Hamburger SV - St. Pauli
2 - 2

Hamburg nära fiasko i derbyt

Trots ett stort spelövertag och massor av chanser fick Hamburg med nöd och näppe med sig en poäng i derbyt mot St. Pauli.

Korven var kokad, ölen kall och Hamburg skulle skicka St. Pauli tillbaka ner i källaren, allt var upplagt för en kanonkväll. Men det blev ingen seger, det blev ingen kanonkväll och istället får vi nu konstatera att HSV återigen misslyckades med att besegra sin bittraste rival. Frågan är om man ska vara nöjd med en poäng i tanke på hur matchen utvecklade sig. Ja kanske, eller nej, inte alls egentligen. Allt annat än seger mot stadens avskum är för mig ett nederlag.

Vi tar det från början. Det dröjde inte ens 15 minuter innan Hamburg-supportrarna (tusen personer) skulle få jubla. Joshua Vagnoman stod för en fin prestation när han grundlurade sin försvarare för att sedan skicka in ett perfekt inlägg till en fristående Simon Terodde som enkelt kunde nicka in 1–0. Drömstarten var ett faktum och många med mig kände nog att läget var under kontroll. Men ack så fel jag hade. Med 10 minuter kvar av första halvlek gjorde gästerna 1–1, ett resultat som stod sig ända in i halvtidspaus. I andra halvlek tog HSV över totalt. Laget skapade mängder av chanser och 2–1 låg verkligen i luften. Istället för 2–1 kom dock föga oväntat 1–2 i den 82:a minuten, och plötsligt kändes hela säsongsinledningen förgäves. Men tacka gudarna för Simon TORodde, som han nu kallas i Hamburgkretsar. Lagets supernia (som för ett ögonblick såg mänsklig ut idag) kvitterade sent och såg till att HSV åtminstone inte åkte på ännu en förlust mot lillebror.

Att HSV är ett skickligare fotbollslag än St. Pauli råder det inga tvivel om. Jag tycker inte att kvällens prestation är direkt usel, tvärtom. Stundtals såg hemmalaget förhållandevis frejdigt ut och med mer skärpa framför mål hade resultatet varit annorlunda. Men det finns saker att ifrågasätta. St. Pauli skapade i stort sett alla sina målchanser genom att slå långt på den gänglige spetsen Simon Makienok. Dansken vann i stort sett allt på huvudet och trots det valde Stephen Ambrosius konstant att följa med upp i rygg och därmed lämna en stor yta bakom sig. Försvarspelet har sett skakigt ut i ett par matcher. Under förra säsongen var det otroligt mycket individuella misstag, i år är det den kollektiva insatsen som vid ett par tillfällen varit alldeles för svag. Till sist: Varför får Bobby Wood speltid? Det är för mig en gåta. När man jagar en seger i årets viktigaste match är det inte läge att spela med en kille som inte har gjort mål sedan Rom brann.

Man ska trots allt inte vara alltför pessimistisk, men efter en sån här kväll är det svårt att inte leta fel. Det positiva är att vi inte förlorade samt att vi fortfarande är obesegrade, detta känns dock som en klen tröst i afton.

Matchfakta:

Hamburger SV:

Ulreich - Gyamerah - Ambrosius - Heyer - Vagnoman (78. Wood) - Onana (87. Gjasula) - Hunt (70. Dudziak) - Leibold - Narey (70.Kinsombi) - Terodde - Wintzheimer (70.Kittel)

FC St. Pauli:

Himmelmann - Buballa - Knoll - Ohlsson - Dittgen (70. Daschner) - Benatelli - Becker (88. Lawrence) - Zander (74. Lankford) - Zalazar (71. Avevor) - Makienok (87. Flach) - Kyereh

Mål: 1–0 Terodde (12.) 1–1 Zalazar (35.) 1–2 Makienok (82.) 2–2 Terodde (84.)

Publik: 1000

Domare: Manuel Gräfe

Varningar: Sonny Kittel (71.) / Maximilian Dittgen (56.)