Riederwalder Sterne - Vorstandssprecher Axel Hellmann
Nästa att profileras är språkröret för direktörsrådet- Axel Hellmann, ett stjärnskott inom föreningen.
Under de senaste åren, när vi pratat om Eintrachts framsteg på planen har mycket attribuerats till den man som har haft en raketkarriär inom Eintracht Frankfurt - Axel Hellmann. Hans framsteg har varit utmärkta och har varit en stor del i att det Frankfurt som fanns för 10 år sedan inte bara har utvecklats på planen, utan även utanför.
Som en representant för klubbens direktörsråd är han språkröret, Caesars Cicero, den som säger vad de vill att han ska säga. Eller det är i alla fall vad man kan tro. men Axel Hellmann har en utmärkt frihet i sitt arbete. Han är talesperson å ena sidan för klubbdirektörerna, men också talesperson för hela klubben å andra sidan. Men detta är en tämligen ny roll för den gode Frankfurtern. Innan var han marknadsansvarig i klubbens direktörsråd och det var där han gjorde både han själv och Eintracht Frankfurt till ett namn att räkna med.
Hellmann har under hela sitt liv stått vid Eintrachts sida. Han har upplevt upp- och nedgångar, fantastiska höjder och titlar, men också bedrövliga sbviter utan vinster och tid i 2. Bundesliga. Men genomgående, i både väder och vind, har känslan kring klubben varit. Den har bestått och kommer alltid att bestå. Hellmann har upplevt detta, känt det och nu även kultiverat det. I en intervju med Frankfurter Neue Presse från 2018 pratar han om sin roll tämligen utförligt.
För det första har han varit medlem i klubben sedan 1974. Men under sina första år som medlem spela han eller såg han inte på fotboll, ty han gillade det ej. Istället handlade det om volleyboll och basket för den unge Axel. Eintracht, en klubb med många olika grenar än idag, var även då den självklara klubben för sporttillhörighet i området och för en grabb som föddes i staden var det självklart att han skulle spela och engagera sig i Eintracht. hans första match var 1979, mot Kaiserslautern och då blev han totalt begeistrad av allt klubben hade att erbjuda. Under de närmaste åren skulle han finnas på G-Block på Waldstadion, mitt bland de mest trogna fansen, och var, vad man idag skulle kalla för, en del av den dåtida ultraskulturen. Detta vore en sanning med en modifikation visserligen, då det inte fanns någon organiserad ultraskultur i Frankfurt förrän slutet på 1990-talet.
Med en utbildning i juridik i fickan hamnade han således till slut i Eintrachts styrelse och blev snart ansvarig för marknadsföringsfrågor i direktörsrådet. Detta innefattade allt mellan mediabevakning till försäljning av fanartiklar. Detta gjorde han väl. men han insåg snart att hans jobb mer skulle komma att handla om att kultivera supporterupplevelsen i Frankfurt, göra det till någonting man kan marknadsföra, sedan kvantitera den och tjäna pengar på den. Antingen genom turister eller genom att utländska fans köper fanartiklar eller dylikt, eller bara tittar på matcher på tv. Få varf bättre rustade än honom, som en tidig del av Eintrachts fankultur visste han exakt vad det handlade om och var redan då uppskattad bland supportrar.
Det är ingenting emot hur det är nu dock. Hellmanns kunskap inom marknadsföring har betytt massvis för Eintracht Frankfurt. Att marknadsföra sig som en bastion av hopp i en trött värld är genialt och Eintrachts alla protester för inklusion och mångfald i de värsta av kriser är inte bara fantastiska aktioner ur ett humanistiskt perspektiv, utan även schystt för allmänhetens bild av vad Eintracht Frankfurt är för en klubb. Det nya språkröret för direktörsrådet, Axel Hellmann, är ett stjärnskott att räkna med i Eintrachts värld. Han är omtyckt av alla, har stenkoll på det mesta och ser till att alltid vara steget före alla andra. Hårt jobbande människa vid Eintrachts roder. Ja, jag hoppar i optimistjollen ännu en gång.
