Edmonton - Nashville4 - 2
Inte så dystert i Frankfurt trots två raka förluster
Trots förlusten igår mot ett tre storlekar för stort München så måste det slås fast att gropen kunde varit långt djupare. Låt oss titta på varför det faktiskt ser bättre ut än man kan ana när man tittar på tabellen:
Spelet igår är en stor faktor till varför jag känner hopp om framtiden. Visst såg man att Bayern var alldeles för bra när de byggde upp sitt spel från grunden. Den trygghet de har i kantspelet, och med en Mandzukic som kan trolla fram mål från vilket läge som helst, och även försvaret som är bombsäkert i majoriteten av gångerna. Det var föga förvånande att Bayern till slut åkte från Waldstadion med tre poäng. Men det ska sägas att målet som avgjorde matchen igår kom efter osäkert agerande av Oczipka, där han som så ofta gick framåt och försökte skapa offensiv. När Rode då skulle täcka upp två Bayernspelare så gick det inte längre. Fram tills dess såg försvaret säkert ut, och jag imponerades stort av Schröck på högerbacksplats. Hänsynslös och lite för aggressiv mot Ribéry stundtals, men samma respektlöshet gjorde att Ribéry inte fick den match han ville och stora stunder var väldigt osynlig.
Dessutom imponerade Flum på mig med sitt säkra och framförallt städade spel. Han tog redan ett stort steg framåt från sitt långa stunder osäkra spel från premiärmatchen. Och när vi ändå talar om den andra matchen, så vad han kommer kunna prestera tillsammans med Schwegler under säsongen är spännande. Att Rode fick agera mer offensivt på pappret tror jag inte betyder något, utan han ska nog även i framtiden ses som en defensiv mittfältare, och Alex Meier den släpande forwarden och inte strikern han beordrades vara i dag. Vidare så visade Trapp varför han varit ett av de största utropstecknena för Frankfurt förra säsongen genom flertalet viktiga räddningar.
Från EFCs (Eintrachts Fan Clubs) sida lät det efter matchen som att Frankfurt var en bra domarinsats från poäng, och även om ögonen kanske ser situationer inte helt opartiskt alla gånger så ska inte förlusten igår skyllas på Peter Gagelmann. Heller inte på lagets prestation, som var så hedersvärd den blir efter att ha blivit utspelade efter noter i premiärmatchen. Visst hade väl Meiers nickmål i slutet på första halvlek lika gärna kunnat räknas, och i slutet så visade Frankfurt att de är kapabla att till och med sätta ett lag som Bayern under press. Men lika talande som faktumet att de lyckades pressa, är även faktumet att de inte lyckades göra mål. Sett till helheten så förtjänade inte Frankfurt några poäng, för att de helt enkelt var för tama i offensiven. Men det leder oss också till nästa anledning till att framtiden är lite ljusare, trots att vi går mot mörkare tider.
Václav Kadlec. De andra värvningarna som Eintracht gjort den här säsongen är uteslutande från andra tyska klubbar. Här kommer ett nyförvärv från Sparta Prag, de tjeckiska vicemästarna. En ung och lovande (ja, på riktigt då, inte på det svenska sättet) forward som kan det där med att krångla in bollen i mål på de märkligaste sätt. Och dessutom en spelare som inte spelat mot tyska lag tidigare. I dagens fotbollsvärld är det såklart fel att prata om okända spelartyper och överraskningsmoment, Kadlec är långt ifrån okänd och även Hoffenheim var tydligen intresserade av spelaren. Men nu har han skrivit på ett fyraårskontrakt med Frankfurt, och kommer vara tillgänglig per omgående. Ifall han lyckas spela sig in i truppen tillräckligt för att delta i första mötet med Karabakh är extremt tveksamt. Men nästa omgång Bundesliga ska han åtminstone kunna sitta på bänken och delta i lagets träningar under veckan.
Att låtsas om att en enda spelare skulle kunna frälsa en trupp är naivt bortom all räddning egentligen. Därför måste det poängteras att Kadlecs framgång inte är avgörande för för Frankfurts framgång härnäst. Inte ensamt avgörande i alla fall. Men faktum är att Lakic som enda renodlad anfallare inte är Bundesligaklass alls. Då kan försvar och mittfält kämpa hur bra de vill. Kadlec har nämligen potentialen att bli den målskytt som kan ge Frankfurt det de saknat mest under våren och hittills under försäsongen. Nämligen enkla mål. Måste man som lag alltid kämpa hårt för att få in bollen kommer den energin till slut bli avgörande. Det är, enligt mig, en av huvudanledningarna till att Frankfurt inte orkade hålla samma nivå i våras, som första hösten i Bundesliga.
Framtida motstånd är sista faktorn som talar för Frankfurt. Visserligen har de EL-matcherna mot Karabakh kvar, och likaså en match mot Dortmund som imponerade i första matchen framför sig. Efter det är dock båda fjolårsgiganterna avklarade, och även nästa Bundesligamotståndet och tillika nykomlingarna Braunschweig avklarade. Sen kan säsongen börja på riktigt. Det kanske låter som bortförklaringar, men efter den katastrofstarten mot Berlin måste man som supporter leta efter halmstrån. Att möta Dortmund, Bayern och nykomlingar är i mina ögon lite av specialfall och att göra det de första fyra omgångarna i Bundesliga är mycket svårt. Jag tror att vi snart kommer märka vad laget går för, om inte annat redan mot Karabakh på torsdag! Dessutom verkar Veh ha tänkt klart gällande taktiskt spel, och föredra en ensam renodlad forward istället för två, som de misslyckades med i första omgången.
Så om man ser till den möjlighet som finns där, så ser det inte helt mörkt ut. Än finns det hopp för Frankfurt att vända på detta, och lyckas med ännu en framgångsrik säsong. Först ut som utmaning är alltså Playoff till Europa League. Och där är det vinst som gäller, oavsett som Karabakh spelade ut Gefle i två raka matcher, och trots att matchen spelas i Baku, Azerbajdzjan.
