Ungrarens korta vals
Husztis korta dans am Main
När Frankfurts sista vår under Armin Veh startade låg man okej till i tabellen. Det fanns ingenting som pekade mot nedflyttningsstrid och inte heller någonting som kunde visa fansen att det fanns hopp för framtiden. Under samma vinter gjorde samma klubb två värvningar, två spelare togs in och båda skulle komma att bli viktiga i klubbens oväntade framsteg säsongen efter.
Medan Marco Fabian direkt blev en publikfavorit, sin mediokra begynnelseform till trots, så blev den andra spelaren- den Ungerska ikonen Szabolcs Huszti- inte detsamma. Faktiskt verkade det som om många såg denna värvning som någonting av ett panikköp. Huszti plockades in från Kina, en liga som just börjat bli känd för att hamra in löjliga värvningar för sanslöst ovärda pengar. Men Szabi Huszti i Eintracht Frankfurt var ett faktum.
Under en hemsk vår så stod han stilla, denna nya nummer åtta. Många ansåg att hans ben var som en färskpressad apelsin. Juicen? Den fanns kvar i Kina, om ens där. Kanske var han slut som fotbollsspelare redan när han stack från Hannover, där han spelat mellan 2006 och 2009, samt mellan 2012 och 2014.
Jag minns väl att Huszti var en personlig favorit redan under första sejouren i Hannover. Det ungerska laget mellan 2007 och 2011 som Sverige alltid hade problem mot, det gäckade. Spelare som Balasz Dzsudzsak (copypaste på stavningen), Tamas Priskin och Szabolcz Huszti var spännande själar från ett land med enorm fotbollstradition och fascinationen fanns sannerligen där, åtminstone från min sida.
Kovac tog över, Huszti presterade ännu mediokert. Men! Så kom Omar Mascarell. Så kom Niko Kovac första hela säsong och nu tog den ungerska liraren fart. Tillsammans med den mer defensive Mascarell och en mer offensiv Marco Fabian spelade han in sig i fansens hjärtan. Hans hela insats under hösten 2016 skulle komma att sammanfattas genom hans insats mot Thomas Tuchels Borussia Dortmund, en klubb som genomgått en del förändring men som ännu var en sjuhelsikes anfallskraft med Reus, Aubameyang, Dembele med flera.
Mascarell och Huszti styrde den matchen. Genom att jobba tillsammans, slita som vargar, lyckades vi ha 0-0 i paus. Sen, direkt efter pausen, fick Szabolcs Huszti ett läge. Läget var egentligen bara OK. Men hans underskattade högerfot och känsla för rum gjorde denna halvchans till ett mål man sällan skulle kunna glömma. Ungraren såg utrymmet, tryckte sig in i det personalvakuum som bildats, fick bollen från Timmy Chandler och smällde till på direkten. Den runda tingesten flög upp i nätmaskorna bakom Bürki. Nordwesttribune exploderade.
Hela denna insats från Huszti var en underbar representation av vem och vad han var för Eintracht under den där underbara hösten 2016. För när han stack tillbaka till Kina blott ett år in på sitt 18-månaderskontrakt så föll Eintracht. Handlöst. Make of that what you will. Men jag tror att vi hade nått Europa med Huszti kvar i truppen. Likväl, hade det ens varit bra? Se var vi är nu.
Den där ungraren hade juice kvar i benen. Hans vansinniga arbetsvilja tillsammans med Mascarell som passningsskicklig mittfältspartner är ett av de mest klockrena parterskapen jag har sett på länge. De passade som ler och långhalm. En spansk quarterback och frenetisk gulasch. Tänk om Huszti varit bara några år yngre. Vad hade det blivit av det då?
