Krönika: Har Neymar Junior slukats än?
Neymar Junior är nu den nye herren på täppan. Efter att i fredags ha presenterats av PSG är det nu ett faktum att den brasilianske superstjärnan är den dyraste spelaren genom tiderna i fotbollens långa historia. Frågan är då bara vad för konsekvenser som övergången kommer att få? Eller är det möjligtvis så att konsekvenserna redan har skett?
Förra sommaren var det en och annan som blev smått chockad när Paul Pogba lämnade Juventus för Manchester United för cirka 105 miljoner euro. Där och då var det nämligen nytt transferrekord, den största genom alla tider, och det var ett rekord som dessförinnan hade ägts av Gareth Bale under tre år. Men nu när brasilianaren Neymar går till Paris Saint-Germain, och mer än dubblerar rekordet med sina 222 miljoner euro, känns det mest som att hela fotbollsvärlden bara rycker på axlarna och frågar tyst för sig själv: ”Jaså? Inte mera?”.
När Neymar i fredags presenterades av sin nya klubb var det många journalister som fokuserade på att ställa frågor som handlade om pengarna i övergången. Neymar själv hävdade dock att pengarna inte hade ett dugg att göra med hans val att flytta från Barcelona till Frankrikes huvudstad.
– Jag har aldrig varit motiverad av pengar. De som säger det vet ingenting om mitt privatliv. Det jag tänker på är min lycka, jag vill vara lycklig och jag vill att min familj ska vara lycklig. Jag följde mitt hjärta utan att tänka på pengar. Hade jag tänkt på pengar hade jag varit någon annanstans. Jag blir väldigt ledsen när jag hör det.
Det må med stor säkerhet vara så att det inte endast är pengar som motiverar Neymar, men att pengar inte skulle ha någon som helst påverkan i hans ”största och viktigaste beslut någonsin” låter nästan komiskt.
Och med tanke på hur själva affären verkar ha gått till blir superstjärnans uttalanden nästan skrattretande. Vad det verkar som ska det nämligen ha varit Neymars egna juridiska företrädare som ska ha betalat utköpsklausulen på 222 miljoner euro, och alltså inte PSG. Betalningen till Barcelona ska dock ha finansierats genom att PSG:s ägare, Al-Khelafi, ska ha betalat ut 312 miljoner euro till Neymar för att han ska bli ambassadör för VM i Qatar år 2022.
Vad som gör Neymars uttalanden än mer otillförlitlig är att han sedan tidigare är dömd för skattefusk och att hans far, Neymar senior, har kallat sin son för ett ”företag”. Och vilket företag strävar inte efter en ekonomisk vinst?
Även om Neymar-affären får somliga att bara rycka på axlarna i uppgivenhet så är det trots allt en övergång som har stor potential att förändra hur fotbollen som sport kommer att se ut i framtiden, och möjligtvis även samhället. Det vill säga om den nu inte redan har gjort det. När det i onsdags var presskonferens inför Freiburgs Europa League-kval mot Domzale var det därför egentligen inte så konstigt att även Freiburgs tränare fick frågan vad han tänkte om Neymars övergång.
– Ingenting. Jag tänker ingenting om det, sa Streich.
De flesta journalister som bevakar SC Freiburg och Christian Streich vet dock att det inte är ofta som Freiburgs tränare inte har en åsikt om samhällsfrågor. De behövde därför endast vänta några sekunder innan visdomens ord faktiskt skulle lämna Streichs mun. Och det var uttalanden som nog bör tolkas som kritik mot världen som Neymar, jag, du och även Streich lever i, och alltså inte endast mot Neymar:
– Rikedomens Gud blir allt större, och så småningom slukar han allt. Men de flesta kommer att märka det först när allt redan är slukat.
– Det är så det är, jag har redan citerat det ofta, Mammon (rikedomens/girighetens gud, krönikörens anmärkning) är ett av de största hoten mot människan: att Mammon tar människan i besittning. Och det måste alla om och om igen reflektera över, mig inkluderat. Jag talar inte till andra människor, jag talar till mig själv med. Det är ett enormt hot.
– Jag lever i en värld, där många tjänar väldigt mycket pengar. Jag tjänar också mycket pengar, och jag är högt priviligierad. Men det gäller alltid, under hela tiden, att reflektera över det. Eftersom pengarnas makt är gränslös.
– Men insikten kommer inte så länge det finns människor, eftersom förförelsen är för stor.
– Man vill ha säkerhet. Det är normalt. Även människor som redan har mycket pengar vill ha lite mer pengar, eftersom de säger: ’men om det och det händer, då har jag ännu mer säkerhet’. Det är inte alltid en ond tanke bakom att man vill ha ännu mera pengar. Det är en längtan till säkerhet och vidkännande.
– Därför tjänar en person tio miljoner och andra vill ha ett ännu större kontrakt. Varför vill han det? Inte för att han är ond. Han vill ha vidkännandet och han vill ha ännu mer säkerhet, man hittar alltid argument. Det är inte ondska när man vill det. Men de pengarna, de är irreella. Det sker totalt irreella saker, men de irreella sakerna kommer från en strävan.
– Det är pengar, och du måste hela tiden se till att pengarna inte härskar över dig.
– Ingen blir lyckligare när han tjänar 100 000 istället för 50 000 euro i månaden, det gör ingen skillnad. Det är en skillnad om du tjänar 800 euro i månaden och måste försörja en hel familj. Men om du har 3500, 4500 eller 50 000 i netto är strunt samma, det vet man från undersökningar, du blir inte lyckligare! Men det är en strävan efter ännu mer säkerhet och ännu mer vidkännande. Det är normalt, så är det för mig med.
– För mig är det strunt samma om han kostar 220 miljoner eller 440 miljoner. Verkligen! Ni kan tro mig. Jag kan inte längre hitta någon skillnad mellan 220 och 440 miljoner. Det är bortom min förmåga att hantera det.
– Jag vet inte hur folk som inte har något reagerar när de läser om det, vilken frustration som dyker upp. Jag vet inte om det är bra för vår demokratiska ordning. Jag tror inte att det är bra. Men jag kommer inte kunna förhindra det. Vi är i overkliga områden, men det är just nu verkligheten.
Efter Christian Streichs tio-minuter långa filosofiföreläsning tog presskonferensen slut rätt så snabbt. Det fanns helt enkelt inte så mycket mer att säga om ämnet.
Just därför tänker jag också försöka att inte bli allt för långrandig i denna krönika. Jag kan egentligen inte mer än bara hålla med tränaren för mitt favoritlag. Men jag vill ändå passa på att ställa den fråga som ska riktas till Neymar och även oss andra:
Har vi slukats än?
