Frankfurt - Freiburg
Inför SGE-SCF
Dags för SCF, en fin mix av tårta och cykling möts av ett hungrigt Eintracht på Commerzbank Arena.
Från Schwarzwald kommer en sak som många tycker väldigt mycket om, ett ting många njuter och av hela sina krävande smaklökar önskar. I mina ögon kommer alltid SC Freiburg vara den näst bäst omtyckta saken från Schwarzwald. Tårtan slår faktiskt klubben med hästlängder. Men visst är klubben finfin?
Staden, området, tårtan, tränaren, spelsättet, arenan, fansen, närheten till Basel (fin stad), en flygplats som ligger i ett annat land, helt avskiljt från resten av fotbollstyskland och ett mycket bra universitet där man kan studera tyska om man känner sig lagd åt det hållet. Freiburg är inte bara ett vackert ansikte, utan även en mycket god chokladtårta.
Laget dock, klubben dock, Streich dock, framgångssagan dock, dock dock. Ser man på Sport-Club Freiburgs bortaform och vår hammaform bör vi slå halvschweizarna komfortabelt. Det vore trevligt, i så fall så skulle man kunna luta sig tillbaka i soffan och avnjuta Schwarzwaldtårta utan att behöva sitta på helspänn hela matchen eftersom Michael Hector spelar.
Men fotboll är tamejfan nyckfullt. Freiburg har ett mycket vasst lag. De ligger och slåss om Europa, vilket praktiskt taget ingen trodde på innan säsongen. Spelare dyker upp i form lite här och var, ena matchen är det Vincenzo Grifo, andra är det Maximilian Philipp. Ena matchen är det Höfler, andra är det Niederlechner, ena minuten håller Schwolow nollan, andra minuten räddar Schwarzwaldtårtan på mållinjen. Deras framgångssaga är lik vår under säsongens gång, men vi har varit snäppet vassare generellt sett. Vi slog i alla fall Dortmund på hemmaplan, nanana.
Jag är, liksom många, ganska förtjust i SCF, den lilla klubben som år efter år visar att det mesta är möjligt så länge ens område har en förbannat smaskig chokladtårta att luta sig mot. Och en cyklande fanatiker till tränare. Det med. Streich och hans inflytande i Freiburg är likt Wengers i Arsenal; omissigenkännligt. Skulle man sparka Streich skulle man sparka ut sin egen profil, sin egen kultur. Christian Streich är Sport-Club Freiburg. Han är deras smarriga chokladtårta. Streichs fotboll är fartfylld och lika balanserad som lika mängs choklad, lika mängd grädde i den där fina kakan och det spelar ingen roll vilka man möter och var man möts, det är alltid vollgasfussball eller ingenting alls och han nöjer sig inte med någonting annat. Streich är even en stark advokat för alla tränares privatliv och integritet, någonting han har visat på otaliga presskonferenser, till exempel under 2012 års André Schubert-kaos i Sankt Pauli.
Freiburg kommer till ett skakigt Waldstadion som nyligen rörts upp angående nyheter om ett eventuellt uppköp av arenan. Då skulle Eintracht Frankfurt e.v betala en summa på femtio miljoner euro för att köpa loss arenan från staden Frankfurt istället för att dras med ligans dyraste hyra på tio miljoner euro per år. Arenan är även ovanligt skakig av den enkla anledningen att Eintrachts förra hemmamatch i ligan slutade i oväntad förlust mot ett bottenlag. Här kommer Freiburg.
Vallejo är skadad, Abraham är avstängd, Seferovic är tacksamt nog avstängd även han, Stendera är påväg tillbaka (!), Marco Russ (Held) är på bänken och vi spelar med en backlinje som är en Bamba Andersson från fullkomligt hedersjälvmord a'la Seppuku.
LIKVÄL, vi har ligans kanske bästa målvakt just nu, eller ja hela säsongen, i Lukas Hradecky och ett mittfält som såg mer stabilt ut i första halvleken mot Arminia än sedan Januari. Omar Mascarells återkomst betyder mycket för oss och en vinst i denna matchen skulle det betyda en rejäl bunt viktigt självförtroende. Nu gäller det.
So spielen wir:
Hradecky - Chandler, M. Hector, Oczipka, Tawatha - Mascarell, Hasebe - D. Blum, Rebic - Hrgota, Meier (4-2-2-2)
So spielen sie:
Schwolow - Kübler, Torrejon, Söyüncü, C. Günter - Frantz, Höfler - O. Bulut, Grifo - Haberer - Petersen (4-2-3-1)
Falks tipp:
2-1 Tawatha 23', Danny Blum 65', Haberer 74'
SCHWARZWEISS WIE SCHNEE
