Investeringar i den tyska fotbollen
Vad är det som egentligen håller på att ske i den tyska toppfotbollen? I måndags träffades representanter för de 36 klubbarna i Bundesliga och Zweite Bundesliga i Frankfurt för att rösta om tillåta utländska investerare i den tyska fotbollen.
. En majoritet av dessa klubbar, 24 stycken (som var minimikravet), röstade
för beslutet som har varit starkt kritiserat av många klubbars medlemmar och
supportrar. Det tyska fotbollsförbundet (DFL) räknar med att investeringen kommer
att inbringa omkring 1 miljard euro totalt i intäkter. Omröstningen gjordes i hemlighet
för att motverka att resultaten skulle bli offentliggjorda, men nu vet vi hur de flesta
klubbar har röstat och vilka förändringar som kan ske.
I omröstningen deltog alla klubbar i de två högsta divisionerna och de röstade på två olika
alternativ; antingen var man för eller emot investeringarna eller kunde man lägga ner sin röst.
Röstfördelningen såg ut enligt följande:
För: Bayern Munchen, Borussia Dortmund, RB Leipzig, Bayer Leverkusen, Hoffenheim,
Wolfsburg, Werder Bremen, Borussia Mönchengladbach, VfB Stuttgart, Eintracht Frankfurt,
Bochum, Heidenheim, Darmstadt, Mainz, HSV, Schalke 04, Greuther Furth, Paderborn,
Karlsruhe, Hansa Rostock, (Hannover), Wehen Wiesbaden, Elversberg och Holstein Kiel.
Nedlagda röster: Augsburg och VfL Osnabruck.
??????
Emot: Freiburg, FC Köln, Union Berlin, St. Pauli, Fortuna Dusseldorf, FC Nurnberg,
Eintracht Braunschweig, Hertha BSC, Magdeburg och (Kaiserslautern)
Hannover 96 är det största frågetecknet när det kommer till röstningen i måndags. Deras VD,
Martin Kind hade fått instruktioner av styrelsen att rösta emot beslutet, men när han anlände
till Frankfurt bestämde han sig enligt uppgifter för att gå på sin egen linje, det vill säga att
rösta för. Klubben undersöker nu om de kan hitta bevis som styrker att Kind har gått emot
klubbens egna linje och i så fall riskerar han att få sparken. Det är heller inte första gången
han inte följt klubbens direktiv, 2017 försökte han kringgå 51-procentsregeln men blev då
nekad av det tyska fotbollsförbundet (DFL). Kaiserslautern är den andra klubben vi ännu har
helt koll på, men mycket tyder på att de röstat emot förändringen, om vi utgår från att
Hannover röstade för.
Stora förändringar är förväntade att ske framöver. I skrivande stund är det sex månader sedan
det första försöket att få in investerare misslyckades, men efter den senaste omröstningen är
det nu mycket troligt att det kommer ske. Vi som följt fotbollen i Tyskland under en längre
tid brinner för det unika och charmiga med fotbollen här som är supportrarnas stora
engagemang för sina föreningar och den djupt rotade medlemsdemokratin som fortfarande
råder bland mer eller mindre alla klubbar i landet. Därför har vi på många arenor har vi sett
stora protester mot investerarnas intåg och nyligen kritiserade supporteralliansen “Unser
Kurve” DFL för att processen är påskyndad och saknar “förnuftig, transparent och
djupgående diskussion”.
Många kritiker är även oroliga över att de så kallade “röda linjerna” som utlovats av DFL-
cheferna Marc Lenz och Steffen Merkel inte kommer hållas, det vill säga att investerarna
kommer att få direkt inflytande i ligan och därmed även i klubbarna. Många befarar dessutom
att de klassiska avsparkstiderna kommer att flyttas, att vissa specifika matcher kommer att
flyttas utomlands samt att ett slutspel införs i de två högsta seriesystemen. Det ska sägas att
detta har dementerats av DFL, men risken att det sker är ändå långt ifrån obefintlig.
Enligt tyska tidningen BILD har DFL redan fått fem bud från de stora investeringsjättarna
CVC, Advent, EQT, Blackstone och Bridgepoint. Två av buden ligger på en miljard euro var,
det tredje på 950 miljoner, det fjärde på 800 miljoner och det femte nådde inte upp till
kraven. Man har planerat att 600 miljoner euro är öronmärkta för DFL:s centralförvaltning.
De är avsedda att främja projekt inom digitalisering och industrialisering enligt följande:
- 164 miljoner ska läggas på en prenumerationsbaserad plattform som liknar NBA:s “league
pass”.
- 183 miljoner ska gå till internationella resor för supportrar bosatta i andra delar av världen.
- 126 miljoner är ämnade för att bekämpa illegal streaming av matcherna.
- 65 miljoner tilltänkta för att förbättra ligornas marknadsföring som med tiden kan innebära
ett eventuellt namnskifte av Bundesliga.
Man kommer även att avsätta pengar till arbetsplatser utomlands, där DFL redan har kontor i
både Singapore och New York och flera liknande projekt planeras med hjälp av denna
externa finansiering. Dessutom ska man dokumentera mer av det som sker utanför planen,
såsom resor till och från matcharenan eller i omklädningsrummen för att ge en större inblick i
spelarnas förberedelser. Sammanfattat ska åtgärderna vara till för att Bundesliga ska behålla
sin status och kunna konkurrera med i synnerhet La Liga, Serie A och Ligue 1 samt att
varumärket Bundesliga ska synas ännu mer globalt och att följarna/konsumenterna ska finnas
över hela världen.
Nu kanske inte dessa förändringar låter helt fel i teorin, men i praktiken kommer det med
största sannolikhet inte påverka klubbarnas verksamheter på den dagliga basisen. Det är även
oklart hur lång tid det kommer att ta innan vi kommer se tydliga ekonomiska framsteg. Även
om detta skulle vara ekonomiskt fördelaktigt, finns det en stor risk att lokala medlemmar och
supportrar kommer att åsidosättas till förmån för nya utländska följare. Det i sin tur riskerar
att få som följdeffekt att Bundesliga går ungefär samma väg till mötes som Premier League,
fast utan de enorma summorna som cirkulerar i och kring den ligan. Vi kan exempelvis
jämföra de dryga 600 miljoner euro som är tilltänkta att komma från inhemska tv-rättigheter
med Premier Leagues cirka 6,7 miljarder pund.
Det ska poängteras att sista ordet ännu inte är sagt och att förändringen inte nödvändigtvis
kommer gå igenom, just nu ser det faktiskt ut som att ett antal klubbar kommer att överklaga
beslutet och omröstningen. Delvis på grund av att Hannover inte har röstat det de kom
överens om, men även på grund av den knappa marginalen där endast 24 av 36 lag röstade
för.
