara få allt att klaffa.
So spielen wir:
Hradecky- Salcedo, Abraham, Falette- Da Costa, Gacinovic, Mascarell, Chandler- Wolf- Haller, Rebic
So spielen sie:
Zieler - Beck, Baumgartl, Pavard, Insua - Badstuber - Ascacibar - Gentner, Er. Thommy - Ginczek, Gomez
